Hjalmar Bergman

Clownen Jac uppmärksammas för sin förmåga att kunna gestalta skräck inför sin publik. Förmågan att kunna göra detta grundar sig inte i hans skådespelartalang utan i den verkliga ångest Jac känner inför livet. Clownen Jac utgavs första gången 1930 och var Hjalmar Bergmans sista roman.

Återupptäck julens glädje genom ett urval av tidlösa berättelser som fångar högtidens anda. I denna samling hittar du några av de bästa klassiska texter som skrivits om jul och nyår. Underhållande, glädjefyllda, tankeväckande och stundtals sorgliga noveller eller textstycken som tar med läsaren på en resa bland tomtar, snöklädda skogar, slädfärder, gästabud, julklappar och dopp i grytan. Väck julstämningen till liv genom att läsa stämningsfulla texter från bland andra bröderna Grimm, Selma Lagerlöf, Frans G. Bengtsson, Viktor Rydberg och Charles Dickens. Klassiska berättelser om julen är en vacker bok med texter som passar perfekt under granen.

Jan Arnberg växer upp i skuggan av sin far, den misslyckade uppfinnaren Johan Arnberg, och med en förväntan om att föra det borgerliga arvet vidare. I skärningspunkten mellan de adliga Arnfelts och de borgerliga Arnbergs bär Johan på en dubbel börda: att inte räcka till i någon av världarna och att ständigt söka bekräftelse där ingen finns att få. Genom minnesbilder, lögner och inre monologer försöker han förstå sitt liv och vem han egentligen är, samtidigt som verkligheten omkring honom spricker i fogarna. Med grotesk humor, tragik och en rörlig berättarstruktur utforskar Hjalmar Bergman människans försök att förstå sig själv när det redan är för sent. En döds memoarer är en av hans mest komplexa och existentiellt laddade romaner - samtidigt svindlande släktkrönika och svidande satir. HJALMAR BERGMAN [1883-1931] räknas till vår litteraturs stora epiker. Stilen är ibland burlesk och ironisk, men djupare ligger alltid en ton av medkänsla. Till hans mest kända verk hör romanerna En döds memoarer [1918], Markurells i Wadköping [1919] och pjäsen Swedenhielms [1923].

Hjalmar Bergman (1883-1931) kuulub rootsi kirjandusklassikute hulka. Tema kõiki teoseid iseloomustab kirju tegelastegalerii ja lennukas fantaasia. Tema stiil on paeluv, vahel burleskne ja irooniline, kuid alati sügavalt inimlikku kaastunnet väljendav.Esmalt 1910. aastal ilmunud ja kirjaniku kohe laiemalt tuntuks teinud romaani "Armulise härra testament" tegevus toimub 1875. aasta paiku. Ekstsentrilisele parun Roger Bernhusen de Sarsile on tasapisi turjale kogunenud aastatekoorem, ta tunneb kidura tervise ja etteaimamatu tuleviku pärast järjest rohkem muret. Parun peab kaua aru ja otsustab viimaks oma 65. sünnipäeva auks korraldatud peol avalikuks teha testamendi.Peokutsed saadetakse välja, algavad ettevalmistused ja rahvas püüab mõistatada, mida võiks testamendist oodata. Sellega on lava edasisteks sündmusteks valmis seatud.Eesti keelde on selle muheda loo ümber pannud Allar Sooneste, saatesõna "Bergmani saladus" on kirjutanud Anu Saluäär.

Herr ordföranden intar sin plats, makligt, utan brådska, nästan en smula nonchalant. Han kastar en lugn, ljus blick ut över församlingen, nickar förstulet åt en och annan - Så lyfter han den allvarsdigra klubban som vore den en leksak (i hans hem finns ett rum med leksaker) och börjar tala. Han går till anfall, ty han vet, att man vill oroa honom. Talar stålblankt hårt, ty han vet, att man vill krossa honom. Talar kristallerna klart, ty han vet, att klara ord dölja bättre än dunkla. Vad döljas bör.I Hjalmar Bergmans En skådespelares dag får vi följa med en dag i livet hos herr ordföranden. En driftig, vältalig och högt uppskattad auktoritär som med stor skicklighet rör sig genom dagen och möter olika människor i vitt skilda sammanhang. Likt en skådespelare maskerar han sig och anpassar sig efter varje situtation, utan att lämna något utrymme för de egna känslorna som anas där under.Hjalmar Bergman räknas som en av den svenska litteraturens stora berättare. I En skådespelares dag återfinns en del av den nattsvarta humor och genomskådande psykologi som återkommer i många av hans verk och berättelsen kan läsas som en utmärkt introduktion till det mångbottnade författarskapet.

Reproduktion av originalet fr n 1920.

Reproduktion av originalet fr n 1920.

Reproduktion av originalet fr n 1912.

Sagolika berättelser för högläsning! ”Bland tomtar och troll” har i hela 113 år tagit oss med på spännande äventyr i sagornas värld. Låt dig förtrollas av helt nyskrivna berättelser av Inger Edelfeldt, Ylva Karlsson, Johanna Nilsson och Bullas Jonas Jansson! Peter Madsen återberättar sagan om Askungen och samlingen innehåller också klassiska sagor illustrerade av de älskade mästarna Einar Norelius och John Bauer.

Harald Hilding Markurell, den lilla staden Wadköpings mest betydelsefulla affärsman, är en uppkomling som inte riktigt hör hemma i stadens borgerliga kretsar. Den 6 juni 1913, den dag då hela romanen utspelar sig, skall hans son ta studentexamen. En rad avslöjanden skakar under dagens lopp om såväl herr Markurell som stadens förljugna societet och hotar i förlängningen hela Wadköpings ekonomiska liv. Bakom borgerskapets polerade fasad döljer sig en falsk och rutten dubbelmoral som Hjalmar Bergman, de mörka undertonerna till trots, skildrar på ett både spännande och underhållande sätt.

Hjalmar Bergman (1883-1931) var en av de främsta svenska prosaisterna under det tidiga 1900-talet. Bergman skrev, utöver romaner, även noveller, scenpjäser, radiopjäser och filmmanus. Hans mustiga fabuleringskonst och sällsamma humor har givit honom anseende som en av de verkligt stora berättarna i svensk skönlitteratur. Realism uppträder tillsammans med fantastik, komedi samsas med djup tragik. Två släkter (1914) är första delen i romantrilogin Komedier i Bergslagen. Boken följs av Dansen på Frötjärn (1915) och Knutmässo marknad (1916). Handlingen i romanerna kretsar kring några in- flytelserika och mäktiga släkters ofta dramatiska tillvaro i Bergslagen. Löst knuten till trilogin är även romanen Mor i Sutre (1917). Handlingen i Två släkter tar sin början vid 1600-tal- ets slut och sträcker sig fram till 1800-talets mitt. Släkterna Janse-Erse och Siedel bekämpar varand- ra under lång tid, drivna av rivalitet, hämndbegär, girighet... Kampen får tragiska konsekvenser...

Farmor och Vår Herre utgavs ursprungligen i två delar 1921. Romanen, som visar prov på Bergmans goda prosa och mustiga berättarglädje, hör till hans mest lästa och omtyckta verk. Romanen kan, som så många av författarens verk, tolkas som ett samhällskritiskt inlägg; i det här fallet riktad mot det borgerliga samhället, med dess konventioner. Farmor, Agnes Borck, är en originell, viljestark kvinna som för långa resonerande samtal med Gud. I bokens första del får vi en tillbakablick, där vi lär känna farmor. Här beskrivs också släkten Borcks historia under en 60-årsperiod. Bokens senare del kastar om perspektiven något. Det är farmors 75-årsdag och hon ska sälja Borckska gård- en. Hon möter sin skingrade familj, som konfront- erar henne och tvingar henne till nya insikter...

Eros´ begravning gavs ut första gången 1922 och kan betraktas som ett av Hjalmar Bergmans mest frispråkiga verk. Huvudperson i romanen är den nyblivna änkan Olga Janselius, som från sitt sängkammarfönster på Larsbo, den gård hon ärvt efter sin make, bevittnar en händelse vilken ger upphov till åtskilliga samtal och historier kring kärleken och dess pris. Eros´ begravning visar prov på författarens skämtlynne, men rymmer samtidigt en kärna av allvar och samhällskritik. Huvudpersonen har som ambition att författa ett vetenskapligt arbete, där hon vill visa på de samhällsekonomiska kostnaderna för medborgarnas kärleksliv. Häri kan vi läsa in författarens kritik av samhällets vilja att organisera dess medborgares liv och vardag. Genom det motstånd huvudpersonen möts av framträder författar- ens ståndpunkt tydligt. Kärleken är inte ett medel utan ett mål och alltings innersta syfte.

Herr von Hancken (1920) är en av Hjalmar Bergmans mest lästa och uppskattade berättelser. Romanen är både en dråplig komedi, med djupt tragiska inslag, och en äventyrsroman. Läsaren bjuds på en skildring av den misslyckade officeren von Hanckens upptåg i en liten svensk brunnsort. Herr von Hancken är en både tragisk och komisk individ, en slags svensk Don Quixote, som lever i föreställningen han egentligen föddes till riddare och kavaljer, men att ödet livet igenom berövat honom möjligheten att visa sitt sanna, storslagna jag. När han på ålderns höst får beskedet att han endast har en kort tid kvar att leva drabbas han så av storhetsvansinne, vilket får förödande konsekvenser.