Gunilla Vigert

När jag satt där med ett tomt dokument framför mig på skärmen utan en tanke om vad jag skulle skriva dök Hugo upp. Ja, han kallas så, Ernst-Hugo som är huvudperson i den här boken. Som många andra unga män som du säkert stött på, satt han framför sin skärm och var rätt vilsen. Efter ett par sidor började Hugo leva och hans liv förändrades steg för steg, utan att jag egentligen hade så mycket att säga till om. Det är ont om kramar i cyberspace, handlar om Hugo, en ung man som ännu inte har bestämt sig för vad han vill göra av sitt liv. Han bor gratis hos sina föräldrar, jobbar som brevbärare, skapar med sin 3D-skrivare och är förälskad i en AI-tjej. Hans far driver en byggfirma, ett familjeföretag i Halmstad. Både föräldrarna och farföräldrarna ser det som självklart att Hugo ska ta över. Hugo är dock inte alls intresserad av vare sig bygg, ekonomi eller företagsledning. Å andra sidan vet han inte vad han skulle vilja göra istället. Han låter bara livet ha sin gilla gång med minsta möjliga motstånd. En dag ställs han dock inför ett ultimatum och blir tvungen att välja, antingen följa i pappans spår eller skapa sig ett eget liv. Han väljer det första, knycker pengar och fuskar på högskoleprovet för att ta sig in på KTH. Ett mindre lyckat val. I Stockholm är han inneboende hos en excentrisk släktning i Gamla stan. Där lär han känna nya människor som alla gått sin egen väg, vilket inspirerar honom att bejaka sin kreativa sida. Flera väl bevarade familjehemligheter avslöjas dock och ställer till det för honom. Till sist lyckas han ändå hitta både kärleken och vad han vill syssla med. Manuset är i sin helhet en positiv utvecklingsberättelse med humor och fokus på relationer och med ett lyckligt slut. Temat eller sens moralen kan sägas vara att alla människor behöver ta ansvar för sitt eget liv och sin egen lycka. Något som görs bäst genom goda relationer och samarbete med andra människor av kött och blod. Jag debuterade som författare 2023 med en utvecklingsroman, De ville mig väl och en barnbok, Malte, fladdermuspojken. Tidigare har jag arbetat som läromedelsförfattare under många år och även skrivit manus till en serie barnprogram åt Utbildningsradion. 2025 ger jag ut ytterligare en underhållningsroman, Hon heter Ella. Min förhoppning är att mina böcker ska sprida glädje och få ansikten att spricka upp i leenden. Samtidigt som de leder till igenkänning och eftertanke hos sina läsare."Hugo, en ung man som söker sin lycka. Var kan man finna den lätt och enkelt? Kanske i cyberrymden? En berättelse där vi får följa Hugos väg från den lilla förutsägbara staden till den stora staden där han möter nya, annorlunda och spännande personer. En varm och mänsklig historia om det som är viktigt i livet! En bok där du blir mer och mer nyfiken hela tiden och ivrigt läser vidare." Ulla

Varje dag när Malte kommer hem från skolan klättrar han upp i den stora eken på kyrkogården. Därifrån kan han se hela byn. Det finns inte så många barn i Maltes by, men väldigt många djur. En dag hittar han en fladdermusunge under sin ek. Den har ramlat ner från kyrktornet. När Malte räddar fladdermusungen öppnas en helt ny värld för honom. Vem är den där kyrkvaktmästaren Algot? Och hur ska de få stopp på Herrman Wrång som tycker att fladdermöss är ohyra och vill få bort dem från byn? Malte, fladdermuspojken är en berättelse om samhörighet, empati och om att skapa förutsättningar för djur och människor att leva bredvid varandra i harmoni. Boken är faktagranskad av BatLife Sweden.

Välkommen till en förtrollande samling av ord, där världar smälter samman och gränser suddas ut. Familjeband bjuder in dig till en resa genom tolv unika berättelser. Från gripande historier om kärlek och förlust till spännande äventyr i fantastiska världar varje novell bär på en unik berättelse som tar dig med på en oförglömlig resa. Familjeband är en oemotståndlig samling av berättelser som inte bara kommer att trollbinda dig, utan också väcka tankar och skapa förbindelser. Ta del av den magi som uppstår när ord blir levande och författare blir en familj. Det är en bok som kommer att få dig att inse att det viktigaste inte är vad som skiljer oss åt, utan snarare det vi har gemensamt. Låt dig förföras av tolv unika röster som förenas i en tidlös kärlek till skrivandet. Familjeband är en hyllning till gemenskap, kreativitet och det obegränsade i att drömma. En samling som kommer att få ditt hjärta att slå lite starkare och dina tankar att flyga högre.

Gunilla Vigert debuterar skönlitterärt med De ville mig väl som är en stark berättelse om Stina, en döv kvinna som gör upp med relationen till sin mamma och sin barndom som hon blir berövad på då hon inte får lära sig teckenspråk. Gunilla har tidigare givit ut en lång rad tvåspråkiga läromedel samt skrivit manus till tolv språkutvecklande barnprogram för döva barn för Utbildningsradion. Nu vidgar hon sina vyer och provar olika genrer och teman. De ville mig väl är en roman som lyfter ett perspektiv som är högaktuellt i hela världen då övertro på teknik och inkludering ( normalisering ) gör att döva och hörselskadade barn inte får lära sig teckenspråk trots att det skulle öppna oanade möjligheter för dem. Jag har läst ett utkast av De ville mig väl och tycker att den ger en bra inblick i hur det fungerat historiskt att vara döv i Sverige och att den på ett bra sätt förklarar vikten av och rätten till att ha fungerande kommunikation samtidigt som det är en spännande berättelse som utspelar sig både i nutid och dåtid. Boken är lättillgänglig och fyller ett tomrum i litteraturen; det finns ett flertal egenupplevda skildringar om hur det är att vara döv eller ha en hörselnedsättning men inte särskilt mycket i romanform. Erika Tegström, hörande förälder till ett dövt barn med bilaterala cochleaimplantant. Berättelsen tar upp känslomässigt komplicerade situationer orsakade av omgivningens oförståelse bl.a. för behovet av tillgång till teckenspråk. Det är ytterligare en anledning till att den här boken känns angelägen. Som titeln anger ville omgivningen bara väl men okunskap och missriktad omsorg gjorde att det många gånger blev fel. Huvudpersonen i boken berättar hur hon drabbats För personer med anknytning till döva/hörselskadade som föräldrar och skolpersonal kan berättelsen ge viktiga insikter. Harriet Björneheim f.d. lärare och skolledare på Manillaskolan. Min förhoppning är att läsarna får en tankeställare, börjar reflektera över olika situationer och se det i ett större perspektiv. Få en förståelse och respekt för fördelarna med teckenspråk. En självklar bok för föräldrar som har barn med hörselnedsättning och även för ungdomar med hörselnedsättning. Magnus Nordström, gravt barndomshörselskadad som lärde sig teckenspråk i 20-årsåldern.