Hans Ruin

Vad är en dygd och vad är en synd? Går det att säga om våra handlingar är onda eller goda? Varje epok och kultur har haft sina respektive svar på dessa eviga frågor. I en västerländsk, protestantisk tradition har människokroppen och dess begär exempelvis ansetts vara inneboende onda, men det är ingen självklarhet i andra kulturer. Dygd och synd verkar representera en dualitet som är lika gammal som mänskligheten. Denna antologi utforskar hur uppfattningar om dygder och synder har förändrats genom historien. Essäerna tar avstamp i antikens Grekland och Rom, rör sig över den tidiga kristna perioden från Augustinus till Dante, och fram till sentida tänkare som Friedrich Nietzsche. Skribenterna, såväl svenska som internationella forskare, gör också nedslag i alltifrån det konfucianska Kina och forntida Indien till självhjälpsböcker, transhumanism och AI, samt de mänskliga rättigheternas vara eller icke vara. Boken utkommer även på svenska, Dygder och dödsynder.

Vad är en dygd och vad är en synd? Går det att säga om våra handlingar är onda eller goda? Varje epok och kultur har haft sina respektive svar på dessa eviga frågor. I en västerländsk, protestantisk tradition har människokroppen och dess begär exempelvis ansetts vara inneboende onda, men det är ingen självklarhet i andra kulturer. Dygd och synd verkar representera en dualitet som är lika gammal som mänskligheten. Denna antologi utforskar hur uppfattningar om dygder och synder har förändrats genom historien. Essäerna tar avstamp i antikens Grekland och Rom, rör sig över den tidiga kristna perioden från Augustinus till Dante, och fram till sentida tänkare som Friedrich Nietzsche. Skribenterna, såväl svenska som internationella forskare, gör också nedslag i alltifrån det konfucianska Kina och forntida Indien till självhjälpsböcker, transhumanism och AI, samt de mänskliga rättigheternas vara eller icke vara. Boken finns även på engelska.

En bok om och till Aris Fioretos. Redaktör Cecilia SjöholmRedaktörsassistent Astrid GrelzOmslag Håkan LiljemärkerBegränsad upplaga: 250 exemplar Medverkande:Paul Auster Anna Bengtsson Magnus Bergh Bigert & Bergström Daniel Birnbaum Mirces Cartarescu Love Derwinger Kjell Espmark Magnus Florin Jörgen Gassilewski Durs Grünbein Gunnar D. Hansson Gabriel Itkes-SznapElfriede Jelinek Stefan Jonsson Mara Lee Claudia Lindén Arne Melberg Lothar Müller Ernst Osterkamp Daniel Pedersen Håkan Rehnberg Mikael van Reis Monika Rinck Hans Ruin Cecilia Sjöholm Sophie Tottie Jan Wagner Sven-Olov Wallenstein Ola Wallin Magnus William-Olsson

History Unfolds: Contemporary Art Meets History was an international art exhibition for which the Swedish History Museum invited artists to engage with its research and cultural history collections. The project problematises notions of history, making the invisible visible and addressing pressing issues regarding the way history and cultural heritage are shaped and used. This publication comprises a presentation of the artworks in the exhibition, as well articles by scholars from different fields who probe and reveal hidden structures and unfold new insights. Participating artists: Artur mijewski, Dusica Drazic, Elisabeth Bucht, Esther Shalev-Gerz, Hiwa K, James Webb, Jananne Al-Ani, Meriç Algün Ringborg, Minna L. Henriksson, Susan Meiselas.

Humanistiskt och naturvetenskapligt orienterade forskare har inte samma erfarenheter av tidsbegreppet. Likväl finns tangeringspunkter. Frågor om vad tid är, hur den konceptualiseras, vad den betyder och hur dess parametrar utstakas av naturen är intrasslade i varandra. Och perspektiven är otaliga. Naturvetenskapens tid är objektiverad och förrumsligad, medan litteraturen också fångar den tid vi som människor är och lever i. Mekaniskt mätt tid är endimensionell och objektiv medan upplevd tid är mångdimensionell och subjektiv, samtidigt som livscykelns fysiologiska dimension genomsyrar våra sociala liv. I alla dessa processer finns och verkar således tiden, men att medvetet tänka på den är, så vitt vi vet, ett privilegium för människan. Tanken med denna tvärvetenskapliga antologi, med bidrag av forskare inom fysik, geologi, sociologi, etnologi, historia, idéhistoria, litteraturvetenskap och filmvetenskap, är att greppa tiden i dess komplexitet och stimulera till dialog mellan olika synsätt och vetenskapsdiscipliner. Läs om tidsskildringar i historiska tv-dramer, om den tidsperiod som numera kallas för antropocen, om rumtid och tidsaktivism, om tid som mäts av den märkvärdiga "tiotusenårsklockan", om tiden i mikrokosmos och tiden i rymden både den faktiska rymden och den som skapades av Harry Martinson.

Vi lever alla omgivna av ett förflutet som på olika sätt påverkar nuet. Men hur ska vi förstå det förflutnas fortsatta verkan och närvaro i samtiden? Inom historieteori diskuterades länge frågan om vi kan veta något med säkerhet om det förflutna. Men under senare decennier har intresset snarare riktats mot de olika sätt på vilka det förflutna finns kvar och formar de efterkommande. En dåtidsorienterad historieskrivning har fått ge plats åt en som rör sig i relationer mellan olika tidsliga dimensioner. I takt med att den historiska tiden historiseras väcks nya frågor: Är det meningsfullt att tala om en sammanhängande fortskridande tid eller bör vi snarare tänka oss flera parallella, multipla och korsande tider? Hur ska vi förstå historisk tid efter att framstegstanken själv alltmer kommit att framstå som en konstruktion? Frågor om vår egen plats i ett historiskt landskap öppnar för nya sätt att tänka det historiska och att historisera, där genealogiska, arkeologiska, dekonstruktiva, konstellativa och andra former av motläsningar tycks öppna nya och olikartade dörrar till det förflutna, i dess skilda gestalter och verkligheter. "Den historiska tidens former" är den första fristående delen i trebandsverket "Historiens hemvist". Den samlar nitton forskare inom skilda ämnen som behandlar frågor om historiens slut, hemsökelser och gengångare, döda och odöda, postapokalyps och messianism, exil, narrativitet och genealogi, polytemporalitet, anakronism och tidens mångfaldigande. Sammantaget bidrar den till att ge nya kartor över det samtida historiska medvetandet i dess struktur och förvandling. Volymen är redigerad av Victoria Fareld, forskare i idéhistoria vid Stockholms universitet, och Hans Ruin, professor i filosofi vid Södertörns högskola, båda knutna till forskningsprogrammet "Tid, minne, representation".

Lars Norén och filosofin innehåller tre texter om Lars Noréns relation till filosofi i bred bemärkelse. Essäerna »Att hålla kvar motsägelsen« av Carin Franzén undersöker psykoanalysens roll för Norén och »Norén efter Adorno« av Ulf Olsson analyserar Adorno och Frankfurtskolans betydelse. Boken avslutas med en längre filosofisk dialog, »Öppningen«, av Hans Ruin. Dialogen är resultatet av ett möte som aldrig kom att äga rum och beskrivs av författaren på följande vis: »Våren 2016 föreslog Peter Sandberg på Filosofiska rummet att göra ett program med Lars Norén och mig om Heidegger. Genom sin agent uttryckte Lars sitt intresse för att genomföra ett sådant samtal. Med hänvisning till andra brådskande åtaganden uppsköts det dock vid upprepade tillfällen. Peter blev under tiden sjuk och gick bort 2019. Vid Lars bortgång fanns fortfarande tanken att det ändå någon gång skulle äga rum. När Daniel Pedersen köpte in Noréns samling med Heidegger-böcker visade det sig att han ägde två böcker av mig, den ena med utförliga understrykningar. På så vis hade han ändå inlett samtalet. När jag fick frågan av förlaget om jag ville skriva något om hans förhållande till Heidegger väcktes därför tanken att göra det inte som en konventionell akademisk essä, utan istället just som ett samtal i den anda som jag föreställde mig att det hade kunna ske om vi fått tillfälle att träffas, men nu i dödsriket. Jag läste in mig på allt jag kunde hitta om hans förhållande till Heidegger, i dagböcker, aforismsamlingar och prosa, och även i intervjuer, både tryckta och inspelade. De ord som i det dramatiserade samtalet läggs i Noréns mun är således till stora delar hans egna. Här har jag klippt ihop dem så att de bildar ett rörlig helt, i ett samtal där han får svara på mina frågor och tankar liksom jag får svara på hans. Det är till sist endast så vi kan närma oss de döda, genom att ta del av vad de lämnat efter sig och föra det vidare.« Daniel Pedersen är redaktör för antologin.

År 2025 firar vi 250 år av judiskt liv i Sverige. Antologin Davids stjärnor är en uppföljare till Jude i Sverige. De båda är förbundna i såväl inriktning som utseende. I Jude i Sverige skrev en rad svenska judar om sin erfarenhet av att leva som jude i Sverige. Den judiska närvaron i Sverige förde med sig en levande judisk kultur vars inflytande trängde långt utanför den lilla judiska minoriteten. Till Davids stjärnor bad vi svenska författare som levt utanför denna minoritet att reflektera kring någon aspekt av den judiska kulturen. Infallsvinkeln lämnades i stort sett öppen: det kan vara en judisk vän, en författare, en kompositör, en poet eller konstnär. I all enkelhet någon eller något som fört en i kontakt med den judiska kulturen, traditionen eller tänkandet. Bidragen är både olika och personliga. Samtliga vittnar om en levande relation till det judiska kulturen och dess avtryck i författarnas liv. Medverkande är: Anders Carlberg, Ingrid Elam, Aris Fioretos, Cecilia Hansson, Bengt Jangfeldt, Maria Modig, Anders Olsson, Daniel Pedersen, Agneta Pleijel, Anders Rydell, Hans Ruin, Astrid Seeberger, Steve Sem-Sandberg, Per Svensson, Björn Wiman och Ebba Witt-Brattström.

Döden är människans grundvillkor, våra rädslors fixpunkt och förutsättningen för våra strävanden. Idéer om döden präglar alla kulturer och har gett upphov till såväl världsreligioner som lokala myter. I sekulära miljöer är dödens tillvaro dock mer undanskymd. Livsförlängande åtgärder har ersatt tanken om döden som meningsfull i sig eller en passage in i det okända. Denna volym täcker hela spektrumet av dödens skepnader med global spännvidd och historiskt djup; från några av de tidigast nedtecknade poetiska texterna via religiösa källskrifter och schamanistiska praktiker till rådande filosofiska och vetenskapliga perspektiv.I tjugofyra essäer utforskar svenska och inter­nationella experter olika vägar att närma sig döden. Bidragen omfattar egyptiska och sumeriska dödsriken, de stora religionernas etik, antika och moderna teorier om själen och medvetandet samt konstnärliga och litterära gestaltningar. I centrum för denna rikligt bildsatta antologi står frågan om vad historien kan lära oss inför vårt eget umgänge med döden och de döda. Boken finns även i engelsk utgåva.

Box innehållande tre skrifter av Hans Ruin, professor i filosofi vid Södertörns högskola: ”Kommentarer till Hegels Andens fenomenologi” (2024); ”Kommentar till Heideggers Vara och tid” (2023) och ”Reduktion och reflektion: En inledning till Husserls fenomenologi” (2020). Genom publiceringen av ”Andens fenomenologi” (1807) satte Hegel begreppet fenomenologi i centrum för sin filosofi om den mänskliga andens erfarenhet och bildning genom historien. Hundra år senare lanserade Edmund Husserl med sina ”Logiska undersökningar” ett program för en ny vetenskaplig filosofi, för vilken han också valde termen fenomenologi. Husserl sammanfattade senare sitt program i en serie föreläsningar i Paris, under titeln ”Cartesianska meditationer”. Samtidigt utvecklades hans metod i existentialontologisk och hermeneutisk riktning av Heidegger i ”Vara och tid” (1927). Genom Heidegger slås en brygga mellan Hegel och Husserl, vilket gör det möjligt att belysa dem från en gemensam utgångspunkt, som en reflexiv historiskt grundad filosofi om den mänskliga erfarenheten, från det affektiva till det logiska, från det vardagliga till det vetenskapliga. I tre separata volymer presenteras här dessa olika varianter av fenomenologisk filosofi, i form av tre kommentarer i nära dialog med de centrala grundtexterna. Sammantaget erbjuder de en unik ingång till hela det fenomenologiska synsättet, som också argumenterar för dess fortsatta relevans idag.

"Andens fenomenologi" av Georg Wilhelm Friedrich Hegel från 1807 är en milstolpe i det filosofiska tänkandets historia. Dess skildring av det mänskliga medvetandets dialektiska utveckling, genom vetenskap, politik och religion, etablerar en ny form av historiskt grundad kulturanalys med systematiska mål. Dess inflytande på efterföljande filosofiskt, antropologiskt och sociologiskt tänkande går inte att överskatta. Boken inleds med en översiktlig inledning till Hegels liv och tänkande. Framför allt är den dock en kommentar till huvudverket, som nära följer dess argument och som hjälper läsaren att själv navigera genom den bitvis svårlästa texten. Den lyfter fram Hegel som modernitetens filosofiska vittne, som sammanfattar människans utveckling och position i ljuset av upplysningen, den franska revolutionen, vetenskapernas och religionskritikens genombrott. Den tecknar på så vis ett porträtt av hans projekt som visar upp dess betydelse och relevans för en filosofisk situation i vilken vi fortfarande befinner oss idag. Hans Ruin är professor i filosofi vid Södertörns högskola, och har även bland annat publicerat Frihet, ändlighet, historicitet: Essäer om Heideggers filosofi (2013).

Detta är en reviderad nyutgåva av den första kompletta svenska översättningen av Herakleitos samlade fragment från 1997. Översättare är Hans Ruin och Håkan Rehnberg, och fragmenten är försedda med ingående kommentarer av Hans Ruin. Parallellt med de svenska översättningarna återges också den grekiska texten. Hans Ruin är professor i filosofi, författare och översättare. Håkan Rehnberg är målare, skulptör och översättare.

Martin Heideggers Vara och tid (Sein und Zeit) från 1927 är ett av det förra seklets mest centrala filosofiska verk. Genom sin radikala ansats att på nytt ställa den ontologiska frågan om varats mening utifrån en samtida horisont har den på djupet påverkat det filosofiska landskapet. Inom ramen för sin förberedande analys av den mänskliga existensen myntar och utvecklar Heidegger där begrepp som "i-världen-varo", "tillhandshet", "omsorg", "kastadhet", "egentlighet", "tidslighet" och "historicitet". Kommentaren bygger på en under många år utarbetad kurs och ger en överskådlig inledning till hela verket. Den följer dess egen rörelse, kapitel för kapitel, sätter terminologiska innovationer i perspektiv och genomlyser den underliggande strukturen. Inför denna nyutgåva har texten reviderats och harmoniserats med Jim Jakobsson nu aktuella översättning. I ett appendix finns förslag på vidare läsning och ett begreppsindex. Hans Ruin är professor i filosofi vid Södertörns högskola, och har även bland annat publicerat Frihet, ändlighet, historicitet: Essäer om Heideggers filosofi (2013).

» Utan skrift, oskrivet, växlar icke-skriften över till den fråga om läsning på en tavla som du kanske är. Du är en tavla eller en port: långt senare skall vi se hur ett yttrande kan rikta sig mot, ja, anförtro sig åt en port, förlita sig på en port som är öppen för den andre.« Schibboleth är Jacques Derridas berömda studie av Paul Celans poesi. Den utkom ursprung­ligen 1986 och den svenska översättningen fyra år senare. Här föreligger den i nyutgåva, i reviderad översättning av Aris Fioretos och Hans Ruin. Den senare har också skrivit ett efterord.

Ända sedan 1800-talets början har det funnits en rädsla för att konstgjorda intelligenser ska ta över världen. Då var det Frankensteins monster, nu är det AI (artificiell intelligens) som uppfattas som ett hot. Genombrottet för AI kom då teknikerna gav upp försöken att efterlikna mänsklig tankeförmåga. I stället för omdömesgilla bedömningar ägnar sig dagens självlärande maskiner åt att med hjälp av algoritmer processa enorma datamängder. Men är det intelligens? Oron för att datorerna ska ta över är överdriven och skymmer utmaningarna med dagens maskiner, menar Hans Ruin. I sin text öppnar han för ett annat sätt att förstå de hot och möjligheter som den konstgjorda intelligensen för med sig. Riksbankens Jubileumsfond publicerar under 2022 en box med sex häften på temat Efter digitaliseringen -- ett "efter" som rymmer ett "i kölvattnet av" såväl som ett "i enlighet med". I detta häfte skriver filosofen Hans Ruin om behovet av att placera in digitaliseringen och AI i ett historiskt och filosofiskt sammanhang. Hans Ruin är professor i filosofi vid Södertörns högskola. Han ledde det stora RJ-programmet "Tid, minne, representation: Om historiemedvetandets förvandlingar", som bland annat resulterade i trebandsverket Historiens hemvist (2016). Han har varit medredaktör för utgåvan av Nietzsches samlade skrifter på svenska (2000--2021), och har på senare tid givit ut böckerna Being with the Dead: Burial, Ancestral Politics and the Roots of Historical Consciousness (2019), Reduktion och reflektion: Inledning till Husserls fenomenologi (2020) och I förnuftets skugga: Essäer om Nietzsches filosofi (2021). Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond (RJ) publicerar årligen en samling texter på ett aktuellt tema. Ambitionen är att ge en bild av kvaliteten och bredden i dagens forskning inom humaniora och samhällsvetenskap. Den konstgjorda intelligensens gränser är ett av sex häften i boxen RJ 2022: Efter digitaliseringen.

Friedrich Nietzsches (1844 1900) korta och explosiva författarskap, från debuten med Tragedins födelse (1872) och fram till sammanbrottet sjutton år senare 1889, är en port in mot den moderna kulturens mest uppfordrande självförståelse. Nietzsches uppgörelse med religion och idealistiskt moraltänkande, hans analys av nihilismen, liksom hans radikala språk- och kunskapskritik och tankar om ett estetiskt rättfärdigande av världen, sätter agendan för många av det efterföljande århundradets mest radikala intellektuella och konstnärliga experiment.I denna bok har Hans Ruin samlat ett antal essäer som tillkommit parallellt med det stora nu avslutade projektet att ge ut Nietzsches Samlade skrifter på svenska. Essäerna spänner över hela Nietzsches verk, från de tidiga studierna i grekisk filosofi och konst, till de sista efterlämnade anteckningarna och hans tankar om en omvärdering av alla värden . I centrum för flera av texterna står särskilt Så talade Zarathustra. Så här skriver Hans Ruin i förordet Att bli en läsare av Nietzsche är både lätt och svårt. Det är lätt att fångas av hans suveräna stil, av hans humor och hans blixtrande analyser inte minst av moralpsykologiska fenomen. Men att verkligen bli en läsare, som kan följa den säregna rörelsen och rytmen i hans tanke, kräver tid och omsorg. Hans Ruin har medverkat i redaktionen för Nietzsches Samlade skrifter på svenska, som utkommit på Symposion förlag (2000 2021). I denna bok har han samlat ett tiotal essäer från olika sammanhang under de gångna decennierna, som sammantaget växer till ett porträtt av hela Nietzsches verk och dess betydelse idag.

Built at the turn of the twentieth century, the Thiel Gallery is one of Europe s most meticulously designed art galleries. The architecture and interior design of the beautiful original building, and the art collection it houses, form a unique whole that expresses the longing for radical new ideals that prevailed around 1900. Since the 1920s, the Thiel Gallery has also been one of Sweden s foremost museums of art. This book is the first to tell the full story behind the gallery created by Ernest Thiel, the financier and art collector.It offers insights into the history of art, architecture, garden design and philosophy, and we learn about the lives of leading cultural figures and the zeitgeist at the dawn of the twentieth century.The authors are all leading specialists in their fields, and the many illustrations and photos bring the reader closer to the museum and its founder.

Thielska Galleriet är en av de mest genomarbetade konstmiljöerna från sekelskiftet 1900 i Europa. Arkitekturen, inredningen och konsten i den vackra och originella byggnaden samverkar på ett unikt sätt till ett uttryck för tidens längtan efter nya radikala ideal. Sedan 1920-talet har Thielska Galleriet dessutom varit ett av Sveriges mest framträdande konstmuseer. I detta verk ges för första gången en helhetsbild av finansmannen och konstsamlaren Ernest Thiels skapelse. Vi möter här fördjupningar i konstvetenskap, arkitektur- och trädgårdshistoria och filosofi, och vi får inblickar i ledande kulturpersonligheters livsöden och ingångar till tidsandan vid förra sekelskiftet. Författarna är alla framstående specialister inom respektive område och det generösa bildmaterialet bidrar till att läsaren kommer nära museet och dess grundare. Patrik Steorn är docent i konstvetenskap och museichef på Göteborgs konstmuseum. Patrik Steorn har främst forskat om svensk och nordisk konst och visuell kultur runt sekelskiftet 1900 och har även forskat och undervisat i modevetenskap på Stockholms universitet. Han var intendent och museichef för Thielska galleriet i Stockholm 2014-2020.

Edmund Husserl (1859–1938) är grundaren av fenomenologin, en filosofisk metod och tankeriktning som haft ett genomgripande inflytande på den fortsatta filosofiska utvecklingen. Genom efterföljare som Martin Heidegger, Emanuel Levinas och Jacques Derrida har Husserl säkrat sin plats bland de mest betydande moderna filosoferna. Hans skrifter är dock krävande att läsa på egen hand på grund av både sin stil och sin säregna begreppsvärld. Föreliggande inledning ger en översiktlig bakgrund till hans liv och verk. Den är därefter utformad som en analys av tre centrala texter, hans två mest kända kulturfilosofiska uppsatser ”Filosofi som sträng vetenskap” (1911) och ”Den europeiska mänsklighetens kris och filosofin” (1935), samt hans Cartesianska meditationer, som först framfördes som föreläsningar i Paris 1929. Genom resonerande närläsningar, i första hand tänkta som komplement till självstudier, ger den en ingång till fenomenologins centrala teman, som intentionalitet, reduktion, väsensskådande, konstitution, subjektivitet och intersubjektivitet.