Gunnar Nygren

I en tid när informations- och medielandskapen genomgår omvälvande förändringar är frågor om journalistiken, dess historia, framtid och roll i samhället, viktigare än någonsin. Journalistiken har dessutom en särskild ställning både i och gentemot samhället genom att den speglar samhällsutvecklingen samtidigt som den är med om att forma den.I den här boken samlas och presenteras de viktigaste frågorna, teorierna och resultaten inom journalistikforskningen för en svensk publik. I 34 kapitel redogör ledande svenska forskare för journalistikens historia, ideal och produktionsvillkor, för olika genrers innehåll samt för journalistikens relation till samhället och till framtidens medielandskap. Varje kapitel tar upp de viktigaste teorierna samt svenska och internationella forskningsresultat på det aktuella området. I denna tredje upplaga har samtliga kapitel aktualiserats och två nyskrivna kapitel har tillkommit. Handbok i journalistikforskning vänder sig främst till studenter i journalistik och medie- och kommunikationsvetenskap, men också till forskare och till yrkesverksamma inom olika medier – samt till alla som är intresserade av att förstå journalistikens villkor, innehåll och betydelse ur ett samhälleligt perspektiv.

När internet nådde medieanvändarna i mitten av 1990-talet var det få som kunde ana vilken omvälvning av samhället som då påbörjades. Den tekniska konvergensen har gjort att medie­former glidit samman, samtidigt som publikerna nischats och också blivit medskapare av innehåll. Digitaliseringen har dessutom lett till att de ekonomiska förutsättningarna förändrats genom att annons­pengarna i stor utsträckning hamnar hos Google och Facebook och inte som tidigare hos de journalistiska medierna. Internet har inte enbart blivit den demokratiska plattform som många hoppades, utan lika mycket en plattform för hot och hat. Förändringen på alla områden – det ekonomiska och det tekniska, det sociala och det politiska – leder till många utmaningar för journalistiken. I denna sjätte och helt omarbetade upplaga av På väg mot medievärlden 2030 analyserar ledande medie­forskare olika utmaningar och resonerar om vad som är rimligt att tro om de kommande tio åren.Boken vänder sig till studenter i medie- och kommunikations­vetenskap, journalistik och medieteknik. Den riktar sig också till andra läsare som har behov och intresse av att följa det som händer inom medievärlden – och vart den är på väg.

Tiden pågår och lämnar sina avlagringar i marken, i dammiga arkiv och i våra egna röriga minnen. Tiden är inget utan ett minne, berättelser om människor och händelser. Och vad är det vi minns? “Krampan – avlagringar av tid” är en berättelse om tiden och minnet på en speciell plats: gården och naturreservatet Krampan i norra Sörmland. Den är skriven av journalisten och författaren Gunnar Nygren. I boken får vi följa vallonska masugnsmästare, arrendebönder, pigor och drängar genom århundraden. Där finns ett ouppklarat mord och flykt till Amerika. Men också en blind bilhandlare, tyska spioner under kriget och ryska bilar som ger en tvetydig bild av det framväxande folkhemmet.

Sociala medier spelar en central roll i nyhetsflödet från kriget i Ukraina. Både som källor och som plattformar för distribution och cirkulation av innehåll. I de sociala medieflödena finns viktiga vittnesskildringar från människor som befinner sig i krigets centrum, men också desinformation och konspirationsteorier. I Ukraina har den sociala medieplattformen Telegram blivit den viktigaste källan till information för många människor, trots att den har ryska rötter. Den här boken undersöker nyhetsflödet från kriget i Ukraina, men också människors medieanvändning och förtroende för den information de möter genom olika typer av medier. Den är resultatet av ett samarbete mellan svenska och ukrainska forskare som analyserat tusentals artiklar och uppdateringar på sociala medier, gjort intervjuer med medieanvändare i Ukraina, och analyserat svenska folkets nyhetskonsumtion. Allt detta lägger grunden för en analys av ett nytt och framväxande hybridmediesystem, där traditionella, alternativa, och sociala medier konkurrerar om människors uppmärksamhet, men också ger olika bilder av krigets orsaker och konsekvenser.

• Redaktionsdöden i landets kommuner har stannat av. Däremot fortsätter ägarkoncentrationen att öka. • Trots att reklamintäkterna till journalistik gjorde en historisk återhämtning efter pandemin, ser framtiden dyster ut. • Konsumenterna efterfrågar journalistik och är villiga att betala för den. Inte minst hos yngre finns det en betalningsvilja på nätet. • Förslaget till nytt mediestöd kan innebära en radikal förändring, där vinnarna troligen blir mindre lokala aktörer, både i form av etablerade, tryckta medier och nyare, enbart digitala sådana. Det är några av de tydligaste trenderna för den svenska journalistiken som tecknas i Mediestudiers årsbok 2022. Läget för den lokala journalistiken i varje kommun finns på: https://kommundatabas.mediestudier.se/

Krigsrapporteringen från Ukraina utmanar redaktionernas resurser för att kontrollera vad som är sant och falskt. I rapporten Källkritik och krig presenteras en granskning av hur redaktionerna hanterar desinformation och säkerställer trovärdighet i svenska mediers rapportering under krigets sex första veckor. Slutsatsen är att det är ovanligt att redaktionerna verifierar den egna rapporteringen, vilket istället överlåts på utländska nyhetsbyråer och medier. Den övervägande delen av den svenska bevakningen görs på distans. Rapporten visar också hur Ryssland sedan flera år systematiskt skadar, smädar och styr bilden av Sverige. En direktrapport från Ukraina ger en inblick i hur oklar strategin är för den inhemska bevakningen av kriget. Institutet för mediestudier vill med den här rapporten fördjupa diskussionen om källkritik och faktagranskning i krigs- och konfliktapportering.

För hundra år sedan svepte röken från tusentals kolmilor över skogsbygderna runt järnbruken. Kolarna vaktade milorna dygnet runt, ett fritt och farligt arbete. Många författare har gett uttryck åt dess poesi och myter. Boken tar sin början i forntidens kolningsgropar och leder fram till dagens handel med grillkol. Här beskrivs också hur man gör en kolmila, även i mindre format för det egna grönsakslandet.Gunnar Nygren är professor em. i journalistik vid Södertörns högskola. Han har en bakgrund som journalist och under somrarna är han kolare vid Skottvångs gruva i Sörmland.

Mediepolitiken har ständigt släpat efter medieutvecklingen, som snigeln som försöker komma ikapp en hare. De senaste decennierna har nästan allt ändrats för medier – utom mediepolitiken. Men nu verkar det sakta börja röra på sig. Därför presenterar Mediestudier denna rapport där forskare, branschaktörer och politiker fått i uppdrag att önska sin mediepolitik.

Hur kan en journalist både känna lokal samhörighet och professionellt oberoende? Hur påverkas nyhetsflödet när lokalredaktioner försvinner? Vad har journalistiken för roll när diskussionen går het i den lokala Facebook-gruppen?Närhetens dilemma, medieekologi och utmaningar från sociala medier är några av de frågor som tas upp i denna bok, där bilden av den svenska lokaljournalistiken fördjupas. Här möter vi lokaltidningens kommunreporter, den fristående lokala nyhets­sajten, granskande lokala reportrar och många andra. Boken ger både praktiska yrkeskunskaper och sammanfattar den omfattande forskning om lokal journalistik som vuxit fram de senaste åren. Boken riktar sig till journaliststudenter, yrkesverksamma journalister och alla andra som är intresserade av de lokala mediernas betydelse för demokrati, identitet och tillhörighet samt lokalsamhällets utveckling.

• Antalet kommuner utan redaktionell närvaro är i stort sett konstant, trots att antalet redaktioner fortsätter minska. • Det blir färre journalister på nyhetsredaktionerna. Fyra procent har försvunnit på två år. Men nedskärningstakten har minskat. • Ägarkoncentrationen tilltog ytterligare under året. Mer än hälften av antalet redaktioner i landet ägs nu av fem stora koncerner. • Raset för annonsintäkter fortsätter – fyra av tio reklamkronor har försvunnit från journalistiken sedan 2008. En halv miljard på bara ett år. Mediestudiers årsbok ger varje år en bild av tillståndet för den svenska journalistiken. Genom några årligen återkommande studier och några särskilda för respektive år försöker vi svara på hur bra journalistiken lever upp till sin grundläggande samhällsuppgift. I årsboken är fokus på lokaljournalistik och kommunbevakning. Vår bedömning är att detta är den av branschens ekonomiska svårigheter mest utsatta delen av journalistikens kärnuppgift i samhället. Vi sammanfattar tillståndet för journalistiken 2019 – med fokus på den lokala rapporteringen.

Sällan har medier varit så kritiserade som i dag. Varje dag ställs berättigade frågor om journalistik och medier. De får inte alltid de seriösa svar de förtjänar. Därför ställer denna bok 13 vassa frågor om medier och journalistik – och ger tydliga svar, skrivna av några av landets ledande journalister och medieforskare. Sammantaget ger svaren på de 13 frågorna en lättillgänglig men också mångfacetterad och skarp bild av journalistiken, med såväl självkritiska iakttagelser som grundläggande förklaringar till hur journalistik fungerar.

• Journalistiken blir allt mer tolkande. • Talespersoner och PR-personer har blivit tre gånger vanligare i medier sedan 2007. • Publiken vill ha ännu mer lokala nyheter än vad som publiceras. • Kvinnor syns oftare, men fortfarande dominerar männen i medierna. Medierna är utmanade ekonomiskt och kritiserade ideologiskt som nästan aldrig förr. Då gäller det att veta hur journalistiken utvecklas. Det görs i Mediestudiers innehållsanalys som studerat 20 000 nyheter under fyra år. I denna bok presenterar några av landets ledande medieforskare resultat från arbetet hittills.

De lokala valen blir allt viktigare. Allt fler väljare delar sina röster mellan olika partier samtidigt som många lokala partier tillkommit som ritar om den politiska kartan. Här studeras de lokala valrörelserna i fem kommuner och tre regioner. Några av de centrala frågeställningarna är: • Vilken betydelse har sociala medier som Facebook i jämförelse med traditionella medier? Vilken roll spelar de lokala och regionala medierna i de lokala valrörelserna? • Vilka skillnader finns mellan olika kommuner/landsting/regioner, mellan storstädernas förorter, medietäta regionala centra och glesbygd med och utan lokalredaktioner? • Hur rör sig olika typer av innehåll mellan de traditionella medierna, lokala partiorganisationer och de sociala mediernas plattformar? • Var hämtar medborgarna underlaget inför sina röstbeslut i de lokala valen? Den här rapporten är ett resultat av ett forskningsprojekt som koordinerats av forsknings- och innovationsprogrammet Medier och demokrati vid Lindholmen Science Park i Göteborg. Projektet har genomförts vid Mittuniversitetet i Sundsvall och Södertörns högskola i Huddinge.

• Antalet kommuner utan redaktionell närvaro ökade under året till 35 stycken. De kan ses som vita fläckar på nyhetskartan. • Det är stor skillnad på hur ofta medier bevakar kommuner – dagspress gör det ofta, public service mer sällan. I storstadsområden bevakar gratistidningarna oftast. • Kommunerna anser att dagspressens bevakning försämrats mest under året. • Raset för annonsintäkter fortsätter – fyra av tio reklamkronor har försvunnit från journalistiken sedan 2008. En halv miljard på bara ett år. Mediestudiers årsbok ger varje år en bild av tillståndet för den svenska journalistiken. Genom några årligen återkommande studier och några särskilda för respektive år försöker vi svara på hur bra journalistiken lever upp till sin grundläggande samhällsuppgift. I årsboken är fokus på lokaljournalistik och kommunbevakning. Vår bedömning är att detta är den av branschens ekonomiska svårigheter mest utsatta delen av journalistikens kärnuppgift i samhället. Vi sammanfattar tillståndet för journalistiken 2018 – med fokus på den lokala rapporteringen.

• I 73 av landets kommuner finns ingen regelbundet bemannad redaktion. De kan ses som vita fläckar på nyhetskartan. • Antalet anställda på de svenska nyhetsredaktionerna har minskat med sju procent eller minst 370 personer på två år. • Mer än fyra kommuner av tio upplever att dagspressens kommunbevakning blivit sämre eller mycket sämre över tid. • Raset för annonsintäkter fortsätter – nästan var tredje reklamkrona har försvunnit från journalistiken sedan 2008. Mediestudiers årsbok ger varje år en bild av tillståndet för den svenska journalistiken. Genom några årligen återkommande studier och några särskilda för respektive år försöker vi svara på hur bra journalistiken lever upp till sin grundläggande samhällsuppgift. I årsboken är fokus på lokaljournalistik och kommunbevakning. Vår bedömning är att detta är den av branschens ekonomiska svårigheter mest utsatta delen av journalistikens kärnuppgift i samhället. Vi sammanfattar tillståndet för journalistiken 2017 – med fokus på den lokala rapporteringen.

- I var fjärde kommun sakans i dag en nyhetsredaktion - Var fjärde annonskrona har försvunnit från journalistiken sedan 2007 - Det digitala medieutbudet, som allt mer tar över, har annat innehåll än det analoga - bland annat mer sport och mindre politik. - Trots den ekonomiska pressen har medierna behållit bevakningen av kommunpolitiken - antalet artiklar har ökat de senaste åren. Demokratin och dagstidningen är mer eller mindre jämnåriga. Men när våra medievanor digitaliseras skakar nu den tidigare så trygga finansieringen av journalistiken. De digitala medierna har gjort oss alla till publicister - men kan det ersätta den organiserade journalistiken? Den tredje statsmaktens roll måste efter två sekel formas på nytt. När allt förändras gäller det att veta precis vad som händer. Därför kommer nu Mediestudiers årsbok 2014/2015 som första utgåvan i en årlig serie med syfte att ge en stabil kunskapsgrund om journalistiken och journalistikens förutsättningar. Vi sammanfattar tillståndet för journalistiken 2015.

• Var tredje kommun saknar dagstidning. Var åttonde saknar dessutom gratistidning eller lokal nyhetssajt. Dessa 35 kommuner är vita fläckar på nyhetskartan. • Nedgången i resurser fortsätter – nästan var tredje reklamkrona har försvunnit från journalistiken sedan 2008. • Det finns i dag närmare 600 lokala medier i landet – nästan 100 av dem bara på nätet. • De nya hyperlokala medier som nu uppstår hamnar inte i första hand i underbevakade områden, utan oftare där det redan finns gott om medier. • Trots den ekonomiska pressen hålls bevakningen av kommunpolitiken uppe även i år. Förändringen mellan 2015 och 2016 är liten. Vi tar inte längre del av medier på samma sätt som vi gjorde för bara några år sedan. Och för varje förändring av vårt beteende, har det blivit svårare att finansiera inte minst den lokala journalistiken. Mediestudiers årsbok följer utvecklingen för att ge medborgare, bransch och politik en klar bild av vad som händer – och underlag för den kvalificerade mediepolitiska debatt som så länge saknats. Vi sammanfattar med unik data tillståndet för journalistiken 2016 – med fokus på den lokala rapporteringen. Kolla läget i din kommun: kommunerna.mediestudier.se

Journalism programmes are popular; they are growing in number the world over despite an often insecure labour market. What do journalism students expect? How do they see their future as journalists? What kind of training is offered by the Academy? This report presents journalism education in five universities, in the Baltic Sea Region, from different perspectives: the teachers and the students’ goals in relation to wishes and needs of the sector and common challenges in changing media landscapes.

"Skilda medievärldar" undersöker mediernas roll i den politiska kommunikationen i Storstockholm. Med innehållsanalyser av både de dagliga nyhetsmedierna och de lokala gratistidningarna granskas mediernas bild av Stockholm. Via en enkät till 5000 stockholmare undersöks mediernas betydelse för politiska attityder och lokalt politiskt deltagande.