Henrik Bromander

Denna gång gör vi ett temanummer om tecknade serier. Kristina Abelli Elander intervjuas utförligt om sin långa karriär som konstnär, lärare och serietecknare, och medverkar med ett längre utdrag ur sin nya, än så länge opublicerade serieroman där hon berättar om att hänga utställning med Carl Johan De Geer. Numrets andra intervju är med den exilamerikanske tecknaren HTMLflowers. En intervju om klassklyftor, det amerikanska sjukförsäkringssystemet, att vara kroniskt sjuk i cystisk fibros och om hans bästis, exil-Australiern Simon Hanselmann…. Som i sin tur medverkar med ett par satiriska serier på just temat ”tecknade serier”. Henrik Bromander skriver om en relativt okänd mangaserie, Pär Thörn recenserar de två senaste numren av Fantomen, Jaakko Pallasvuo ritar en serie om Katten Gustaf och den omfångsrika recensionsavdelningen ger en uppdatering om vad det egentligen görs för serier där ute i vida världen anno 2019.

Lång intervju med Ester Eriksson, Fredrik Jonsson i Norrbotten, Julia Hansen i Finland, Henrik Bromander i Japan, Karin 17 + Håkan 31 = SANT, Quinckes ödem, Johannes Nilsson behöver #prataomdet. Dessutom dikter av Marit Olanders, serier av Caroline Sury och John Porcellino, novell av Karolina Stenström, Långben-rutor av Ester Eriksson samt nya teckningar av Magdalena Nordin. "Vi borde ha relationstema i ett nummer. Förpackat i nåt tuffare begrepp kanske. Vi ska i alla fall komma fram till att allt är skit. Kärnfamiljen, singellivet och allt däremellan."

En samling med fyra av de mest uppmärksammade och hyllade svenska pjäserna från senare år. Om varsitt akut ämne på varsitt roande och oroande sätt. Om klimatet, integrationen, välfärden och kulturen. Eller bara om oss, om vårt land, precis just nu. I samlingen ingår Hungerstenarna av Henrik Bromander, Mizeria av Melody Farshin, 1974 av Jenny M Jensen och Ebba Petrén och Ett svenskt brott av Johanna Emanuelsson.

De är en helt vanlig, ovanlig småländsk familj. Pappa Lars gör karriär från mentalskötargolvet ända upp till vårdbranschens topp medan mamma Inger sjunker allt djupare ner i sjuktillvarons mörker. Efter tjänstgöringen i Afghanistan landar sonen Rickard ett topphemligt jobb i säkerhetsbranschen medan dottern Rebecka sadlar om från hårdför vänsteraktivist till hajpad restaurangkock. År läggs till år medan tystnaden breder ut sig. Tråd för tråd vävs väven av hemligheter och lögner. Så händer saker som kommer ställa allt på ända och hota att spränga hela jävla skiten inifrån.De närmaste är en brett anlagd familje­roman om frihetskamp och sekterism, om engagemang och entreprenörskap, om åldrande och desperation. Det är en berättelse från Jönköping om ett Sverige då nu och sedan. Dagens Nyheter: "Feelbad som alla borde läsa... Hans insyn i alltifrån kvinnofängelser till åttiotalets slutenpsykiatri till militär tjänstgöring i Afghanistan - för att inte tala om den svenska vänsterautonoma miljön på nollnolltalet - är häpnadsväckande. Inte minst eftersom den är så ovanlig i samtida svensk romankonst." Aftonbladet: "Ett lysande porträtt... Min förtjusning i Bromander har alltid bottnat i två saker: det första är infallsrikedomen och påhittigheten, att idéerna är samtidigt originella och självklara. För det andra att han är helt orädd inför att ta sig an det mörkaste och svåraste - och klarar av det."Jönköpings-Posten: "De närmaste är närmare 600 sidor tjock, men den känns inte för lång. Familjens historia är tätt sammanflätad med en närmast thrillerartad intrig där familjemedlemmarnas väldigt olika syn på samhälle, liv och moral ställs på sin spets. Det är väl komponerat och även om jag tidigt förstår vad som kommer att hända tvekar jag inte att följa berättelsen hela vägen in i mörkret." Svenska Dagbladet: "I grund och botten utgör De närmaste inte enbart en berättarteknisk bedrift. Det är också ett modigt och ovanligt ambitiöst försök att genom ett antal individer skildra utvecklingen i ett helt land; att visa hur livet i Sverige på några korta årtionden rört sig från en idealistiskt färgad kollektivism till den pragmatiska individualism som idag är allenarådande." Sydsvenskan: "Styrkan i alla Bromanders böcker är den på en gång sorgsna och nästan gudomligt försonande blicken på människorna. Den här är inget undantag. De må vara giriga företagarsvin, småperversa tonåringar eller tokkristna morbröder, men vi känner ändå med dem, eftersom vi ser deras skröpliga mänsklighet." Kulturnyheterna: "Det är en otroligt underhållande roman, jag hade inte tråkigt en sekund."Expressen: "Bromander vet att god romankonst får vara fantasi på maxvolym. Det återhållsamma, försiktiga och asketiskt tillbakadragna - det lite tråkiga som gärna tuktar den svenska romanen - är inte hans grej. (...) Varje gång hans påhitt tar ett steg extra blir jag på gott humör."Arbetarbladet: "Vad hände med kampen mot förtrycket? Det är också en ständigt öppen fråga i Bromanders böcker. Medborgarna hette hans förra, en novellsamling som rapporterade initierat om människorna under ytan. De arbetslösa, maktlösa, laglösa. De närmaste imponerar ännu mer. Ett brandfarligt epos som kopplar ett björnkramsgrepp om Sveriges mörker."Borås Tidning: "Den här romanen är nämligen ingen framgångssaga, ingen rätlinjig story om den svenska mentalitetens och ekonomins tillväxt, tvärtom. Vägen är krokig, och alla fyra är komplext och trovärdigt skildrade. Ingen är enbart god eller ond, härlig eller vidrig. Alla lyckas ibland men ballar lika ofta ur, begår misstag, ofta möjliga att reparera men ibland ödesdigra."ETC: "Allra bäst är De närmaste i det småskaliga. Någon blir kär, någon annan sviker; långa familjemiddagar äts i tystnad, alla vet var smärtpunkterna ligger men ingen är beredd att närma sig dem. (... ) I detta är Bromander helt briljant. Han har en förmåga att trycka där det gör som mest ont utan att det känns vare sig kletigt eller cyniskt; en knivskarp blick för alla de små detaljer och skeenden ett liv består av... En läsvärd, stundtals lysande roman..."

Hösten 2015 reser en ung man från Malmö till norra Syrien för att slåss för det han tror på. I det som kurderna kallar för Rojava rasar våldsamma strider mot terrorsekten Islamiska Staten. Anton Nilssons plan är att ansluta sig till de kurdiska självförsvarsstyrkorna i YPG, men allt går inte som han tänkt sig.Ljuset i Rojava är en berättelse om sammanhållning och fångenskap, om oviss väntan och plötslig livsfara, om motstånd och stupade kamrater. Det är en uppriktig skildring av krigets osminkade verklighet och samtidigt en bild av ett radikalt demokratibygge som pågår i skuggan av diktaturerna.Anton Nilsson (pseudonym) är född i mitten på åttiotalet och bosatt i Malmö. Tidigare yrkesmilitär, idag diversearbetare och politisk aktiv.Henrik Bromander är född 1982 och bosatt i Malmö. Han är författare och har bland annat skrivit en romantrilogi om maskulinitet.

Jens frilansar som journalist. Det går trögt, och han känner sig misslyckad. Men plötsligt kommer genombrottet, och Jens blir chefredaktör för en ny feministisk gratistidning. Men just när allt verkar gå bra börjar det spridas rykten om Jens. Han blir anklagad för sexuella övergrepp, fast han ser sig själv som så snäll. När det sedan går dåligt för tidningen också börjar Jens tappa hoppet.Bara en kram är den tredje delen i Henrik Bromanders serie om maskulinitet. I den här boken är fokus på ”kulturmannen”, den bildade och medvetna journalisten som hänger med i sin tid och skriver krönikor som går till attack mot ”gubbslem” och bristande jämlikhet. Men vem är Jens egentligen? Är åsikterna han uttrycker verkligen hans egna, och har beskyllningarna emot honom någon grund?Läsaren får ta del av både Jens dagbok och utkastet till den roman han skriver. På ett effektivt och oroande sätt byggs en spänning upp mellan den Jens vill vara och den han kanske faktiskt är.Sagt om Vän av ordning av Henrik Bromander:Det är en dyster och mörk berättelse om en arg ung man. Mekanismerna bakom Joels hat är skickligt beskrivna, och det går att förstå Joel, om än svårare att sympatisera med honom. En bra och välskriven men otäck och ganska pessimistisk roman. Helhetsbetyg 4 av 5.Nils Ahnland, BTJ-häfte nr 4/2023

Kanske finns det inte någon svensk författare idag som tydligare och mer komplext skildrar utanförskapets mekanismer. Och det i en orolig tid när vi verkligen behöver skönlitteraturens hjälp för att förstå dem. Annina Rabe, ExpressenBromander fördjupar och nyanserar bilden av ett Sverige som alltför ofta och lätt glöms bort Hans berättelser erbjuder en serie provborrningar i samtidens sediment och visar hur ett samhälle i förändring löper genom kroppar och medvetanden och får dem att skälva. *Jesper Olsson, SvDBromander lurar oss skickligt att sympatisera med personer vars handlingar kan vara nog så avskyvärda.Petter Larsson, SydsvenskanKonstant uppslukande Tillsammans skapar de något större, en muralmålning av ett stycke nutida Sverige.Anders Sjögren, Västerbottens-KurirenHans litterära styrka och egenart finns någon annanstans än i själva formuleringarna. De bor i den böljande intensiteten, i den väntande kollapsen, i ett kynne som inte går att lita på. Kristina Lindquist, DNEn kvinna tröttnar på otryggheten i bruksorten där hon vuxit upp och går med i ett medborgargarde. Två småländska heroinister reser till Göteborg för att reglera en skuld. En minkfarmare patrullerar bland burarna och låter handlampans sken svepa över de sovande djuren. En desillusionerad man reser till Baskien, en gång föremålet för hans drömmar om frihet, men hittar något annat bortom vapenstilleståndet. Henrik Bromanders Medborgarna är en novellsamling om människor här och nu, där han fortsätter att utforska livet på samhällets sällan belysta skuggsida. Det är hans andra bok på Weyler efter den hyllade romanen Skymningstid.

Joel börjar trolla på nätet för att han har tråkigt. Först är det mest bus och oskyldiga provokationer. Men hans åsikter blir alltmer extrema. Han startar en blogg och blir nätkrigare på heltid. Bloggen är hans vapen, där kan allt hända, allt som kan användas i kampen mot mångkulturen. För vad är sanning och vad är lögn? Och spelar det någon roll? Joel är i grunden en ganska ängslig person. En olycklig, arg och missförstådd ung man som drivs av hatet på nätet. Han vet att det finns rätt och fel, men i verkligheten är det svårt att dra gränsen. Så han skapar sina egna regler. För vad är verkligt egentligen? Det undrar Joel ofta. Här skildras ensamheten framför skärmen och längtan efter sällskap. Misslyckandet i att inte träffa någon, och hur hat och dålig självkänsla kan isolera en person från verkligheten.Boken handlar också om mod, felriktat mod. Joel säger: ”Det gäller att lyssna på den enda röst som skriker ja.” Även när allt annat i dig säger nej. Det driver honom mot något oåterkalleligt. Och till slut kommer hans handlingar i kapp honom.Vän av ordning handlar om hatet och dess konsekvenser. Om den historia som dagligen skrivs i statusuppdateringar och kommentarsfält. Det är en berättelse om digital kamp och total gränslöshet. Om en ljusskygg nätkultur där gränser suddas ut och världsbilden blir extrem. Det här är andra delen i en serie om maskulinitet.Henrik Bromander är författare och serietecknare. Vän av ordning är andra delen i hans trilogi om maskulinitet. Den kom ut första gången 2016.Om lättlästbearbetningen av Riv alla tempel (del 1 i trilogin):”Henrik Bromander skildrar på ett tankeväckande, berörande och konstnärligt intressant sätt vårt nutida svenska samhälle utifrån människor som lever ”på gränsen. Helhetsbetyg 4 av 5.””Tomas Dömstedt har gjort den utmärkta bearbetningen.”Helene Ehriander, BTJ-häfte nr 16/22

Smålands mörker är en stor, svensk serieroman, en episk berättelse från det småländska höglandets djupa skogar som utmanar och utforskar konventioner och traditioner. Här finns en homosexuell fascist som ritar självbiografiska serier, kärleksfull vänskap som slutar i svek och en längre fängelsevistelse. Här finns en bygd på sakta utdöende, en plats snart lika omodern och bortglömd som de egenhändigt utgivna fanzines som huvudpersonen Erik publicerar sina alster i. Med Smålands mörker återvänder Henrik Bromander till seriemediet efter den hyllade novellsamlingen Det händer här. Men framförallt återvänder han till sina småländska rötter, till farföräldrarnas historier, till minnen som legat gömda och glömda. I sitt mest omfångsrika verk hittills flyttar Henrik Bromander fram gränserna för vad som är möjligt att göra inom alternativa serier. Samtidigt levererar han en oroväckande samtidsanalys från ett Nordeuropa där de politiska vindarna blåser allt kallare. Serieroman av Henrik Bromander Galago Ordfront, 2012. Faksimil.

Henrik Bromander gav ut det första numret av sitt fanzine Mediokra serier som fjortonåring. Snart följde fler titlar som Livets ord och Bromander. Redan i dessa fanzines skymtade de drag som gjort Henrik Bromander till en av landets mest omtalade serietecknare och författare. För första gången ges hans fanzineserier nu ut i bokform, så att fler än de dussintal läsare han en gång ritade för kan läsa dem. Till denna utgåva har han dessutom skrivit ett fylligt förord som sätter in serierna i den kontext de skapades, samt ett efterord där han kommenterar de individuella serierna.

Johan är tjock, osäker och mobbad i skolan. Han hatar sin kropp. För att förändra sin situation börjar han styrketräna. Målmedvetet och med hjälp av anabola steroider bygger han upp sin kropp. Han ska bli en Stor Man. Ingen ska någonsin komma åt honom igen. Men han betalar ett högt pris för den perfekta kroppen. Och när han vill vara med och tjäna pengar på dopningspreparaten är det början till slutet.Det finns många sätt för män att vara extrema tillsammans. Skildringen av Johans barndom är brutalt naken och full av undertryckt sorg och smärta. När han börjar träna på ett gym får han äntligen vara med i en gemenskap, på gymmet är han någon. Skolan varnar för anabola steroider, men varför lyssna på en vuxenvärld som ändå bara sviker? När Johan tar sin första steroidspruta tar han ett kliv in i en värld han aldrig någonsin kommer att kunna lämna. Från den dagen är allt villkorat. Det här är första delen i en serie om maskulinitet. Boken skildrar en uppväxt i nittiotalets Sverige, i en arbetarklassfamilj där alla är ganska upptagna av sig själva. Den skildrar också brutal mobbning och gemenskapen på gymmet, som är varm men villkorad. Den har många bottnar och kan generera samtal kring bland annat vänskap, mobbning och droger. Henrik Bromander är författare och serietecknare. Riv alla tempel är hans debutroman och första delen i en serie om maskulinitet. Den kom ut första gången 2014.

Vem är den unge kamraten? Vad finns kvar av det som en gång var en rörelse? Vad hände med alla storslagna drömmar om att förändra världen? Vad gör vi om vi redan förlorat och våra fiender sitter vid makten? Med föreställningarna Våld & pedagogik och Kropp & straff ville dramatikern Henrik Bromander och regissören John Hanse skapa nya lärostycken som tog sikte på samtidens akuta frågor. Inspirerade av Bertolt Brecht undersökte de den politiska kampens väsen i form av föreställningar där publiken var en aktiv del av gestaltningen. Deltagarna kastar gatsten, står i armkrok i blockader, sitter i polisförhör och konstruerar tillsammans sitt fängelse i en berättelse om en rörelses uppgång och fall. Nu finns manusen för första gången samlade tillsammans med kommenterande texter och foton.

Vem laddar elsparkcyklarna, levererar paketen och gräver gravarna på kyrkogården på undermåliga kontrakt? I Tommy Sundvalls satiriska äventyrsserier är det Morris, John och Hunter som gör det. I en ständig men hopplös jakt på pengar försöker de försörja sig på olika gig. 50 kr för varje uppladdad elsparkcykel, men vem betalar elräkningen? Om ett paket ska levereras från Stockholm till Pajala är det våra tre vänner som kör dag och natt. På sina äventyr i gigekonomin och på botten av senkapitalismen hinner de starta en fackklubb, bli vettskrämda på ett tomt hotell i Kramfors, utge sig för att vara finsk sjöpolis och droga en mellanchef med fentanyl. Som tre galna men cyniska Candide-typer tar de dagen som de kommer och hankar sig fram genom en vardag av vidriga arbetsvillkor, vänskap och en och annan öl. På äventyr i senkapitalismen samlar fyra långnoveller med huvudkaraktärerna Morris, John och Hunter som bor i Stockholm, men äventyren tar oss med utanför tullarna i jakten på snabba pengar. Förutom en roadtrip till Pajala blir det också klassisk Finlandskryssning till Helsingfors. Det är en hysteriskt rolig och fräsande radikal skildring av en bisarr tid.Tommy Sundvall är född 1988, bor i Stockholm och har gett ut fanzinen "Paddsatan" och "Revkrematoriet" i över tio år. Han medverkar regelbundet i tidskrifterna Brand och Det grymma svärdet. Delar av "På äventyr i senkapitalismen" har publicerats som följetong i tidningen Arbetaren. Till vardags arbetar Tommy Sundvall som tjänsteman inom livsmedelsindustrin, men har ett förlutet på lager, callcenter, tidningsbranschen och som svartstädare.

Allt borde vara perfekt. Det svenska samhällsbygget är hugget i sten, beredskapslagren är välfyllda och på vårkanten hörs finkarna sjunga i lövträden. Ändå går Gunnar Björk med en molande oro. När vinden vänder, och det kan hända när som helst, då är allt upp till honom. Samtidigt får säkerhetspolisen Monika Nilsson upp ett spår som pekar mot en inhemsk högerextrem gruppering, möjligen med kopplingar till statsapparatens allra innersta kretsar. Skymningstid är en roman om hemliga nätverk och underjordiska celler mitt i välfärdssamhället. Det handlar om makt och motstånd, om rädslan för en sovjetisk ockupation och om det svenska sjuttiotalets skuggsida. Om författarenHenrik Bromander är författare och serietecknare. Han har givit ut totalt sju prosaböcker, senast den kritikerrosade romanen Högspänning (2019). Sagt om bokenDet är svårt att tänka sig någon som vore bättre lämpad att ta tag i detta stoff än Henrik Bromander. Få äger hans förmåga att låta det historiska ögonblicket kristallisera sig i romanfigurernas tankevärldar. ... En utmärkt spänningsroman. /Dagens Nyheter Han stakar ut en bättre, friskare väg för den svenska romankonsten. Nya iskallt paranoida Skymningstid är ytterligare ett bevis på det. ... Paranoian som litterär teknik är ofta tungrodd, den blir gärna stollig som hos Thomas Pynchon, eller lätt obegriplig som hos John le Carré. Bromander gör den försåtligt enkel, till en krypande osäkerhet i meningar, replikskiften och små detaljer. Teknisk bravur, kan man kalla det. /Expressen De många, många läsare som Skymningstid förtjänar är att gratulera. Så varsågoda: här är ett vaccin med starka biverkningar mot dårskapernas farsot som var värt att vänta på. /Göteborgs-Posten I Skymningstid träder han fram som en stilsäker svensk John Le Carré. /Vi Läser

Hela världen ser på när Avenyn brinner, gatstenar regnar och skotten faller på Vasagatan. För ett ögonblick koncentreras den politiska kampen till några få kvarter mellan Korsvägen och Järntorget. I händelsernas centrum korsas vänsteraktivisten Hildas och småstadspolisen Kents vägar under ett par kaotiska dygn som ska forma deras liv och påverka samhällsutvecklingen. Vi möter dem innan, under och efter de dramatiska händelserna i Göteborg. Vad var deras tankar och motiv, och hur påverkar det dem tjugo år senare? Per Englunds svartvita fotografier är tagna i tumultet på Göteborgs gator under EU-toppmötet den 14-16 juni 2001. I Henrik Bromanders faktabaserade novell möter vi de fiktiva personerna Hilda och Kent. Med Förord av Anna Hellgren.

Allt borde vara perfekt. Det svenska samhällsbygget är hugget i sten, beredskapslagren är välfyllda och på vårkanten hörs finkarna sjunga i lövträden. Ändå går Gunnar Björk med en molande oro. När vinden vänder, och det kan hända när som helst, då är allt upp till honom.Samtidigt får säkerhetspolisen Monika Nilsson upp ett spår som pekar mot en inhemsk högerextrem gruppering, möjligen med kopplingar till statsapparatens allra innersta kretsar. Skymningstid är en roman om hemliga nätverk och underjordiska celler mitt i välfärdssamhället. Det handlar om makt och motstånd, om rädslan för en sovjetisk ockupation och om det svenska sjuttiotalets skuggsida.Henrik Bromander är författare och serietecknare. Han har givit ut totalt sju prosaböcker, senast den kritikerrosade romanen Högspänning (2019). Skymningstid är hans första roman på Weyler. Det är svårt att tänka sig någon som vore bättre lämpad att ta tag i detta stoff än Henrik Bromander. Få äger hans förmåga att låta det historiska ögonblicket kristallisera sig i romanfigurernas tankevärldar. ... En utmärkt spänningsroman. Dagens NyheterHan stakar ut en bättre, friskare väg för den svenska romankonsten. Nya iskallt paranoida Skymningstid är ytterligare ett bevis på det. ... Paranoian som litterär teknik är ofta tungrodd, den blir gärna stollig som hos Thomas Pynchon, eller lätt obegriplig som hos John le Carré. Bromander gör den försåtligt enkel, till en krypande osäkerhet i meningar, replikskiften och små detaljer. Teknisk bravur, kan man kalla det. ExpressenDe många, många läsare som Skymningstid förtjänar är att gratulera. Så varsågoda: här är ett vaccin med starka biverkningar mot dårskapernas farsot som var värt att vänta på. Göteborgs-PostenI Skymningstid träder han fram som en stilsäker svensk John Le Carré. Vi Läser

2005 så gav Lystring ut boken "Fanzinerad - en bok om svenska fanzines nöstan bara mellan 1990-2005", med intervjuer med och presentationer av den tidens mest tongivande fanzine-utgivare. Nu, femton år senare, är tiden inne för uppföljaren, denna gång som ett tjockt nummer av tidskriften Det Grymma Svärdet. Fredrik Jonsson intervjuar Pär Thörn, Pär Thörn intervjuar Jonas Juuso, Henrik Bromander intervjuar Evelina Mohei, Evelina Mohei intervjuar Ane V, Ane V intervjur Tommy sundvall, Pontus Lundkvist intervjuar Lars Nilsson och Lars Nilsson intervjuar Kattis Mörk.... plus tio intervjuer till!

Boken är en intelligent, känslomässigt stark och skickligt berättad påminnelse om hur vi alla bär på olika versioner av verkligheten och om hur våra öden flätar oss samman på de mest oväntade vis. Ida Therén, SvDDet här tycker jag är Bromanders specialitet. Han berättar om snefejor som normalt återfinns som ett kön och en ålder i tidningsartiklar/..../ Men Bromander går inte med på det enkla narrativet. Han berättar om dem i all deras ynklighet och äcklighet, men med kärleksfull blick och hand, djupt lojal trots att de är så osköna, utan att bli alltför sentimental. Det är inte många som gör det. Eller ens kan. Rebecka Åhlund, SmålandspostenFormen är väldigt rolig men det jag tycker väldigt mycket om hos Bromander är den här idén han driver om och om igen och ibland så tror man att man ska bli trött på det men jag blir mer och mer förtjust /.../ Alla människor vill skapa, vill vara någon, vill ha gemenskap och allting bygger alltid på "vad får du från början?" Jenny Teleman, P1 KulturBromanders absoluta gehör för klass, kultur, sociologi och psykologi gör det här till en komplex och nyanserad berättelse om utanförskap, extremism och längtan efter sammanhang i en splittrad tid. Helhetsbetyg: 5. Christine Karlsson, BTJ-häftet 1, 2020Shahid/Skärvor är kort sagt en helvetiskt dyster bok. Men trots sin nattsvarta historia, trots sitt deprimerande slut, lyser den ändå upp bokhösten genom sin empatiska människoskildring. Bromander är inte ute efter att förlåta de bestialiska dåd unga européer begår nere i Syrien. Men han vill förstå bakgrunden till dem. Rasmus Landström, ETCEn svensk konvertit som ansluter sig till IS. En kvinnlig konstnär i akut livskris. Deras vägar möts på våldsamma och oväntade sätt. Henrik Bromanders Shahid/Skärvor är ett mäktigt epos om utanförskap, gränslöshet och radikala livsval. Den har två omslag och två livsöden, men bara ett slut. Håkan växer upp i Göteborgsförorten Tynnered, en tillvaro präglad av självmord och GHB-överdoser, av tjack och huliganslagsmål. I fängelset finner Håkan den stabilitet han så desperat behöver i Koranens budskap. Han konverterar till Islam, men hur djupt han än ber försvinner inte tomheten inom honom och längtan efter något annat, något större än han själv. Resan går till Syrien, till IS nyupprättade kalifat. Lovisa växer upp i Hässleholm. Hennes konstnärliga talang förblir osynlig i en strävsam arbetarfamilj där det viktigaste är att göra rätt för sig. Lovisa längtar bort, till skogen eller storstaden, allt är bättre än hålan där hon är fast. Så kommer hon in på en konstskola i Stockholm och slår sig fri. Det går bra, mer än så. Allt rullar på, karriären pekar uppåt men inom Lovisa är det något som långsamt håller på att gå sönder. Shahid/Skärvor är två berättelser i en bok, historierna möts i mitten. Det är en skildring av de små detaljerna och de avgörande stegen i två människors tillvaro i den sena stund vi befinner oss på Jorden några andetag innan slutet.