Håkan Jönson

Stora anhörigboken samlar insikter från en bredd av ledande experter inom området anhörigomsorg. Den belyser anhörigas betydelsefulla roll och den belastning de upplever i sina strävanden att tillhanda­hålla omsorg, kontinuitet och kärlek när samhällets resurser inte räcker till. Boken lyfter fram riskerna för anhörigas egen hälsa, deras ekonomiska utsatthet och sociala stigmatisering samt den betydande överrepresentationen av kvinnor som vårdare. Genom att belysa vikten av ett mer organiserat samhällsstöd för anhöriga och erkänna deras plats som samhällsbärande grupp, erbjuder boken en djup­gående diskussion om en oundviklig aspekt av livet – att vara anhörig.Stora anhörigboken vänder sig till alla som i sitt nuvarande eller framtida yrke möter personer som är just anhöriga oavsett orsak till anhörigskapet.

Vem ska bestämma i ett samhälle? Kungen, politiker, experter eller kanske folket? Frågor som dessa har sysselsatt filosofer och medborgare sedan urminnes tider. Idéer om människors rätt till delaktighet är högaktuella i dag. Det kan gälla planering i kommunen där man bor, den egna vården eller produkter och tjänster man ska använda. I denna bok används begreppet ”participation” för att beskriva hur människor både kräver att få delta och inbjuds till att vara delaktiga inom allt fler samhällsområden.I boken tar de medverkande författarna ett kritiskt, tvärvetenskapligt och gränsöverskridande grepp om ”participation”. Här visas hur begreppet kan förstås och användas inom forskning, design, hälso- och sjukvård, socialtjänst och samhällsplanering. Författarna represen­terar många olika inriktningar: sociologi, socialt arbete, arkitektur, samhällsplanering, design, folkhälsa, gerontologi och arbetsterapi. Samtliga är engagerade i en tankesmedja vid Lunds universitet knuten till forskningsprogrammet UserAge. Participation: Vad, när, hur vänder framför allt sig till studerande i högre utbildning samt till praktiskt verksamma tjänstepersoner och vårdanställda. Även politiker i olika samhällssektorer, forskare och lärare kan ha nytta av boken.

Ålder, precis som andra kategoriseringar som genus, klass och kön, påverkar det sociala arbetets organisation, åtgärder och insatser. Därför bör även ålder vara föremål för problematisering och reflexivitet, både i vetenskapliga sammanhang och i praktiskt socialt arbete. En sådan analys blir möjlig med ett kritiskt åldersperspektiv. Boken diskuterar: • Vad karaktäriserar ett kritiskt åldersperspektiv? • Vad innebär det att ålder är en organiserande princip och vilka konkreta konsekvenser får det för socialt arbete? I de olika empiriska kapitlen illustreras vad ett kritiskt åldersperspektiv kan synliggöra vad gäller det sociala arbetet som fält och praktik. Ålder i det sociala arbetets praktiker vänder sig till yrkesverksamma och studerande inom socialt arbete, men även till forskare inom fältet.

Vi lever allt längre och andelen personer som är över 60 år ökar. Det gör äldrefrågan till en stor och viktig samhällsfråga: Vilka krav ställer det på socialt arbete med äldre?Håkan Jönsons och Tove Harnetts bok Socialt arbete med äldre utkom första gången 2015. Mycket har hänt inom socialt arbete med äldre sedan dess och författarna har därför omarbetat och uppdaterat boken med flera nya kapitel, bland annat om brott och otrygghet samt om yrkesrollen som äldrekurator. I den nya utgåvan redogör de för ålderismens uttryck och konsekvenser och vilken roll socialt arbete kan ha för att upptäcka och åtgärda dessa. De beskriver olika ålderskategoriseringar och ger inblick i socialgerontologiska teorier samtidigt som de diskuterar problem som kan drabba äldre, som fattigdom, funktionsnedsättningar, psykisk ohälsa, beroendeproblematik, hemlöshet och våld i nära relationer. Boken introducerar även metoder för socialt arbete med äldre som illustreras genom intervjuer med socionomer i olika yrkesroller. Avslutningsvis diskuterar de även utmaningar som äldreomsorgen och socialt arbete med äldre står inför.Socialt arbete med äldre riktar sig till studenter inom ämnet socialt arbete och yrkes- verksamma socialarbetare som vill fördjupa sig inom äldreområdet.Sagt om boken:”Här finns det sociala, det medicinska och det lagstiftningsmässiga perspektivet och för dem som är verksamma inom socialt arbete med äldre är boken en omistlig guidning till professionens alla aspekter. Dessutom författad på en lättflytande, personligt hållen prosa och med omisskännlig erfarenhetsbas.”Matts Lindberg, BTJ-häftet nr 4, 2025

Stereotypa föreställningar och negativ behandling av äldre finns dokumenterade sedan antik tid. Numera används begreppet ålderism, vilket avser fördomar och diskriminering mot äldre. Ibland har begreppet också definierats som något som handlar om ålder över hela livsloppet. Den här antologin består av 15 kapitel där forskare belyser ålderismens varierade uttrycksformer och komplexitet. I antologins kapitel sätts problemet i olika perspektiv – teoretiskt såväl som empiriskt – och undersöks i relation till flera olika sammanhang. Social Work Press är ett open access-förlag som publicerar kvalitetsgranskade antologier inom området socialt arbete. Förlaget har som mål att bidra till en ökad utgivning av svenskspråkiga publikationer av hög vetenskaplig kvalitet. Social Work Press ansluter sig till internationella traditioner med universitetsbaserade publikationsserier. Förlaget tillhör Socialhögskolan, Lunds universitet, men välkomnar bidrag från forskare vid andra lärosäten.

Evolution är ett digitalt konstverk av Johannes Heldén & Håkan Jonson, publicerat på www.textevolution.net. Evolution är en AI (artificiell intelligens) konstruerad för att efterlikna författaren och konstnären Johannes Heldéns skrivande och ljudkompositioner. Evolution har tidigare bl.a visats på Chercher le texte/Centre Pompidou, HASTAC i Toronto och ICIDS 2013, Istanbul.Evolution har nu också blivit ett 236 sidor omfattande bokverk, utgivet på OEI editör. I publikationen, som domineras av kod, medverkar också John Cayley, Maria Engberg, Jesper Olsson, Jonas Ingvarsson, Cecilia Lindhé och Jakob Lien med nyskrivna texter.

Boken är en viktimologisk antologi skriven av forskare verksamma vid olika universitet, högskolor och myndigheter. Den lyfter fram flera problem som är kopplade till brottsoffer och belyser dem utifrån både individuella och strukturella perspektiv. Vi visar hur begreppet brottsoffer skapas i olika sammanhang, vi problematiserar brottsofferskapet och brottsofferstödet samt belyser brottsoffrens möte med rättsväsendet.I boken presenteras aktuell forskning med betoning på teori och metod. Boken tar bland annat upp sexualbrott, hatbrott mot muslimer, grooming på internet, gärningspersoner som utsätts för brott och barn som bevittnat våld. Den tar även upp arbetsrelaterat våld, brott mot äldre och mot unga, mediers beskrivningar av brottsoffer samt innehåller ett kapitel skrivet strax efter terrordåden i Oslo och Utøya.Boken kan användas i undervisning på universitet och högskolor men riktar sig även till en bredare publik med intresse för brottsofferfrågor och kan vara av intresse för studenter inom kriminologi, sociologi, psykologi, juridik, statsvetenskap och socialt arbete. Den kan också läsas av studenter i medievetenskap, journalistik, statsvetenskap och genusvetenskap samt vara till nytta på polisutbildningar. Boken riktar sig även till dig som är forskningsmässigt intresserad av viktimologi, arbetar professionellt med brottsoffer eller känner ett personligt engagemang för brottsoffer.Författare: Ulf Borelius, Nils Christie, Görel Granström, Stig Grundvall, Anita Heber, Margareta Hydén, Håkan Jönson, Carina Ljungwald, Cecilia Hansen Löfstrand, Bo Nilsson, Anna Rypi, Annika af Sandeberg, David Shannon, Annelie Siring, Eva Tiby, Sara Uhnoo, Ulla-Britt Wennerström, Lisa Westfelt, Sofia Wikman och Malin Åkerström.

Författaren diskuterar problemperspektiv som i olika sammanhang används för att tolka betydelsen av vanvård, övergrepp, och andra missförhålalnden inom äldreomsorg. Analysen bygger på genomgångar av forskning, massmedierapportering, rättsfall och intervjuer med organisations- och myndighetsföreträdare. I boken presenterar författaren också ett perspektiv om diskriminering av äldre som tillför debatten nya dimensioner. Håkan Jönson är docent i socialt arbete vid Socialhögskolan, Lunds universitet.

Pojken kröp ihop under filten och makade försiktigt bort granriset från ansiktet. Ingen verkade vara i närheten, så han framkallade en kräkning för att minska illamåendet. Varför hade han gått med på att åka till Sverige? Han kände försiktigt med handen under tröjan. Såren hade spruckit upp igen. Det var då han hörde hunden. De hade hämtat en hund och den hade fått upp hans spår. Han började lågmält och hulkande ropa efter sin pappa. Flyktingbarn försvinner från förläggningar i Uppland. En pojke hittas mördad. Polisen är måttligt intresserad. Socialarbetaren Veronica Rubin kämpar med att förstå sin roll i sammanhanget. DEN RYSKA DOCKAN är en psykologisk thriller som kombinerar socialkontorets vardagsrealism och rysk mystik. Handlingen utspelar sig i Uppsala och i den ryska staden Kostroma. Håkan Jönson är docent i socialt arbete vid Lunds universitet. Han har tidigare arbetat vid socialförvaltningen i Uppsala. Julia Levenko är en pseudonym. Hon är socialarbetare och ofta anlitad av svensk media för sin kännedom om Ryssland.