Hans-Olov Boström

MELLAN LJUSPODIET OCH MÖRKRET Ungefär där anger drifter, erfar av uppfattning eller ställer det mot likt till i kännedom vi inte vet något om, att alltihop bara ett mer som där steg in vid en sin tanke så kunde vidröra precis där uppstod och hur den där doften utav livsutrymmet och vinden uti storseglet

Det var här vi klev ut på livsscenen med syn och hörsel, inga andra klargöranden för åtaganden än sin intelligenskvot till självbeväpning - olika processande medvetandegrad endera varifrån de som en utpost till en annan , bli ställd uti den långa kön för att vänta in någon medial signal - slags konfrontation för anmaning En frågeställning kring de vid upphov så som en utsikt djupnar vid några andetag medan blommorna på ängen, medan växer vid vingar att tillgodogöras allt vi bär på längst inom oss kanske de som inte fick hända men som ändå kunde hända, en undran ifall vi alla fick ett samma ärende för att besitta ett skört språk och ifall och om det som rättfärdigar likt vid riskbedömning eller om vi inte besitter kraften - Men lämna oss då gör oss till en syndare med ditt tillstånd

Kanske vad som varillusion och vad som var verklighet endera barasamma råmaterial tillbörlig ett farligaste vapen,alltså nånting mer än att utforska ett humantspråk ifall om frigör det från nån alfabetiskkundkrets - bara du själv vaktar om ditt själv eninnersta kärnfrågan kring en överhöghet vadsom gör oss tankestyrd och där sätts på prov förvad som verkligen var verkligt eller villovägar förhjärnslingor, rädsla för ett skrämskott där oronomgärdar men alltid vid att kunde ha ryggattillbaka för en annan röst - det inramat för ettljus och ett mörker och hur fick stå mellan utavtvå betydelser och att när inget utav dem gickatt, undvara

Att g ra en presentation f r sitt skrivande kanske aktivera sina spekulativa f rdigheter - typ placera sig sj lv i myllret av antaganden, en resen r och betrakta tiden, sorts Ambition, fick vara vid t nkandet sammanhanget att vidr ras verv ldigande alternativt m ngfalden, alltings plats i dom otaliga f rgreningar eller hur m tet med den stora vilsenheten och n r blir placerat ungef r s som utvalda delar utav personlighet, vad som f rpliktigar till medan klockan sl r - sj lva lusten, en potential lek vid ett sitt allvar, en stund vid befinnelsens mellanrum, en v ckt nyfikenhet att som vid ett alltets alla delar till en st rre tanke och varf r allting r som det r, ett f rs k till att beskriva det obeskrivbara - leker en stund vid bokst verna som konstn ren i den egna uttrycksfriheten