Gunnar Lundin

Malmösonen 18-årige Sten mönstrar på ett ångfartyg i Göteborgs hamn, ett fartyg som för honom till olika delar av världen. Från Sydafrikas kust till Vita havet, Kolahalvön och till den amerikanska sydkusten. HAVETS VAGABONDER är en kollektiv-roman om relationer och arbetsgemenskap bland manskapet ombord på fartyget s/s Falken. Den unge Sten är introduktör till berättelsen och vad som utspelar sig ombord, men olika karaktärer av manskapet ger romanen bredd och djup. Sten börjar som lämpare vid kolboxen men avancerar till eldare under resans gång. Förändringen blir ett slags mogenhetsexamen och Sten visar sig vuxen uppgiften. Han blir en i besättningen och romanen glider mer och mer över till att bli en skildring av de olika person-ernas livssituation och minnen av det förflutna och drömmar om framtiden. På sin färd över haven och från hamn till hamn utsätts manskapet för våldsamma prövningar. Extrem tropisk hetta och utan dricksvatten i söder förvandlas till våldsam storm i Nordatlanten. Två i manskapet möter sin grav i havet, men besättningen lyckas slutligen föra resterna av det sargade fartyget i hamn. HAVETS VAGABONDER är tredje delen i författarens trilogi om en ung mans väg från barndom till vuxenhet.

Malmö åren efter storstrejken 1909, en tid som lamslog Sverige och som framför allt drabbade arbetarklassen. Strejken är slut, maskinerna har långsamt satts i gång, men från arbetsgivarna fortsätter striden. Strejkaktivister svartlistas från arbetsmarknaden, arbetslösheten blir ett ok och svält och umbäranden hör till vardagen. De fattigaste längtar efter ett annat liv, om en annan tillvaro långt från fosterlandet.

Gunnar Lundin inledde sitt författarskap 1971 med romanen Tidig frukost, vilken har följts av flera diktsamlingar och aforism- och essäböcker. Detta är hans fjortonde tillika första verk sedan den hyllade I rörelse-trilogin (2004–2007).I Tills vidare fortsätter Gunnar Lundin sin undersökning av människan i moderniteten. Det poetiska inslaget finns med som ett viktigt sätt att få insikt."Inte ett ord för mycket i Gunnar Lundins aforismer", löd rubriken till Peter Handbergs recension i DN av I rörelse. Denna språkekonomiska precision har varit ett signum sedan debuten, som fick Olof Lagercrantz att tänka på den unge Ekelöf.

örfattarens uppväxt i Iran under 1970-talet präglades av en tillvaro i konflikt mellan rättrogen islam och liberal kristen- dom. Utifrån de två polerna tvingades han söka egna vägar för att utvecklas, finna balans i tillvaron och skapa en egen identitet. De tilltagande skillnaderna mellan rika och fattiga bidrog till hans ställningstaganden. Många vägval utgick från djupt ung-domligt engagemang, men resulterade också i ogenomtänkta och livsavgöran-de konsekvenser. Revolutionen blev ett faktum, men också ett misslyckande. Ett folk blev lurade på frihet. Perser kunde inte längre andas fritt under en totalitär stat och dess förtryck. Han tvingades fly.I Om ingen skjuter mina vingar har han försökt sammanknyta erfarenheter, tankar, minnen, och upplevelser från tiden i Iran utifrån en tillvaro i Sverige sedan mitten av 1980-talet.Det var en tid då han tjänstgjorde som personlig vakt åt Irans högste andlige ledare, ayatollah Khomeini, men då han som oppositionell tvingades tillbringa nästan två år i det beryktade Evinfängelset i huvudstaden Teheran. Han insåg vad tortyr och dess följder innebär.