Gunnar Lindqvist

Modernismen inom arkitektur och planering uppstod som en reaktion på det som varit de flesta människors vardag - trångboddhet och fattigdom. Man ville bryta med det gamla och skapa en ny stil för en ny tid. Moderna stadskärnor tog form, förorter byggdes och tätorter expanderade. Det industrialiserade samhället skapade nya sätt att bo och leva.Boken skildrar denna omvälvande och expansiva period i Östergötland. Det handlar om skolor och bankhus, plaskdammar och biografer, sommarstugor och idrottsanläggningar, bensinmackar och kyrkor, bibliotek och museibyggnader, och givetvis om miljonprogrammets småhus och flerfamiljshus.

Keramik och porslin i Sverige genom 7 000 år är en populär vetenskaplig översikt som vänder sig till både universitet och allmänhet. Den är en kulturhistorisk och gränsöverskridande historisk skildring där även alla föremålstyper, tillverkning, teknik, användning m.m. under olika perioder presenteras. Boken spänner över tidig neolitikum till moderna tider. Keramiken skildras efter gängse perioder som knyter an till både tekniska och estetiska förändringar och moden, t.ex. tyskt stengods under medeltiden, holländska fajanser under 1600-talet, Wedgwood och annan engelsk påverkan från 1700-talets slut. Det förs även ett resonemang kring vilka andra material keramiken ersatt och ersätts av i vår tid. Illustrerad med över 1 200 bilder. Bengt Nyström (red) är fil. dr och museiman och har skrivit en rad böcker om konsthantverk, senast Rörstrands serviser. Författarna har alla arbetat med keramik och porslin i olika former, som arkeologer, på museer eller som keramiker och är alla experter inom sina områden.

Under 1840-talet kom fototekniken daguerreotypi till Östergötland. Det var den första fotografiska teknik som nådde offentligheten och den räknades då som det mest moderna och innovativa man kunde tänka sig. Det blev möjligt för de allra flesta att bli avbildade på fotografi och under 1800-talets andra hälft startade mängder av fotoateljéer i Östergötland. I den här boken kan vi läsa om dess Östergötlands tidiga fotografer, om fotateljéernas affärsverksamhet, om de kvinnliga pionjärerna och om fotografier som redskap för konstnärer. Vi får också kunskap om vad som hände sedan;om pressfotografernas genombrott, om kamerans utveckling, och om steget från användning av film till det digitala fotograferandet. Några nutida östgötska fotografer presenteras också. Bland författarna kan nämnas Anders Karlin, Björn Axel Johansson, Gunnar Lindqvist, Rolf Olson och Åsa Christoffersson. Givetvis finns en mängd fotografier i boken, t exx av det äldsta kända fotografiet, med ett stadsmotiv, från Norrköping. Bilden, en daguerreotyp som föreställer det Swartziska huset i centrala Norrköping, återfanns för några år sedan i Östergötlands museums stora fotografiska samling. Fotografens namn är Johan Wilhelm Bergström och fotografiet dateras till år 1845.

Johan Bäckström från Tidersrum i Östergötland fick sin utbildning vid Konstakademien, men kom att ägna sig åt måleri på möbler: "I granna, blomstrande färger målade han varjehanda gubbar, lejon, valfiskar och brännvinsflaskor på böndernas bord och skåp." Ett stort antal möbler och föremål ur Johan Bäckströms rika produktion från tidigt 1800-tal finns ännu kvar i hans hemtrakter i södra Östergötland och beskrivs här i text och bild.Med utgångspunkt från aktuell forskning ger boken en samlad bild av ett säreget och udda konstnärskap, ett av de främsta inom östgötsk folkkonst.