Helene Ehriander

Den som sätter sig att läsa Resor i tid och rum får förbereda sig på hisnande färder över vidsträckta fält: från finstämda parisiska bilddikter till en monty pythonsk spänningsroman, från Fridegårds trälar till rollspelet Warhammer Fantasy Role Play, från den sömniga småstaden Nässjö till igbo-byar i östra Nigeria. Vi möter resande konst, barn och språk. Litteraturläsande som en egen resa, där läsfärdighet är den nödvändiga biljetten, behandlas från olika håll: i skolan, i samtalet, i läsarens inre. Vi får läsa om indianer och indier, perser och greker och mycket, mycket mer. Ett försök att fånga litteraturvetaren Margareta Peterssons många intresseområden indoengelsk roman, postkolonial litteratur, global litteraturhistorieskrivning samt litteraturdidaktisk forskning kan inte sluta på annat sätt än med en omfångsrik antologi, med trettio nyskrivna och intressanta artiklar författade av kolleger från lärosäten runt hela landet. Förhoppningen är att läsaren möts av en och annan oväntad koppling som sprider nytt ljus över det som för professor Petersson sedan länge varit känt.

Många studier om Astrid Lindgrens författarskap har publicerats genom åren finns det verkligen mer att säga? Jo, med tanke på bredden, djupet och den påfallande multimediala ansatsen i skapandet, liksom Lindgrens olika verksamhetsområden över påtagligt lång tid, vill vi besvara frågan med ett ja. Dessutom utvecklas ständigt de vetenskapliga fält som är angelägna för Lindgren-forskare. I denna antologi ger vi några exempel där Astrid Lindgren inte bara undersöks som författare, utan också som förlagsredaktör, filmskapare och opinionsbildare. Eva Söderberg skriver om Lindgren och flickböckerna, Philippe Couderc återbesöker sin gamla hemstad Paris i Katis sällskap, Lisa Källström undersöker hur Lindgrens böcker togs emot i Östtyskland och Dagmar Brunow ägnar sig åt Lindgren och filmskapandet. Vidare studerar Anette Almgren White hur man arbetat med Pippi Långstrump i en årskurs 1, Filippa Söderström skriver om tillsägelser i Emil och Madicken-böckerna utifrån ett genusperspektiv och Anna Sandahl fokuserar på den sjungande pigan Lina i det multimodala berättelseuniversum där hon framträder. Helene Ehriander studerar Astrid Lindgren i rollen som förlagsredaktör för John- Lennart Linders flickböcker. Ehriander gör även en läsning av Lindgrens egna flickböcker mot bakgrund av hennes omtalade krigsdagböcker. Dagböckerna utgavs efter Lindgrens död, vilket kan ses som ett av många exempel på att hon fortsätter att vara en angelägen person. Många läser fortfarande hennes böcker, tar del av hennes växande fiktionsuniversum och uppfattar detta som ett kulturarv. För en ny generation läsare vilket undersöks i Helene Ehrianders tredje bidrag i antologin framställs författaren själv rent av som en smart, stark och modig hjältinna.

Flicka och girl, flickskapande, girlhood och att "flicka sig" -- allt detta är komplexa begrepp som diskuteras och problematiseras på olika sätt inom forskningsfältet girlhood studies. Bidragen i denna antologi handlar om hur flickskap skrivs fram i både historiska och samtida texter och vad det innebär att vara flicka i dessa berättelser. Flickböcker är i en svensk, historisk kontext en speciell genre som känns igen på särskilda mönster, teman och motiv. Dessa böcker har förändrats i takt med tiden och idag är det vanligare att tala om flickors läsning och berättelser med starka flickkaraktärer. Utvecklingen av flicklitteratur och flickkaraktärernas relation till sin omgivning innebär att det är intressant att undersöka dessa berättelser på nya sätt. I antologins olika kapitel diskuteras bland annat den vetenskapande flickan, flickdetektiven, flickbokshjältinnor som lånats från Shakespeares verk, Pippi Långstrump analyserad som flicka, den älskade flickgestalten Kulla-Gulla och flera skrivande flickor. Helene Ehriander är professor i litteraturvetenskap vid Linnéuniversitetet i Växjö. Hennes forskning är främst inriktad mot barn- och ungdomslitteratur, historiska romaner samt Astrid Lindgrens författarskap. Corina Löwe är docent i tyska vid Linnéuniversitetet i Växjö. Hennes forskning handlar främst om barnoch ungdomslitteratur och hon har skrivit artiklar om DDR-litteratur och reseskildringar samt forskat utifrån ekokritiska aspekter. Båda redaktörerna är aktiva vid Centre for Childhood Research in Literature, Language and Learning (CHILLL) och knutna till Linnaeus University Centre for Intermedial and Multimodal Studies (IMS). Medverkande författare: Lena Ahlin · Helene Ehriander · Maria Freij · Anna Greek · Hans Hägerdal · Hanna Liljeqvist · Erika Lunding · Corina Löwe · Malin Nauwerck · Piia K. Posti · Susanne Sand Schneider · Malin Eriksson Sjögärd · Mette Hildeman Sjölin · Eva Söderberg · Angela Marx Åberg Skrifter utgivna av Svenska barnboksinstitutet nr 164

Astrid Lindgrens berättelser är centralt placerade i det svenska medvetandet, oupplösligt förknippade med de bilder som åtföljer dem. Genom åren har många studier gjorts av Lindgrens författarskap, men inte lika mycket är skrivet om de bildkonstnärer som gett oss tydliga bilder av de karaktärer och miljöer som gestaltas i texterna. I denna forskarantologi möter vi olika bildkonstnärers tolkningar av Lindgrens texter: Ilon Wiklands bilder till Ronja rövardotter och till den mindre kända spökhistorien om Skinn Skerping, Ingrid Vang Nymans bilder till berättelserna om Pippi Långstrump, Anna Riwkin-Bricks fotografiska flickskildring Randi bor i Norge. Sagor och noveller som gjorts till böcker av bilderbokskonstnärerna Marit Törnqvist, Hans Arnold, Pija Lindenbaum och Ilon Wikland undersöks också. En annan Lindgrenvärld som analyseras är trädgårdarna på barndomshemmet Näs, så som de anlagts och skildras med nostalgiska filter i en aktuell trädgårdsbok. De flesta böcker som diskuteras här är lätta att få tag i, de finns i många hem och på alla bibliotek. Illustrationerna i dessa välkända och älskade böcker utgör en skatt av bestående bildvärldar som berikat våra upplevelser och minnen av Astrid Lindgrens berättelser. Om redaktörerna: Helene Ehriander är docent i litteraturvetenskap vid Linnéuniversitetet; Anette Almgren White är lektor i litteratur­vetenskap vid Jönköpings universitet. Skrifter utgivna av Svenska barnboksinstitutet nr 149 (ISSN 0347-5387)

Steampunk brukar ofta beskrivas som viktoriansk science fiction, där ångdrivna maskiner av olika slag spelar en väsentlig roll. Kugghjul, goggles och korsetter dyker också gärna upp när genren presenteras. Men steampunk kan vara mer än så. I denna bok presenterar Maria Nilson och Helene Ehriander genren ur en rad olika perspektiv, där det historie- och samhällskritiska inslaget speciellt diskuteras. Samtidigt ger boken mängder av lästips för den som är intresserad. Maria Nilson är lektor i litteraturvetenskap vid Linnéuniversitetet och undervisar där bland annat om romance, fantasy och science fiction. Helene Ehriander är docent i litteraturvetenskap vid Linnéuniversitetet. Hon undervisar främst på kurser i barn- och ungdomslitteratur och kursen Att skriva barnlitteratur. Båda har skrivit ett flertal titlar utgivna på BTJ förlag som exempelvis Feministisk Fantastik - en läslustbok (skriven tillsammans med Emma Tornborg).

Den som skriver barn- och ungdomslitteratur behöver både kunskap om litterära verktyg och insikter i hur andra författare har löst berättartekniska problem. Att skriva barn- och ungdomslitteratur behandlar skrivandets hantverk samtidigt som den utifrån ett litteraturvetenskapligt perspektiv fördjupar förståelsen för hur man skriver i olika genrer för en ung läsekrets.Boken tar bland annat upp vad som kännetecknar en berättelse för barn och ungdomar och hur den skrivs: Vad har den för egenart, vad skiljer den från vuxenlitteratur, och hur skapar man ett tilltal som passar unga? Genrer som fantasy, magisk realism och historiska berättelser behandlas, men också gränsgenrer och gränsmedier som fan fiction, datorspel och filmmanus. Här diskuteras också strategier för att gestalta det hotfulla eller svåra moraliska dilemman samt hur man kan undvika genusfällor. Att skriva barn- och ungdomslitteratur vänder sig till alla som är intresserade av barn- och ungdomslitteratur och som vill utveckla sitt eget skrivande. Den är avsedd för kurser i kreativt skrivande, men lämpar sig också i fortbildning för lärare, bibliotekarier och andra som vill fördjupa sin förståelse för barn- och ungdomslitteratur.

Hur feministisk är Hermione? Vilka exempel finns på queer fantasy? Hur undersöker och utmanar science fiction reproduktion och traditionella familjekonstellationer? Tanken med den här boken är att den ska ge förslag på en rad olika texter som kan få oss att ifrågasätta våra föreställningar, rucka på de stereotyper som omger oss och inspirera oss att tänka i nya banor. I boken presenteras texter som kan etiketteras som feministiska och som alla innehåller ingredienser som når bortom vår verklighet. Här finner du många korta läslust-tips tillsammans med ett antal längre analyser. Lästipsen utgörs av texter som på olika sätt diskuterar och problematiserar föreställningar om kön och genus, men även på olika sätt belyser makt. Fantastik har en lång tradition som samhällskritisk genre. Men vad är egentligen feministisk fantastik? Kan det finnas några fördelar med science fiction och fantasy som genrer när man letar efter feministiska texter? Boken ger inledningsvis en rad exempel på feministisk fantasy och science fiction, för att sedan titta närmare på respektive område. Starka flickor, tidsresor, skräck och framtidsscenarier är några av de subgenrer och ämnen som diskuteras. Litteraturen kan få oss att se nya saker och är ett utmärkt medium för att testa och experimentera med nya eller andra tankebanor. Förhoppningen är att du i denna bok ska kunna hitta texter som hjälper dig att göra just detta. Huvuddelen av boken är skriven av Maria Nilson med gästspel av Helene Ehriander och Emma Tornborg.

This volume brings together and presents multidisciplinary research related to India at Linnaeus University in Växjö, Sweden. With contributions by researchers working in different disciplines and from various theoretical perspectives, the book explores cultural encounters, developments, and events in historical and contemporary India, and how narratives about people and cultures in India have been presented and represented through European and Scandinavian colonial lenses. Several contributions illustrate how people resist oppression, cooperate across borders, and transform cultural practices when their experiences and representations converge in complex ways. The book opens a window on research conducted at Linnaeus University while making an empirically based contribution to the academic study of Indian history and society.

I Möten med mening belyser en grupp forskare ämnesdidaktiska frågor om meningsskapande i och utanför skolans väggar. Genom fallstudier inventerar skribenterna – själva ämneslärarutbildare – lärarens möjligheter att skapa nya insikter i och förståelser av humanistiska och estetiska ämnen som historia, språk och musik.Bokens första del fokuserar på elevers och studenters möten med olika ämnen och discipliner. Hur kan didaktiska frågor och perspektiv användas för att beskriva, granska och skapa en fördjupad ämnesförståelse? I den andra delen utgår författarna från den didaktiska forskningen och ger konkreta exempel och förslag på hur undervisande lärare kan arbeta för att skapa inspirerande upplevelser i ämnesundervisningen.Boken riktar sig främst till ämneslärarstudenter i de humanistiska och estetiska ämnena, men fungerar utmärkt som inspiration och kompetensutveckling för redan verksamma lärare. Möten med mening manar till fortsatt forskning i ett ämne med potential att påverka framtida undervisning.

Denna bok är fylld av spännande berättelser och sagor som väcker fantasin. Den innehåller ömsinta och humoristiska dikter. Här finns minireportage om hundar som har lite ovanliga eller speciella "arbeten", till exempel Bokhundar, besökshundar, teaterhund och räddningshund. Vill man stimulera känseln samt smak- och luktsinnet, kan man prova att baka hundkex från bokens recept. Läsaren får också ta del av fakta om hundar och annat. Berättelserna och dikterna är skrivna av olika författare. En mängd illustrationer och foton lyser upp och smyckar texterna samtidigt som de i sig själva väcker mycket inom betraktaren. Den medföljande cd-skivan innehåller 12 sånger om hundar och andra djur. Sångtexterna med ackord finns med i boken. "Bokhundens värld" passar i många olika sammanhang. Barn kan själva sitta och läsa i den, man kan ha den som högläsning i familjen – eller i skolan, på dagcentret eller i äldreboendet. Boken vänder sig till alla som gillar hundar. Detta är en bok för alla sinnen!Bok och cd "Bokhundens värld" är en del av projektet "Bokhunden och Astrid Lindgren", ett projekt som syftar till att föra samman barn med litteratur och att använda hunden som ett pedagogiskt verktyg för detta genom att barn läser högt för en hund.