Ingela Wadbring

I en tid när informations- och medielandskapen genomgår omvälvande förändringar är frågor om journalistiken, dess historia, framtid och roll i samhället, viktigare än någonsin. Journalistiken har dessutom en särskild ställning både i och gentemot samhället genom att den speglar samhällsutvecklingen samtidigt som den är med om att forma den.I den här boken samlas och presenteras de viktigaste frågorna, teorierna och resultaten inom journalistikforskningen för en svensk publik. I 34 kapitel redogör ledande svenska forskare för journalistikens historia, ideal och produktionsvillkor, för olika genrers innehåll samt för journalistikens relation till samhället och till framtidens medielandskap. Varje kapitel tar upp de viktigaste teorierna samt svenska och internationella forskningsresultat på det aktuella området. I denna tredje upplaga har samtliga kapitel aktualiserats och två nyskrivna kapitel har tillkommit. Handbok i journalistikforskning vänder sig främst till studenter i journalistik och medie- och kommunikationsvetenskap, men också till forskare och till yrkesverksamma inom olika medier – samt till alla som är intresserade av att förstå journalistikens villkor, innehåll och betydelse ur ett samhälleligt perspektiv.

När internet nådde medieanvändarna i mitten av 1990-talet var det få som kunde ana vilken omvälvning av samhället som då påbörjades. Den tekniska konvergensen har gjort att medie­former glidit samman, samtidigt som publikerna nischats och också blivit medskapare av innehåll. Digitaliseringen har dessutom lett till att de ekonomiska förutsättningarna förändrats genom att annons­pengarna i stor utsträckning hamnar hos Google och Facebook och inte som tidigare hos de journalistiska medierna. Internet har inte enbart blivit den demokratiska plattform som många hoppades, utan lika mycket en plattform för hot och hat. Förändringen på alla områden – det ekonomiska och det tekniska, det sociala och det politiska – leder till många utmaningar för journalistiken. I denna sjätte och helt omarbetade upplaga av På väg mot medievärlden 2030 analyserar ledande medie­forskare olika utmaningar och resonerar om vad som är rimligt att tro om de kommande tio åren.Boken vänder sig till studenter i medie- och kommunikations­vetenskap, journalistik och medieteknik. Den riktar sig också till andra läsare som har behov och intresse av att följa det som händer inom medievärlden – och vart den är på väg.

Redaktionerna är jämställda - men nyheterna ännu mansdominerande. Rapporteringen om brott minskar - tvärtemot vad många tror - sin andel av nyhetsflödet både digitalt och analogt. Politik är överrepresenterat bland de nyheter som delas mycket - och det är de mest hårdvinklade politiknyheterna som delas mest. Det är några av fynden i Mediestudiers återkommande innehållsanalys sedan nyeter från 2007 och 2014 har studerats. I denna skrift rapporterar tolv ledande forskare i tolv kapitel resultat från analys av 10 000 nyheter ur 21 medier från tre städer.

Vad kommer människor i framtiden säga när de ser tillbaka på vår tid? Kommer de säga att vi var insiktsfulla och agerade långsiktigt? Eller kommer de säga att vi inte förstod? Att vi inte insåg vilka möjligheter som framtiden erbjöd? Kommer vi framstå som föredömen eller som avskräckande exempel? Svaren är så klart omöjliga att veta: hur det blir är upp till framtiden att avslöja. Samtidigt påverkas svaren av hur vi agerar i nuet. De formas av i vilken utsträckning vi har förmågan att identifiera vilka utmaningar och möjligheter som väntar och hur dessa bäst ska mötas. Den här boken handlar därför om olika framtida samhällsutmaningar som Sverige står inför inom områden som arbetsmarknad, demokrati, företagande, globalisering, integration, integritet, klimat och miljö, kultur, medier, omsorg och vård, politiskt ledarskap, religion, stadsplanering och utbildning. Tillsammans tecknar kapitlen en karta över det nya Sverige. Redaktör för boken är professor Jesper Strömbäck, huvudsekreterare i regeringens Framtidskommission.

Journalistik i en ny tid är den tredje och avslutande rapporten i Institutet för mediestudiers innehållsanalys. Studien den enda i sitt slag och har mellan åren 2007 och 2022 studerat innehållet i 26 nationella och regionala svenska medier har studerats. I den här rapporten analyseras mätningarna för att teckna en bild av hur journalistiken utvecklats över tid.

I Det svenska medielandskapet redovisas och diskuteras olika mediers villkor, och perspektiv ges på såväl historien som dagsläget och framtiden.Medier och sociala nätverk är centrala för vår orientering i samhället. Men för att kunna bedöma det innehåll som förmedlas i olika kanaler är det viktigt för oss att känna till villkoren för deras verksamhet, från teknisk utveckling, ekonomiska förhållanden och politiska ställningstaganden till publikens intresse.Boken har sedan första utgåvan 1970 kommit i många upplagor och titeln har förändrats i takt med medielandskapets förändring. Under många år var huvudtiteln Massmedier, men när Liber 2018 tog över utgivningen ändrades huvudtiteln till Det svenska medielandskapet. Digitaliseringen genomsyrar hela samhället i dag, och det har också fått gälla för den här boken. Strukturen är därför omgjord, jämfört med tidigare upplagor. Boken inleds med medielogik i relation till plattformslogik. De traditionella nyhetsmedierna - press, radio och tv - är fortfarande centrala, men även de måste i dag förhålla sig till plattformslogiken. Boken lämpar sig för journalistutbildningar på universitet, högskolor och folkhögskolor samt på kurser inom medie- och kommunikationsvetenskap. Den är, genom sin sammanhållna form och sitt breda anslag, ett standardverk för alla som vill få en överblick över medielandskapet.Om författarnaIngela Wadbring, f. 1964, är professor i medieutveckling vid Mittuniversitetet. Michael Karlsson, f. 1970, är professor i medie- och kommunikationsvetenskap vid Karlstads universitet

Iosifs sorg efter att hans sambo Almira dött i covid är tung att bära. Den snart femåriga dottern Joline – som han fick vetskap om först när hon redan fyllt två – är den som förgyller hans liv. Marija tycker det är svårt att bli småbarnsförälder på äldre dar. När Jolines syster dessutom vill bo hos dem, och ett barn plötsligt blir två och sedan tre, prövas Marijas tålamod. Att ha hand om andras barn är en lika tuff utmaning som det var att acceptera Almira, särskilt som Iosif har svårt att sätta gränser. Samtidigt brottas Marija med sin vuxna dotter, som visar sig ha politiska åsikter som går helt emot Marijas. Iosif och Marija skapar sig trots allt ett liv tillsammans. De köper hus och gifter sig. Bröllopsfesten blir emellertid en värre mardröm än någon av dem kunnat föreställa sig. Livet ut är sista delen i trilogin om Iosif och Marija. Såväl Och livet bara pågår (2022) som Tre liv (2023) har emottagits mycket väl av läsare.Ingela Wadbring bor i Alingsås och arbetar sedan många år som professor i journalistik vid Mittuniversitetet i Sundsvall. Förutom skönlitteratur har hon gett ut en stor mängd facklitteratur. Hon är också verksam som konstnär och som konsult inom mediebranschen.Livet ut är en roman med relationer i fokus, på flera plan. De båda huvudpersonerna kämpar för att få sin kärlek att blomstra, samtidigt som de har problematiska förhållanden till sina egna familjemedlemmar på varsitt håll. Romanen är lättläst med ett flyt i språket, och berättelsen är en mysig plats att vistas i med sina vardagsnära skildringar av familj och kärlek.BTJ-häftet nr 4, 2024. Lektör Christine Karlsson

Efter över ett år ihop är Iosif och Marija fortfarande nyförälskade, trots att deras relation ställts inför flera utmaningar. Tillsammans med Iosifs multisjuka sambo Almira har de lyckats skapa ett så normalt liv som möjligt. Eftersom Almira inte kan tala är det inte så lätt. Marija tycker att upplägget fungerar förvånansvärt bra, men Iosif kan ofta känna sig låst i den inrutade tillvaron med Almira. Han vill ha ett liv med Marija där de kan göra saker utan Almira, när de själva vill. En dag förändras livet för alla tre när Iosif får ett oväntat telefonsamtal. Han vet inte hur han ska tackla nyheten eller vad konsekvenserna blir av det han får veta. Hur många påfrestningar klarar egentligen en redan komplicerad relation mellan tre människor? Tre liv är en sällsynt historia, och vem som helst av oss skulle kunna hamna mitt i den. Det är den fristående fortsättningen på den hyllade Och livet bara pågår. Ingela Wadbring bor i Alingsås men arbetar sedan många år som professor i journalistik vid Mittuniversitetet i Sundsvall. Förutom skönlitteratur har hon gett ut en stor mängd facklitteratur. Hon är också verksam som konstnär och har deltagit på flera utställningar./p>Berättelsen är en lättläst men ovanlig relationsroman som nog kan väcka tankar hos den enskilde läsaren såväl som diskussionslust i lättsamma bokcirklar.BTJ-häftet nr 4, 2023. Lektör Gunilla Bergdahl

• Redaktionsdöden i landets kommuner har stannat av. Däremot fortsätter ägarkoncentrationen att öka. • Trots att reklamintäkterna till journalistik gjorde en historisk återhämtning efter pandemin, ser framtiden dyster ut. • Konsumenterna efterfrågar journalistik och är villiga att betala för den. Inte minst hos yngre finns det en betalningsvilja på nätet. • Förslaget till nytt mediestöd kan innebära en radikal förändring, där vinnarna troligen blir mindre lokala aktörer, både i form av etablerade, tryckta medier och nyare, enbart digitala sådana. Det är några av de tydligaste trenderna för den svenska journalistiken som tecknas i Mediestudiers årsbok 2022. Läget för den lokala journalistiken i varje kommun finns på: https://kommundatabas.mediestudier.se/

Marija är strax över 50 och har nästan gett upp hoppet om att finna en man att dela livet med. Men så åker hon på konferens till Svalbard, och plötsligt står han där – Iosif. Han visar Marija att det är möjligt att ha en relation som är fysisk, känslomässig och intellektuell. De kommer varandra nära och när de återvänder till Sverige fortsätter deras vägar att korsas. För Marija är det lättare än någonsin att hantera vardagens problem, som besvärliga medarbetare. Men precis när hon börjar tro på ett liv tillsammans med Iosif kommer ett oväntat avslöjande – han lever tillsammans med en multisjuk kvinna. Om hon vill fortsätta sin relation med Iosif måste hon utmana både sina egna och samhällets normer om hur ett förhållande ska se ut. Är hon verkligen beredd att anta en sådan utmaning? Och livet bara pågår utmanar tvåsamhetsnormen och traditionella familjekonstellationer. Det är också en varm relationsroman om mogen kärlek. Ingela Wadbring, född 1964 i Alingsås, är professor i medieutveckling, men har haft diverse yrken inom bland annat vård och detaljhandel. Hon har tidigare publicerat många facklitterära texter. Och livet bara pågår är hennes första roman och första delen i en trilogi.Att kärlek uppstår är givet, men författaren låter inte förhållandet enbart utvecklas till glädje och sorglöshet, utan väcker också läsarens tankar på hur en relation kan utvecklas då en av parterna är bunden till en, i detta fall, svårt strokedrabbad livskamrat. Temat och problematiken berör och stannar kvar, medan bl.a. miljöerna målas med väl bred pensel /…/den cliffhanger hon avslutar med gör att det är värt att bortse ifrån, för att i kommande bok få veta vad som händer med Marija, Iosif och deras annorlunda tvåsamhet.BTJ-häftet nr 5, 2022. Lektör Gunilla Bergdahl

Mediepolitiken har ständigt släpat efter medieutvecklingen, som snigeln som försöker komma ikapp en hare. De senaste decennierna har nästan allt ändrats för medier – utom mediepolitiken. Men nu verkar det sakta börja röra på sig. Därför presenterar Mediestudier denna rapport där forskare, branschaktörer och politiker fått i uppdrag att önska sin mediepolitik.

• Antalet kommuner utan redaktionell närvaro är i stort sett konstant, trots att antalet redaktioner fortsätter minska. • Det blir färre journalister på nyhetsredaktionerna. Fyra procent har försvunnit på två år. Men nedskärningstakten har minskat. • Ägarkoncentrationen tilltog ytterligare under året. Mer än hälften av antalet redaktioner i landet ägs nu av fem stora koncerner. • Raset för annonsintäkter fortsätter – fyra av tio reklamkronor har försvunnit från journalistiken sedan 2008. En halv miljard på bara ett år. Mediestudiers årsbok ger varje år en bild av tillståndet för den svenska journalistiken. Genom några årligen återkommande studier och några särskilda för respektive år försöker vi svara på hur bra journalistiken lever upp till sin grundläggande samhällsuppgift. I årsboken är fokus på lokaljournalistik och kommunbevakning. Vår bedömning är att detta är den av branschens ekonomiska svårigheter mest utsatta delen av journalistikens kärnuppgift i samhället. Vi sammanfattar tillståndet för journalistiken 2019 – med fokus på den lokala rapporteringen.

Sällan har medier varit så kritiserade som i dag. Varje dag ställs berättigade frågor om journalistik och medier. De får inte alltid de seriösa svar de förtjänar. Därför ställer denna bok 13 vassa frågor om medier och journalistik – och ger tydliga svar, skrivna av några av landets ledande journalister och medieforskare. Sammantaget ger svaren på de 13 frågorna en lättillgänglig men också mångfacetterad och skarp bild av journalistiken, med såväl självkritiska iakttagelser som grundläggande förklaringar till hur journalistik fungerar.

• Journalistiken blir allt mer tolkande. • Talespersoner och PR-personer har blivit tre gånger vanligare i medier sedan 2007. • Publiken vill ha ännu mer lokala nyheter än vad som publiceras. • Kvinnor syns oftare, men fortfarande dominerar männen i medierna. Medierna är utmanade ekonomiskt och kritiserade ideologiskt som nästan aldrig förr. Då gäller det att veta hur journalistiken utvecklas. Det görs i Mediestudiers innehållsanalys som studerat 20 000 nyheter under fyra år. I denna bok presenterar några av landets ledande medieforskare resultat från arbetet hittills.

Medielandskapet har under det senaste decenniet förändrats på ett grundläggande sätt, främst genom utvecklingen av internet. Visserligen är det fortfarande dagstidningar, radio och tv som dominerar det svenska medielandskapet, men villkoren för deras verksamhet är helt annorlunda än tidigare. Den tekniska utvecklingen har medfört att alla massmedier finns på flera plattformar, och det allt större medieutbudet gör att konkurrensen om publik och reklam har ökat. Därtill har utvecklingen av sociala medier varit betydelsefull för de traditionella mediernas villkor. För den elfte upplagan av boken Massmedier har den stora utmaningen varit att ge en rättvisande bild av detta skeende och samtidigt belysa dagens medievillkor. För att förstå vad som pågår måste man ha en helhetssyn och analysera medielandskapet i såväl ett historiskt som i ett samtida perspektiv. Många framtidsprognoser om medieutveckling har slagit fel på grund av bristande förståelse för hur mediemarknaden faktiskt fungerar. Samtliga kapitel är helt eller delvis omskrivna och ett helt nytt kapitel har tillkommit. Mediernas förutsättningar utifrån tekniska, politiska, ekonomiska och sociala villkor tas upp och de traditionella massmediernas strukturella förhållanden på 2010-talet diskuteras. Vidare ges en översikt av journalistikens förändring och i den avslutande delen står publikens användning av och attityder till såväl traditionella som sociala medier i fokus. Massmedier har sedan den första upplagan kom ut 1970 blivit en klassiker och ett standardverk som för den som vill förstå vad som händer inom medievärlden. Lennart Weibull f 1946, professor emeritus i massmedieforskning och seniorforskare på SOM-institutet, Göteborgs universitet Ingela Wadbring f 1964, professor i medieutveckling vid Mittuniversitetet i Sundsvall

I den moderna demokratin är mediernas ställning central. Demokratins vitalitet och kvalitet är i hög grad beroende av hur den politiska kommunikationen mellan det politiska systemet, medierna och medborgarna ser ut. Demokratins ideal om en fri informationsförmedling, granskning och debatt ställer stora krav på medierna och journalistiken. Samtidigt finns starka ekonomiska, teknolog¬iska och kulturella villkor som i realiteten påverkar mediernas möjligheter och sätt att fungera.I denna andra upplaga av Medierna och demokratin diskuterar ledande forskare på ett djupgående och nyanserat sätt mediernas villkor, journalistikens roll och innehåll samt mediernas förhållande till publiken för att belysa hur den politiska kommunikationen fungerar och påverkar demokratins kvalitet och funktionssätt. Varje kapitel introducerar centrala teoretiska perspektiv och den senaste forskningen på området.Med sitt tydliga fokus på medier och demokrati lämpar sig boken för studenter i medie- och kommunikationsvetenskap, journalistik och statsvetenskap på grundläggande nivå. Boken vänder sig också till alla som på ett mer allmänt plan intresserar sig för dessa frågor.