Gustaf Fröding

I denna helt unika antologi för barn i lågstadieåldern låter vi 60 dikter ur den glimrande svenska poesiskatten möta 15 nutida svenska illustratörer. Deras texter och bilder blir tillsammans en helt ny upplevelse som väcker nya tankar, initierar samtal och öppnar upp helt nya världar för såväl stora som små.En nyskapande och spännande poesisamling utgiven av Svenska Akademien! Svensk poesi handlar ofta om naturen och i den här antologin följer vi årets växlingar från skolstarten till sommaren. Men dikter är ju ett universellt språk som kan lyfta precis allt mellan himmel och jord: fotboll, kärlek, rädsla, döden, livet, mat, en trasig tallrik, ett skeppsbrott och miljoner år.Dikturvalet är gjort av Ann Boglind (f.d. lektor i svenskämnets didaktik vid Göteborgs universitet) och Anna Nordlund (docent i litteraturvetenskap och lektor i didaktik vid Uppsala universitet) och består av svenska dikter från 1600-talet och fram till idag. Medverkande poeter är: Emma Adbåge, Lisen Adbåge, Carl Jonas Love Almqvist, Bengt Cidden Andersson, Werner Aspenström, Kaj Beckman, Aase Berg, Bo Bergman Författare Erik Blomberg, Anna Rydstedt, Bruno K Öijer, Daniel Boyacioglu, Hjalmar Gullberg, Jila Mossaed, Mecka Lind, Nils Ferlin, Tomas Tranströmer, Anders Österling, Pär Lagerkvist, Tua Forsström, Ann Jäderlund, Barbro Lindgren, Brita af Geijerstam, Britt G Hallqvist, Elmer Diktonius, Gunnar Ekelöf, Harry Martinson, Ingrid Sjöstrand, Lennart Hellsing, Maria Wine, Mårten Melin, Siv Widerberg, Sonja Åkesson, Tage Danielsson, Karin Boye, Vilhelm Ekelund, Gustaf Fröding, Albert Teodor Gellerstedt, Verner von Heidenstam, Erik Axel Karlfeldt, Thekla Knös, Israel Kolmodin, Anna Maria Lenngren, Erik Lindorm, Harriet Löwenhjelm, Henry Parland, Gunnar Mascoll Silverstolpe, Edith Södergran. Henry Parland, August StrindbergMedverkande illustratörer är: Emma Adbåge, Lisen Adbåge, Elisabet Ericson, Sofia Falkenhem, Lotta Geffenblad, Hanna Gustavsson, Per Gustavsson, Joanna Hellgren, Jenny Karlsson, Hanna Klinthage, Johanna Kristiansson, Sara Lundberg, Sven Nordqvist, Anna Sandler, Erik Svetoft

Nothäftet "Vackert väder" innehåller tre visor med texter av Gustaf Fröding: Vackert väder; I Solnedgången; Tröst. Förord: Som barn besökte jag nästan varje sommar Brunskog i Värmland - en av de vackraste platser jag kände till. På Skutboudden vid sjön Värmelns strand framfördes varje år Frödingespelet - ett skådespel som berättar om när Gustaf Fröding besökte sin syster Matilda på hennes gård Slorudsborg i Brunskog. Detta var min första kontakt med Fröding och dikten Vackert väder som jag snart lärde mig utantill. Närapå ett halvt sekel senare har dikten fått en melodi och presenteras nu här tillsammans med ytterligare två visor: I solnedgången och Tröst. www.katarinatorgersson.se

Redan 1891, när Gustaf Fröding debuterade med diktsamlingen Gitarr och dragharmonika, var han påverkad av sin sjukdom, vilken han beskrev som »en slöja av jord«. Men den psykiska ohälsan beredde också plats för perioder av intensivt skapande. Med rytmisk musikalitet och utsökt känsla för klanger och ljud skapade han en poesi som genast vann publikens kärlek. I sin strävan efter ett genuint uttryck lät han gärna den värmländska dialekten och lokala företeelser genomsyra dikterna, men var också mer explicit än vad tiden tolererade, vilket bland annat ledde till åtal för osedlighet. I denna volym samlas Frödings poesi - från debuten 1891, över Stänk och flikar [1896] och Nytt och gammalt [1897], fram till Gralstänk [1898]. Här finns alla de berömda antologismyckena såväl som mindre kända dikter och oväntade fynd. Tillsammans bildar de ett av Sveriges mest älskade poetiska författarskap.GUSTAF FRÖDING föddes 1860 på värmländska Alsters herrgård och studerade med begränsad framgång i Uppsala. Under åren före debuten var han anställd på Karlstads-Tidningen, där han bland annat blev en av pionjärerna för dagsversen. Långa perioder vårdades han på nervanstalter och hospital. Han dog 1911.

Gustaf Frödings Gitarr och dragharmonika (1891) markerade inledningen till ett av den svenska poesins mest lästa och älskade författarskap. Här i nyutgåva i N/L:s poesibibliotek.Debutsamlingen inleds med en titeldikt som säger en hel del om det författarskap som här tar sin början: här ryms både melankolisk och högkulturell gitarrmusik och folklig, munter dragspelsdans ( . . . ) Det är lekfullt och aldrig förutsägbart, det är humoristiskt men inte sällan med en underton av allvar eller melankoli. Ur Sofia Robergs förord.Gustaf Fröding föddes i Värmland 1860 och avled 1911.N/L:s poesibibliotek är en serie för återutgivning av diktsamlingar på svenska från alla tider, alltså inte urvals- eller samlingsvolymer utan originaldiktverk i deras helhet. Ett halvdussin böcker om året publiceras, i vacker formgivning av Nina Ulmaja.

Man är aldrig för liten för stor lyrik! Gustaf Frödings Snigelns visa är ett äventyr berättat ur en snigels perspektiv. Nu tolkat i bild av Charlotte Ramel. Resultatet är en humoristisk och varm bilderbok för de minsta. En alldeles utmärkt present!

Gustaf Fröding (1860-1911) är en av Sveriges främsta poeter. Han föddes i Värmland och kom 1880 till Uppsala för studier. Under ungefär fem år var han därefter anställd på Karlstads-Tidningen. 1891 kom hans uppmärksammade debut, Gitarr och dragharmonika. Från 1894 ägnade han sig helt åt sitt författarskap. En av de mest kända diktsamlingarna är Stänk och flikar från 1896 som bland annat innehåller dikten ”En morgondröm”, som ledde till åtal – men han friades. Fröding är även känd för att ha publicerat ett antal dikter på värmländsk dialekt. Han var periodvis psykiskt sjuk och under vistelser på flera kuranstalter fick han möjlighet att förkovra sig i sitt skrivande. Sina sista år var han bosatt på Djurgården i Stockholm. Vägskäl är en samling dikter av författaren, dels skrivna under ungdomsåren, dels under senare delen av livet (1886-1910). Därtill har Frödings översättningar av Edgar Allan Poe, Johann Wolfgang von Goethe m.fl. tillfogats volymen.

Det var under några av Gustaf Frödings svåraste sjukdomsår, 1897 och 1898, som diktsamlingarna Nytt och gammalt respektive Gralstänk gavs ut. Han hade givit ut tre diktsamlingar tidigare och hans diktning kom alltmer att påverkas av teosofin. Hans moralfilosofi utvecklades särskilt i anslutning till Gralsymbolen i båda diktsamlingarna. Fröding kallade sin egen livsfilosofi för “världsharmoni”. Där är evolutionen i sig en levande kosmisk process som han själv samspelar med, i dröm, liksom som i vaket tillstånd. Enligt Fröding har allt en medvetenhet, från atomer till solsystem. Det är detta som diktsamlingen Gralstänk handlar om. Impulser till Frödings mystik kom från skilda håll, från Nietzsche och Goethe, från teosofin och Leibniz. Mystiken utmynnar i en panteism förenad med moralisk relativism, där motsatsen mellan gott och ont är upphävd. Ingen naturalist har trängt djupare in i 1890-talets metafysiska mysterier än Fröding, som en av Sveriges största visionärer.

Stänk och flikar (1896) var den tredje och märkligaste av Frödings diktsamlingar och beträffande lidelse och djup förmodligen det betydelsefullaste av alla hans verk. Ditintills hade Fröding, under de fem flydda åren, blivit i det närmaste folkkär genom sin humor. Fröding hade dock i ensamhet, sjukdom och själsstridder funnit denna bild problematiskt. Han lär ha upplevt att han nu måste få fram den underskattade och förbisedda sidan av sitt väsen – en uppgörelse. Det djupaste i dikterna är den stämning och själsutveckling han upplevde. Bekännelsedikterna utgör också exempel på detta. Parallellt finns det ljusa dikter, utopier. Sammantaget är dock samlingen djupare, rikare, starkare och intimare än någon föregående.

I Gustaf Frödings debut, diktsamlingen Gitarr och dragharmonika (1891), återfinns lättsamma värmlandslåtar, fin de siècle-präglade livsåskådnings- och problemdikter, landskapsskildringar, porträttdikter, pastischer m.m. Redan i den första värmländska låten, “En hög visa”, ger Fröding prov på sin friskhet och humor, sin lätt raljanta ton, förankringen i hembygden, tillika brytningen mellan det hemtamt provinsiella och det exotiskt fjärran... Persongalleriet i de värmländska låtarna består både av herrskapsfolk och allmoge. Flertalet av dessa dikter bildar porträtt av typiska eller udda gestalter från hembygden. Även i övrigt innehåller volymen ett stort antal porträttdikter som omväxlande föreställer verkliga historiska personer, myt- och sagofigurer och fritt uppdiktade gestalter. Samlingen avslutas med “En fattig munk från Skara”, som allmänt uppfattats som ett självporträtt i historisk förklädnad.

Gustaf Frödings andra diktsamling, Nya dikter, utkom 1894. Liksom i anslutning till hans debut, Gitarr och dragharmonika (1891), lyftes särskilt de värmländska dikterna fram av kritikerna. I själva verket finner man Frödings egenart i spänningsfältet mellan det folkliga, humoristiska och det grubblande, pessimistiskt, dekadensfärgade fin-de-siècle, det senare vid sidan om Strindberg, Hansson och andra. I denna volym, liksom i debuten, förekommer ett stort antal porträttdikter baserade på historiska personer, myt- och sagofigurer och fritt uppdiktade gestalter. Liksom i Gitarr och dragharmonika återfinns naturligtvis ett värmländskt porträttgalleri, här utökat med gestalter i stadsmiljö. Nya dikter befäste Frödings ställning som folk- och naturskald – samt som en av landets mest framstående poeter.

Gustaf Fröding (1860-1911) är en av Sveriges mest framstående författare. Främst blev han uppskattad som poet men hans produktion omfattar även journalistik, kritik och prosa. Frödings skrivande omfattar på ett unikt sätt allt ifrån folkligt burleskeri till finstämt om livets svåraste frågor. Efterskörd kom ut i både en prosa- och en versvolym jubileumsåret 1910. Diktsamlingen domineras av mer eller mindre bearbetade omtryck från Karlstads- Tidningen, men här finns också delar av hans kalender- och tidskriftspoesi samt några dikter som ingått i hans tidigare böckers förstaupplagor men lyfts ut ur senare nytryck.

Gustaf Fröding fortsatte att utvecklas genom hela sitt författarskap. Han upphörde aldrig att experimentera med språket. Hans senare produktion blev alltmer filosofiskt inriktad, med dikter om bl.a. teologiska problem. Under sin tid på Uppsala hospital (1898-1905) skrev han den experimentella diktsviten Mattoidens sånger, som rönt långt större uppskattning i våra dagar än då den gavs ut kort efter hans död 1911. Diktsamlingen Reconvalescentia skrevs 1908 och utkom postumt 1913. Den skrevs således under hans sista år i livet.

Gustaf Fröding (1860–1911) är en av våra mest folkkära poeter. Hans verk är en viktig del av Sveriges kulturarv. I dag är Fröding mest känd för sina dikter om bergtroll, trallande jäntor och olycklig kärlek. Men han var även en politisk poet som skrev dikter om att sätta ett vitglödgat spett i nacken på förtryckarna. I Ett spett i nacken finns några av hans vackraste, argaste och mest radikala dikter samlade.

Grillfängerier är en prosaskrift av Gustaf Fröding som ursprungligen publicerades år 1898.

Gustaf Frödings poesi (1993) rymmer nästan hela Frödings lyriska produktion från debutboken till den sena poesin som inte publicerades förrän efter hans död. Germund Michanek, docent i litteraturhistoria med poetik och Frödingspecialist, har gjort urvalet och också försett dikterna med förklarande noter för att ge dagens läsare en vägledning till Frödings lyriska värld.

Nytt och gammalt publicerades ursprungligen år 1897, Gralstänk kom för första gång i tryck år 1898, Frödings samlade översättningar publicerades ursprungligen 1911 och Räggler och paschaser trycktes för första gången år 1895.

Denna utgåva, som urspsrungligen publicerades 1935, innehåller Gustaf Frödings Ungdomsdikter och Gitarr och dragharmonika. Gitarr och dragharmonika är Gustaf Frödings hyllade debutsamling.

Efterskörd är Gustaf Frödings sista diktsamling och publicerades ursprungligen år 1910. Reconvalescentia publicerades ursprungligen år 1913 och innehåller Frödings sista dikter.