Helena Westermarck

TRE KONSTNÄRINNOR utkom i 1937 och berättar om Fanny Churberg (1845--1892), Maria Wiik (1853--1928) och Sigrid af Forselles (1860--1935). Författaren hade redan skrivit särskilda böcker över två andra målare med sin ELISABETH BLOMQVIST (1916---1917) och MATHILDA ROTKIRCH (1926). Hennes sista verk var "ett vittnesbörd om en obruten vitalitet och fortfarande vaken konstsinne" (HUFVUDSTADSBLADET 20.11.1937).

MATHILDA ROTKIRCH berättar om konstnären som dog för ung. Rotkirch (1813--1842) var en mycket lovande målare vems korta livssaga hör till Finlands kulturhistoria.

"Mörkret under våra vintermånader är ju mycket hindrande för målning, de långa, mörka vinterkvällarna däremot synnerligen inbjudande till läsning."MINA LEVNADSMINNEN berättar om hur man blir konstnär och författare. Men samtidigt är boken också en rapport över både moderna kvinnosakens och framstående kvinnosakskämpens -- om också moderna kulturens och världens -- tillkomst. Med dessa memoarer får läsaren resa runt omkring i Europa, från Köpenhamn till Firenze och från London till Paris. Likaväl leder MINA LEVNADSMINNEN in i ofärdsåren och motståndsaktioner, rösträttskampanjen och inbördeskriget.

VÄGVISARE är Helena Westermarcks sista roman. Denna folklivsskildring berättar om situationer, känslor och tankar hos en fiskarfamilj i västra Nylands skärgård. Klasskonflikten accentueras och inbördeskriget kräver dödsoffer. "En av Westermarcks bästa prestationer", skriver Thomas Warburton i sin bok ÅTTIO ÅR FINLANDSSVENSK LITTERATUR (1984).