Hanna Enefalk

Ett nytt sätt att berätta om några av Stockholms mest märkvärdiga kulturskatter: stadens kyrkor. Med hisnande grafik och 600 bilder guidar boken till historien, till spåren av stockholmarnas liv under sekler, till de dolda tecknen och hemligheterna. Vad är det speciella med just den här kyrkan? Kyrkorna är stadens äldsta byggnader, de äldsta är till och med äldre än staden. De har använts i 800 år och de är öppna för alla. Boken vänder sig till stockholmare, både nya och gamla, som är intresserade av att upptäcka sin stad och dess historia. Även för mera långväga gäster är boken avsedd att vara en välkomnande guide.

1925 grundades Sveriges Kyrkosångsförbund, i en expansiv fas för körsången i landet och i Svenska kyrkan. Förbundets historia sammanfaller med framväxten av körtyper som idag närmast tas för givna i kyrkliga sammanhang i Sverige: barnkör, ungdomskör och blandad kyrkokör. Etablerandet av en modern kyrklig körtradition har utgjort en central del av kyrkomusiken och därigenom även gudstjänstlivet. Kyrkosångsförbundets verksamhet har skett i samspel med växlande teologiska och musikaliska ideal, men också utgjort en viktig del av kyrklig pedagogik och ideellt arbete. Ännu efter ett sekel utgör kyrkosångsförbundet den i särklass största ungdomsorganisationen inom Svenska kyrkan. De sex artiklarna i årsboken presenterar ny forskning och utgör samtidigt en jubileumsvolym för Sveriges Kyrkosångsförbund. Texterna belyser både historia och nutid för hundra år av amatörkörsång i Svenska kyrkan. Villkor för denna studeras ingående från musikestetiska, teologiska, historiska och kulturgeografiska perspektiv. Samtidigt omprövas äldre historieskrivning, samhälleliga förutsättningar och tidigare ofta outtalade utgångspunkter från nya och kritiska perspektiv. I volymen finns som brukligt även en avdelning med recensioner av nyutkommen litteratur inom årsbokens ämnesområden.Årsbok för svenskt gudstjänstliv 99, 2024

Hur har kyrkan format svenskarna? Och varför ser egentligen kyrkorna ut som de gör? Enbart inom Svenska kyrkan finns 3 700 kyrkor. De flesta är gamla sockenkyrkor, spridda över alla landets bebodda delar. Hur kunde ett fattigt jordbruksland på randen av det odlingsbara Europa producera ett sådant bestånd av monumentalbyggnader? Vad betydde kyrkan egentligen, rent konkret, för de människor som bekostade byggnaderna och lyssnade på predikningarna? Historikern Hanna Enefalk tar oss med på en tusenårsresa till ett Sverige som vi ofta bara har anat. Lagar, moral, tidsuppfattning, till och med själva landskapet allt har utvecklats i samspel med landets kyrkor.

Finlands äldsta kör Akademiska Sångföreningen firar sitt 175-årsjubileum 2013. Jubileumsåret till ära publiceras festskriften "Manskörssång i tid och rum" den 6 februari 2013, i samband med körens 175-årsjubileumssymposium. Symposiet äger rum i Helsingfors universitets museum Arppeanum. Medarrangör för symposiet är Helsingfors universitets musikvetenskapliga institution. Målsättningen med jubileumspublikationen är att bidra till en ökad förståelse för körsång. Boken är en antologi med elva artiklar skrivna av författare från Finland och Sverige. Artikelförfattarna representerar en mångfald av kunskapsfält, erfarenhet och insikt. Boken ger en mångsidig inblick i körsångens betydelse i vårt samhälle. Festskriften präglas av tre större tematiska helheter: Akademens roll som kulturhistorisk institution, manskörssångens betydelse i Finland och i Norden, samt körsångens allmänmänskliga betydelse i form av ett kulturellt massfenomen. Bokens kronologiska tyngdpunkt ligger på det senaste halvseklet, samtidigt som Akademiska Sångföreningens hela 175-åriga historiska perspektiv ständigt finns närvarande. I jubileumsskriften publiceras också ett urval av Akademens konsertaffischer från mitten av 1930-talet fram till våra dagar. Som "extra socker i bottnen" publiceras även författaren Lars Huldéns tolv nyskrivna serenader i körens 175-årsjubileumsskrift. Suomen vanhin kuoro - Akademiska Sångföreningen - viettää 175-vuotisjuhlavuottaan 2013. Juhlajulkaisu "Manskörssång i tid och rum" julkaistaan 6.2.2013 juhlasymposiumin yhteydessä Helsingin yliopistomuseolla. Mieskuoro Akademenin juhlajulkaisun tavoitteena on laajentaa suuren yleisön kuorotietoutta. Kirja on antologia, joka koostuu yhteensä 11 suomalaisen ja ruotsalaisen eri alan tutkijan kirjoittamista artikkeleista. Kirjan kautta lukijalla avautuu laaja näkökulma kuorolaulun merkityksestä yhteiskunnassamme. Julkaisun artikkeleita yhdistää kolme teemaa: Akademiska Sångföreningenin rooli kulttuurihistoriallisena instituutiona, mieskuorolaulun merkitys Pohjoismaissa sekä kuorolaulun yleisinhimillinen merkitys kulttuurisena laaja-alaisena ilmiönä. Juhlajulkaisun kronologinen pääpaino on viimeisen puolen vuosisadan historiassa, mutta kuoron 175-vuotinen historiallinen perspektiivi on vankasti läsnä kirjan sivuilla. Kirjassa julkaistaan myös kokoelma Akademenin konserttijulisteita 1930-luvulta meidän aikoihimme. Sokerina pohjalla julkaisusta löytyy myös kirjailija Lars Huldénin 12 uutta serenaadia, jotka on varta vasten kirjoitettu juhlajulkaisua varten.