Håkan Forsell

Södermalm är den mest baktalade, föraktade, älskade och mytologiserade stadsdel vi har i det här landet. En plats man egentligen aldrig behöver ha besökt för att ha en åsikt om. Med 70 års avstånd till Per Anders Fogelströms böcker om Söder är det dags för en ny historia om allt som kom därefter. Historikern Håkan Forsell, känd bland annat från podcasten Staden, använder Södermalm för att fördjupa bilden av urbanitet i Sverige och världen. Hur vissa stadsdelar har förändrats, uppvärderats med ekonomiska och kulturella investeringar och blivit sinnebilder för ett polariserat samhällsklimat. Söder är en bok om en folklig stadsdel som hamnat i malströmmen av nationell stads- och bostadspolitik och global finansurbanism under andra hälften av 1900- och början av 2000-talet. Men där historien fortfarande lever starkt under ytan. "Håkan Forsells bok är lika grundad som stadsdelen han skriver om, lärd men lätt, myllrande men tydlig - en sällsynt syntes av akademisk noggrannhet och essäistisk nyfikenhet." - Recension i Dagens Nyheter"Den som är intresserad av bostadspolitik, arkitektur och hur livet på Söder gestaltat sig under perioden kommer att finna mycket stort nöje i den välskrivna och intressanta boken." - Recension i BTJ

From the middle of the nineteenth century, most European cities experienced a period of unrivalled growth and development that forever changed not only their physical characteristics, but also their social foundations. As the great industrial cites were forced to face the new and unprecedented challenges of rapid urbanisation and increased population, they had to rethink many of the concepts on which previous city institutions had been based. One of the most fundamental of these was the role of house ownership, and the rights and responsibilities it offered. Exploring the social and political meanings attributed to property - specifically home ownership - this study looks at how these changed during the course of the modern city building process between 1860 and 1920. Focussing on two northern European capital cities, Berlin and Stockholm, it provides a symmetrical investigation that helps illuminate the competing factors that shaped the shifting nature of cityscapes and urban social structures.

Det byggs och byggs på. Det rivs och byggs nytt igen. Stadens kanske mest utmärkande drag är förändring. En del är planerad, annat uppstår som en konsekvens av tekniken, kommersen och det ständiga inflödet av nya människor. Det är omöjligt att inte fascineras av denna oavbrutna omvandling, i dag och under historien. Frågan är om den går att påverka, och i så fall vem som har makten. Människor som lever och verkar i staden försvinner, men de rumsliga delarna av staden, husen, gatorna och torgen, blir kvar. Det är dessa avtryck som berättar om hur vi egentligen planerar, värderar och förvaltar våra städer. I häftet Den föränderliga staden presenterar historikern Håkan Forsell en ny epokindelning av den moderna stadens utveckling, där stadens föränderlighet ligger till grund för analysen. Håkan Forsell är professor i historia vid Stockholms universitet och Dag-Hammarskjöld-professor vid Humboldtuniversitetet i Berlin. Han har forskat om moderna urbanhistoriska ämnen, särskilt bostads-, egendoms- och planeringspolitik under 1800- och 1900-talet, och bland annat skrivit om hur den urbana utvecklingen påverkat pedagogik och kunskapsideal i europeiska och amerikanska städer. Forsell är en av upphovsmännen bakom podcasten Staden, som 2019 vann utmärkelsen Årets digitala tidskrift fackpress . Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond (RJ) publicerar sedan 2008 en årsbok. Ambitionen med årsböckerna är att ge en bild av kvaliteten och bredden i dagens forskning inom humaniora och samhällsvetenskap. Varje bok behandlar ett övergripande tema med utgångspunkt i den forskning stiftelsen stödjer. År 2020 består årsboken av sex häften, essäer på temat Staden, som tillsammans utgör en årsbox. Den föränderliga staden är första häftet i boxen.

Gubbängsutredningen fortsätter är en handbok för alla som vill bygga framtidens stad med sina grannar. Här finns recept för stadsvandringar, debatter och matlagning. Här finns också en samling texter om stadsplanering, arkitektur, konst och grannskapsdemokrati och en dokumentation av Bomassan en självorganiserande bomässa i södra Stockholm.Gubbängsutredningen fortsätter presenterar en undersökning av konstnärer, designer, arkitekter aktivister, grannar och forskare. Kanske kan man se den som en övning i att tänka om staden. Innehållet bygger på material som utformades under Bomassan, en invånardriven bomässa i Hökarängen.Bomassan var en researchövning som utforskade frågor kring stadsplanering, förtätning, lokaldemokrati, medborgardialoger och sociala konstpraktiker. Centralt för Bomassan är konsten och konstnärens roll i att aktivt vara med och forma dessa frågor. Projektet bestod av föreläsningar, middagsbjudningar, möten, konstnärliga stadsvandringar, utställningar och mycket annat, som genomfördes på en rad olika platser i Söderort, Stockholm, i lokala föreningslokaler, hemmiljöer samt i offentliga konstsammanhang. Centralt för Bomassan var att främja konstnärliga praktiker som uppmuntrar till socialt engagemang, bland annat genom att behandla sociala situationer (till exempel middagar) som en konstform i sig själv, som i sin tur utvecklar material för utställningar, event och presentationer.Titeln Gubbängsutredningen fortsätter anspelar på Gubbängstävlingen 1933, vilken ligger till grund för hur stadsdelarna Gubbängen och Hökarängen i södra Stockholm är utformade. Grannskapen byggdes som en testyta för framtidens stad. Idag vittnar grannskapen om en social bostadshistoria där man ser spår av gemensamhetsytor som över tid övergått till vinstgivande privata verksamheter.Gubbängsutredningen fortsätter undersöker framtidens stad och erbjuder dig verktyg för att tillsammans med dina grannar organisera er stadsdel.

From the middle of the nineteenth century, most European cities experienced a period of unrivalled growth and development that forever changed not only their physical characteristics, but also their social foundations. As the great industrial cites were forced to face the new and unprecedented challenges of rapid urbanisation and increased population, they had to rethink many of the concepts on which previous city institutions had been based. One of the most fundamental of these was the role of house ownership, and the rights and responsibilities it offered. Exploring the social and political meanings attributed to property - specifically home ownership - this study looks at how these changed during the course of the modern city building process between 1860 and 1920. Focussing on two northern European capital cities, Berlin and Stockholm, it provides a symmetrical investigation that helps illuminate the competing factors that shaped the shifting nature of cityscapes and urban social structures.

Idag lever vi i ett globaliserat konsumtionssamhälle, i ett allt intensivare tempo där konkurrensen är hård om tid, utrymme och uppmärksamhet. I vår samtid är även kultur- och stadsmiljöerna på olika sätt produkter och resurser. Men hur påverkar samhällsutvecklingen kulturarvet och vår syn på dess värden? Kanske kan vi tydligare se utvecklingstrenderna och kulturarvets roll för hållbar stadsutveckling om vi blickar bakåt i tid och även vänder perspektivet mot framtiden? I Det förflutna i framtidens stad lägger en grupp forskare olika tidsperspektiv på relationen mellan kulturarv, konsumtion och hållbar stadsutveckling. Författarna arbetar till vardags med framtidsstudier, samhällsplanering, arkeologi, arkitektur och konst och de samsas här under tematiska avsnitt som framtidsvisioner, valmöjligheter, tid och rörelse i stadslandskapet. Texterna gör nedslag i vår närmiljö bland resor, detaljhandel, bostäder och livsstilsideal. Författarna frågar sig bland annat hur vi kan bygga in hemkänsla, identitet och trygghet i stadsmiljön. Kan vi återanvända historiska bostadsmodeller? Och vem bestämmer vilka minnen som är värda att bevaras vilka föreställningar om framtiden har bäring på samtidens kulturmiljövård? Boken vänder sig till beslutsfattare, tjänstemän, studenter och en bred allmänhet alla som har ett intresse för såväl utmaningar som lösningar för en hållbar stad.

Håkan Forsell har i boken Bebodda platser samlat ett urval av sina essäer, artiklar, blogginlägg och fältstudier om den urbana värld som växt fram under efterkrigstiden, och särskilt efter 1989.Texterna rör sig från stadsomvandlingar i Baltimore till förfallna flyktingbostäder i Aten, från hip-hop-scenen i Neubrandenburg till skolsegregationen i Berlin, från allmännyttan till finansurbanismen, från murar till konsumtionstempel ch däremellan: Irrfärder i Växjö. Fotbollshuliganer i Wien. En rondellmarsipulami i Charleroi. En cricketmatch vid Årstaviken.Bebodda platser är ett stadsbyggnadspolitiskt och historiskt bidrag till "akutforskningen" om städers materiella och kulturella betydelse. Hur ser egentligen den urbana samtidshistorien ut? Vad berättar den byggda miljön om vilka val samhällen och enskilda har gjort? Hur tolkas stadslandskapet i olika tider och på olika platser?Håkan Forsell är urbanhistoriker, docent i historia vid Stockholms universitet och forskare vid IRS/Center for Metropolitan Studies, TU-Berlin.