Håkan Hydén

Vad är det egentligen en jurist gör när hen ska lösa en juridisk fråga? Vilken metod används? Om du skulle fråga en jurist i dag om vad juridisk metod är, skulle du säkert få samma svar som det påstås att Sankt Augustinus gav när han fick frågan om vad tid är: ”Om du inte frågar mig om vad tid är, så vet jag svaret; men om du frågar mig, så vet jag inte.” Vad exakt är det då som juristen gör när hen tillämpar den juridiska metoden?Det enkla svaret är att det beror på. Det finns nämligen inte endast en juridisk metod som en jurist kan använda sig av utan istället finns det en uppsjö olika argumentationslinjer till buds. Ibland är metoden styrd av frågan, ibland av valet av perspektiv på juridiken och dess funktion i samhället.Juridisk metodlära syftar till att ge en grundläggande presentation av olika juridiska metoder och visa hur dessa kan användas för att få olika perspektiv och lösningar på juridiska frågeställningar. Kapitelvis redogör författarna för olika juridiska metoder och visar vilka möjligheter som öppnas med respektive metod. Ambitionen är att inspirera läsaren att fundera över alternativa argumentationslinjer för att angripa ett juridiskt problem.

Vad är det egentligen en jurist gör när hen ska lösa en juridisk fråga? Vilken metod används? Om du skulle fråga en jurist i dag om vad juridisk metod är, skulle du säkert få samma svar som det påstås att Sankt Augustinus gav när han fick frågan om vad tid är: ”Om du inte frågar mig om vad tid är, så vet jag svaret; men om du frågar mig, så vet jag inte.” Vad exakt är det då som juristen gör när hen tillämpar den juridiska metoden? Det enkla svaret är att det beror på. Det finns nämligen inte endast en juridisk metod som en jurist kan använda sig av utan istället finns det en uppsjö olika argumentationslinjer till buds. Ibland är metoden styrd av frågan, ibland av valet av perspektiv på juridiken och dess funktion i samhället. Juridisk metodlära syftar till att ge en grundläggande presentation av olika juridiska metoder och visa hur dessa kan användas för att få olika perspektiv och lösningar på juridiska frågeställningar. Kapitelvis redogör författarna för olika juridiska metoder och visar vilka möjligheter som öppnas med respektive metod. Denna tredje, reviderade upplaga har bland annat utvidgats med två nya kapitel om rättsrealism och posthumanism. Ambitionen är att inspirera läsaren att fundera över alternativa argumentationslinjer för att angripa ett juridiskt problem.

Rättsregler ger enkla och tydliga förklaringar kring juridisk metod och beslutsfattande. I denna grundbok behandlas hörnpelarna i den demokratiska rättsstaten: maktdelningen och de grundläggande principerna för rättskipning, förvaltning och kontroll, ur ett juridiskt perspektiv. Författarna ger en översikt av rättssystemets uppbyggnad och indelning, där de framhåller särdragen i olika typer av rättsregler samt går igenom lagtolkningsmetoder och beskriver hur man hittar i olika rättskällor. Denna nionde upplaga har uppdaterats till senaste rättsläge och beaktar tidens utveckling bland annat i form av rättens ökande globalisering och AI.Genom att sätta in och förklara rättsreglerna i sitt ekonomiska och sociala sammanhang passar Rättsregler särskilt väl till olika introduktionskurser i juridik. Den passar också för praktiskt inriktad utbildning på akademisk nivå, t.ex. PA-utbildningar, socialt arbete och rektorsutbildning. Den är även av intresse för den som har ett allmänt intresse av att sätta sig in i juridiken.Rättsregler är en bok som alla nya juriststudenter borde läsa. Här introduceras de grundläggande begreppen, rättsområdesindelningen och den juridiska metoden genom en väl genomtänkt kontextualisering. Boken underlättar förståelse genom att verkligen visa hur ’law in books’ påverkar ’law in action’ och vice versa.Mauro Zamboni, professor i allmän rättslära vid Juridiska fakulteten, Stockholms universitet

This book proposes the study of norms as a method of explaining human choice and behaviour by introducing a new scientific perspective.The science of norms may here be broadly understood as a social science which includes elements from both the behavioural and legal sciences. It is given that a science of norms is not normative in the sense of prescribing what is right or wrong in various situations. Compared with legal science, sociology of law has an interest in the operational side of legal rules and regulation. This book develops a synthesizing social science approach to better understand societal development in the wake of the increasingly significant digital technology. The underlying idea is that norms as expectations today are not primarily related to social expectations emanating from human interactions but come from systems that mankind has created for fulfilling its needs. Today the economy, via the market, and technology via digitization, generate stronger and more frequent expectations than the social system. By expanding the sociological understanding of norms, the book makes comparisons between different parts of society possible and creates a more holistic understanding of contemporary society. The book will be of interest to academics and researchers in the areas of sociology of law, legal theory, philosophy of law, sociology and social psychology.

This book proposes the study of norms as a method of explaining human choice and behaviour by introducing a new scientific perspective.The science of norms may here be broadly understood as a social science which includes elements from both the behavioural and legal sciences. It is given that a science of norms is not normative in the sense of prescribing what is right or wrong in various situations. Compared with legal science, sociology of law has an interest in the operational side of legal rules and regulation. This book develops a synthesizing social science approach to better understand societal development in the wake of the increasingly significant digital technology. The underlying idea is that norms as expectations today are not primarily related to social expectations emanating from human interactions but come from systems that mankind has created for fulfilling its needs. Today the economy, via the market, and technology via digitization, generate stronger and more frequent expectations than the social system. By expanding the sociological understanding of norms, the book makes comparisons between different parts of society possible and creates a more holistic understanding of contemporary society. The book will be of interest to academics and researchers in the areas of sociology of law, legal theory, philosophy of law, sociology and social psychology.

Law is everywhere - Rätten finns överallt. Det uttrycket kan beskriva rättens roll i våra liv. Utöver formella lagar, regleringar och avtal möter vi i vår vardag även informella lagar och sociala normer: i familjen, i skolan, på arbetsplatsen och i samhället i stort. De styr både hur vi tänker och agerar och vad vi förväntar oss av andra. Rättssociologi handlar om att analysera relationen mellan rätten och samhället.I den här boken beskrivs hur rättssociologiska begrepp kan tillämpas på en praktisk nivå, i forskning om och studier av samhället. Konkreta exempel visar hur teoretiska och metodologiska begrepp har tillämpats i olika rättssociologiska studier. Begreppen blir därmed nyttiga verktyg för en ökad förståelse av samhället från ett rättssociologiskt perspektiv.Om rättssociologisk tillämpning är en fortsättning på Baier, Svensson & Nafstads Om rättssociologi (2018). Böckerna är tänkta för studenter på grundnivå i rättssociologi, men kan vara intressanta även för studerande i andra discipliner, som kriminologi, sociologi och juridik. Även forskare, lärare och praktiker kan ha glädje och nytta av böckerna.

När problem avseende mänskliga rättigheter diskuteras, ligger fokus oftast på vår omvärld och på länder med svag politisk, ekonomisk och social utveckling. Syftet med den här boken är att lyfta fram situationen i Sverige.Mänskliga rättigheter i svensk belysning ger ett helhetsperspektiv och tar upp såväl juridiska som samhällsvetenskapliga aspekter. Dessutom redovisas gällande rättsregler, som kombineras med fallstudier inom områden som äldreomsorg, invandring, arbetsmarknad, funktionshinder, rättssäkerhet och intersektionalitet. Den här reviderade upplagan är uppdaterad i förhållande till aktuell lagstiftning på området, framför allt när det gäller diskrimineringslagen. Boken är lämplig kurslitteratur vid undervisning på universitet och högskolor inom ämnesområden som juridik, rättssociologi, statsvetenskap, sociologi, etnologi och socialt arbete, samt på personalutbildningar och fackliga kurser.Om författarnaFörfattare är Annika Staaf (red.), Lars Zanderin (red.), Håkan Hydén, Finnur Magnússon, Birgitta Nyström, Annika Rosén, Eva Schömer, Daniel Silander och Maria Wolmesjö.

Miljöproblem förekommer alltid i ett visst socialt sammanhang. Miljöfrågorna har därmed med de normer som styr vårt handlande att göra. Normer är perspektivet för rättssociologin när den närmar sig miljöfrågorna. Normer kan tjäna som minsta gemensamma nämnare i analysen av vad som kännetecknar människans förhållande till naturen och däri-genom fungera som en integrativ mekanism när det gäller strävan efter att ackumulera kunskap inom området. I denna antologi samlas ett antal artiklar som representerar rättssociologiska perspektiv på hållbar utveckling. Artiklarna är till dels publicerade i andra sammanhang. En del är skrivna på svenska, andra på engelska. Rättsregler är en viktig och speciell kategori av normer. I antologin sammanförs olika exempel på miljölagstiftning för att ge en provkarta på olika normativa förhållningssätt. På 1990-talet inträffar också det att miljöfrågorna får en annan karaktär. Från att enbart ha varit förknippade med negativa aspekter har de fått ett positivt värde. Istället för att vara något som enbart måste påföras utifrån med stöd av lagstiftning blir miljöfrågorna på detta sätt föremål för självreglering. Normativa förhållanden faller sist och slutligen tillbaka på vilken in-ställning som den enskilde individen har, vilket i sin tur bl. a. beror av socialt kön, dvs av genusförhållanden. Normer har vidare med uppfostran och lärande att göra. Skolan blir därför en viktig miljöaktör. En norm består inte bara av värdemässiga ställningstaganden, om att vara för eller mot miljön, utan den består i stor utsträckning av kunskap om den fråga som normen reglerar. Olika kunskapssyn leder därför lätt till olika normativa inställningar till problemet. Dessa förhållanden speglas i antologins avslutande artikel.

Rättssociologi som rättsvetenskap bygger i huvudsak på ett antal artiklar som tillkommit under olika skeden av den tioårsperiod som Håkan Hydén varit professor i rättssociologi vid Lunds universitet. De har tidigare varit publicerade i olika källor och därför varit, och med tiden blivit alltmer, svårtillgängliga i takt med att upplagor löper ut. Syftet med denna samling av publikationerna är således dels praktiskt, dvs att göra innehållet mer lättillgängligt för en bredare publik, och dels att lägga första byggstenen i en rättssociologisk trilogi som har ambitionen att spegla olika sidor av rättssociologiämnet. I denna första bok beskrivs rättssociologi som rättsvetenskap. Den utgör därmed en brygga från Hydéns introduktionsbok i juridik, boken Rättsregler, över till rättssociologin. Rättssociologi är samtidigt en rättsvetenskap och en samhällsvetenskap. Ett och samma forskningsprojekt kan vara relevant i båda riktningarna. Detta gäller både teoretiskt och metodologiskt. Det som är gemensamt för rättsdogmatiken och rättssociologin som rättsvetenskap är intresset för rättsordningen.