Ingrid Pramling Samuelsson

Vi vet alla vad lärande är. Vi har alla lärt oss massor. Ändå är det svårt att sätta fingret på detta fenomen, att beskriva och förklara det.Anser du att lärande är viktigt och något som sker i klassrummet? Anser du kanske att lärande sker i både stort och smått, i det lustfyllda och i allvarliga situationer? Oavsett vilket du föredrar så är denna bok för dig som blivande eller verksam lärare. Författarna belyser lärande i klassrummet och hur det kan utvecklas men de beskriver också hur mångsidigt lärande kan vara långt utanför skolans väggar. Vi får också ta del av studier utförda inom kognitions- och neuroforskning, miljöpsykologi, design och medieforskning. De teorier och perspektiv som de olika bidragen bl.a. berör är:• individens utveckling och den lärande hjärnan• lärande som erfarande, förståelse och samband• lärande, interaktion och teknologi• direkt och indirekt lärande• lärande, språk och kommunikation• lärande som reproduktion och lärande för framtiden• deltagande och demokrati.Boken har genom sin spännvidd, olika nivåer och dynamik en tidlös aktualitet. Den huvudsakliga målgruppen är verksamma och blivande lärare inom förskola, fritidshem, grund- och gymnasieskola samt studerande i pedagogikämnet.

Fremtidsparat? giver et forskningsbaseret bud på en fremtidig uddannelsespolitik i en globaliseret fremtid med automatisering og intelligente sociale robotter. I de sidste 17 år har de internationale PISA-undersøgelser haft en markant indflydelse på uddannelsesområdet og har demonstreret, at diskussionen om skole og uddannelse er blevet internationaliseret og universel. En sagligt funderet kritik af PISA-komplekset er derfor nødvendig. Hensigten med Fremtidsparat? er trefoldig. I Del I præsenterer bogen en række kritiske analyser af PISA-undersøgelserne og den samfunds- og menneskeforståelse, de udspringer af. I Del II formulerer de bidragende forfattere deres alternativer til det nuværende uddannelsessystem og deres visioner om, hvad der skal til for at opnå en fremtidsparat skole og daginstitution. I Del III perspektiveres bogen med opsamling og formulering af nogle centrale fremtidstemaer for uddannelsesområdet. Bogens forfattere er anerkendte forskere fra hele Norden (samt en enkelt tysk bidragyder), og de er alle blevet opfordret til at formulere ikke bare deres kritikpunkter, men også deres visioner for fremtidens skole og daginstitution. Fremtidsparat? henvender sig til pædagog- og læreruddannelsen samt til efter- og videreuddannelserne for de to professioner. Den er desuden relevant for universitetsstuderende i bl.a. pædagogik og psykologi. Endelig er den oplagt læsning for meningsdannere og beslutningstagere på uddannelsesområdet. Dion Sommer er professor i udviklingspsykologi ved Psykologisk Institut, Aarhus Universitet. Jacob Klitmøller er ph.d. og lektor i pædagogisk psykologi ved Psykologisk Institut, Aarhus Universitet. Sammen har de også redigeret Læring, dannelse og udvikling.

Hundra år i GöteborgLärande och bildning är en bok i rättan tid. Ämnet är i högsta grad aktuellt och debatterat. All utbildning har genomgått stora förändringar under det senaste seklet.Sexårig folkskola har blivit nioårig grundskola; studentexamen har ersatts av genomgången gymnasieskola. I realiteten har det blivit en tolvårig skola för de flesta. Barnkrubborna har utvecklats till förskola. Lärarutbildningen och en rad andra yrkesutbildningar har knutits till universitet och högskolor. Den praktiska kunskapen har sjunkit i bakgrunden. Folkhögskolorna med inriktning på personlig utveckling och individanpassad vuxenutbildning har fått en stor betydelse för integrering av invandrare. Universiteten har i mycket förvandlats och blivit fler liksom antalet studenter. Tekniken har underlättat informationssökning och bibliotekens roll har därmed blivit annorlunda. Samtidigt med förändringarna har synen på bildning blivit en annan och motsatsförhållanden har uppstått mellan humaniora/samhällsvetenskap och naturvetenskap, mellan teoretisk och praktisk kunskap. I denna stimulerande antologi skildras dessa omdanande skeenden av specialister inom respektive område. Även om volymen handlar om "Hundra år i Göteborg", så gäller den större berättelsen hela landet.Wanda Klintberg är docent vid Chalmers, har haft ledande administrativa funktioner vid Göteborgs universitet och är f.d. förvaltningschef vid Malmö högskola. Hon ingår som skribent i boken och är dess redaktör tillsammans med Gudrun Nyberg, läkare, professor em. och författare till en rad uppmärksammade böcker. Nyberg är dessutom initiativtagare till och huvudredaktör för hela serien om tio volymer, "Hundra år i Göteborg".

Att bilda sig handlar om att som människa låta sig påverkas och formas av nya möten, situationer och erfarenheter - men också om att omvärdera sådant man trodde att man visste. Bildning handlar därför om mer än att inhämta kunskap och lära sig något. Denna antologi är den första i sitt slag som tar ett samlat grepp om förskolan som bildningspraktik. Samtliga författare är etablerade forskare som representerar en gedigen kunskap, och som på olika sätt bidrar med fördjupade perspektiv på samspelet mellan förskola, bildning och didaktik kopplat till olika områden och teman. I boken introduceras bildningsperspektiv som fördjupar förståelsen av förskolans pedagogiska och didaktiska uppdrag, och som belyser vad bildning kan innebära i dagens förskola för barn såväl som pedagoger. Författarna rör sig mellan teoretiska ingångar, historiska utblickar och konkreta exempel på hur barns bildningsprocesser kan stödjas i förskolans praktiker. Didaktik för bildning i förskolan riktar sig till studenter inom förskollärarutbildning och pedagogik, verksamma förskollärare, masterstudenter och andra som är intresserade av frågor kring bildning, förskola och livslångt lärande.

Den här boken ger förskolans personal kunskap och inspiration att komma i gång med eller vidareutveckla utbildning och undervisning för hållbarhet. Författarna visar hur personalen kan stödja barns nyfikenhet och fördjupa förståelse för hållbarhet, även i mötet med stora frågor och dilemman. Med ett lyhört och medskapande förhållningssätt kan personalen både bekräfta och utmana barnens tankar, vilket stärker deras handlingskompetens inför en föränderlig värld. Barns lärande om hållbarhet består av tre delar. Första delen tar upp olika sätt att förstå och närma sig hållbar utveckling. Andra delen fokuserar på kommunikation och barns lärande och deras rätt till delaktighet och inflytande, samt på personalens kunskap och kommunikation för att förstå barnens perspektiv. Tredje delen behandlar hållbart ledarskap och rektorns betydelse, inklusive alla aspekter av en hållbar förskola. Boken riktar sig i första hand till förskolans personal men förskollärarstudenter har också god behållning av att läsa den. Den bygger på insikter från ett forsknings- och utvecklingsprogram, Hållbar förskola, som letts av Ifous. Om författarnaIngrid Engdahl, docent och Svenska OMEP, Ingrid Pramling Samuelsson, professor vid Göteborgs universitet, och Eva Ärlemalm-Hagsér, professor vid Mälardalens universitet, har lång och gedigen erfarenhet som forskare och författare kopplat till förskolans förutsättningar och undervisning, både nationellt och internationellt.

Hur kan lek och undervisning integreras och bilda en helhet i det dagliga arbetet i förskolan? I Den lekande undervisande förskolläraren ges många och rika exempel på hur en ny teori som benämns som Lekresponsiv undervisning (LRU) omsätts och formar det vardagliga arbetet i förskolan. Teorin har utarbetats i ett praktiknära forskningsprojekt i samarbete med förskollärare, utvecklingsledare och rektorer från förskolor och forskare från universitet och högskolor.I denna bok är det förskollärare, speciallärare och rektorer som själva träder fram som aktörer i sin profession och ger ett unikt bidrag till hur lekresponsiv undervisning omsätts i praktiken. De medverkande författarna ingår i Nätverket för utvecklings­pedagogik, förskoleforskning och praktikutveckling. Redaktörerna Maria Magnusson, Linnéuniversitetet och Ingrid Pramling Samuelsson, Göteborgs universitet har båda deltagit i forskningsprojektet men är också aktiva i nätverket.Boken vänder sig till både förskollärarutbildning och till förskolans professionella.

Maj-Inger Klingvall, riksdagsledamot och minister i regeringen 1988-2002, och Ingrid Pramling Samuelsson, professor i förskolepedagogik, lyfter fram hur den moderna svenska förskolan tog form och utvecklades, från 1960-talet och framåt, och vilka utmaningar som förskolan står inför idag. De beskriver i boken hur politik och pedagogik har följts åt, hakat i och befruktat varandra. Politiska beslut har gett utrymme för pedagogiska satsningar och pedagogisk forskning har påverkat politiska beslut.Klingvall kan med sin unika bakgrund i politikens centrum beskriva den politiska processen inifrån, med interna förhandlingar och uppgörelser. Även Pramling Samuelsson har varit central i förskolans utveckling genom sin forskning.Boken vill visa hur mycket som har krävts av opinionsbildning, debatt och internt politiskt arbete för att nå dagens förskola. I den beskrivningen får många röster höras - från forskningen, från politiken och från allmänheten.Det är viktigt att förstå hur den förskola alla barn i dag har tillgång till långt ifrån var en självklarhet för tidigare generationer och att visa hur det fortfarande finns politiska beslut som borde tas för att varje barn ska få ett liv som är jämlikt, jämställt och med lika värde.Den moderna förskolan vänder sig till alla som arbetar med och för barn - för att ge insikt i och perspektiv på den historiska vägen till dagens förskola. Den är också relevant för studenter/blivande lärare i förskolan.Om författarnaMaj-Inger Klingvall var riksdagsledamot och minister i regeringen 1988-2002. Ingrid Pramling Samuelsson är professor i förskolepedagogik.

Arbetet med hållbarhetsfrågor i förskolan och att stödja alla barns lärprocess mot mänsklig, samhällelig och miljömässig hållbarhet under de tidiga åren är i dag en nödvändighet. Frågan är inte längre om utan hur förskolan ska ta sig an utbildning för hållbarhet.I Förskolans arbete med hållbarhet står utbildning och undervisning i fokus. Syftet med boken är att du som arbetar i förskolan eller utbildar dig till förskollärare ska ges kunskap, inspiration och metoder för att arbeta med hållbarhet. Med utgångspunkt i förskolans läroplan och i färsk forskning inom utbildning och undervisning för hållbarhet i förskolan, går författarna igenom begreppet och dess hela innebörd för utbildningen, för förskolans verksamhet och för personalens kompetensutveckling. Författarna understryker även vikten av hållbarhetsarbetet ur ett globalt perspektiv.Förskolans arbete med hållbarhet innehåller teman från praktiskt arbete med hållbarhet i olika förskolor i Sverige och internationellt. Boken vänder sig till blivande förskollärare och förskolepersonal i förskolans praktik.

This open access book develops a theoretical concept of teaching that is relevant to early childhood education, and based on children's learning and development through play. It discusses theoretical premises and research on playing and learning, and proposes the development of play-responsive didaktik. It examines the processes and products of learning and development, teaching and its phylogenetic and ontogenetic development, as well as the 'what' of learning and didaktik. Next, it explores the actions, objects and meaning of play and provides insight into the diversity of beliefs about the practices of play. The book presents ideas on how combined research and development projects can be carried out, providing incentive and a model for practice development and research. The second part of the book consists of empirical studies on teacher's playing skills and examples of play with very young as well as older children. This work was published by Saint Philip Street Press pursuant to a Creative Commons license permitting commercial use. All rights not granted by the work's license are retained by the author or authors.

This open access book develops a theoretical concept of teaching that is relevant to early childhood education, and based on children's learning and development through play. It discusses theoretical premises and research on playing and learning, and proposes the development of play-responsive didaktik. It examines the processes and products of learning and development, teaching and its phylogenetic and ontogenetic development, as well as the 'what' of learning and didaktik. Next, it explores the actions, objects and meaning of play and provides insight into the diversity of beliefs about the practices of play. The book presents ideas on how combined research and development projects can be carried out, providing incentive and a model for practice development and research. The second part of the book consists of empirical studies on teacher's playing skills and examples of play with very young as well as older children. This work was published by Saint Philip Street Press pursuant to a Creative Commons license permitting commercial use. All rights not granted by the work's license are retained by the author or authors.

Med hjälp av temaarbete kan man organisera och genomföra det pedagogiska arbetet så att det stödjer barns lek, lärande och utveckling. Den här boken beskriver verklighetsnära och inspirerande exempel på temaarbete i förskolan – hur de kan läggas upp och väcka barnens intresse i olika gemensamma pedagogiska aktiviteter.Detta arbetssätt tar sin utgångspunkt i ett meningsfullt sammanhang där barn får möta en uppsättning olika innehåll för lärande. Boken kan ses som den tredje boken i en trilogi om förskolan –för förskollärarutbildning och fortbildning – tillsammans med Att förstå barns tankar och Att undervisa barn i förskolan. De tre böckerna belyser olika men relaterade delar av förskolläraryrkets kunskapsbas.Om författarnaFörfattarna Elisabet Doverborg, Niklas Pramling och Ingrid Pramling Samuelsson har författat en mängd böcker om förskolan och barns utveckling. De verkar vid Göteborgs universitet.Sagt om boken"Det intressanta med boken är att läsa om hur olika teman kan byggas upp och hur förskollärna planerar och bygger upp dem utifrån barnens intressen. Lek och kunskap bildar allians och barnens nyfikenhet är drivande. Boken är lämplig för pedagoger i förskolan och studenter på förskollärarutbildningen. Utifrån empiriska exempel ges mycket goda exempel på metodik, konkret och handfast."Ur BTJ-häftet nr 17, 2020. Lektör Katharina Jacobsson.

This open access book develops a theoretical concept of teaching that is relevant to early childhood education, and based on children’s learning and development through play. It discusses theoretical premises and research on playing and learning, and proposes the development of play-responsive didaktik. It examines the processes and products of learning and development, teaching and its phylogenetic and ontogenetic development, as well as the ‘what’ of learning and didaktik. Next, it explores the actions, objects and meaning of play and provides insight into the diversity of beliefs about the practices of play. The book presents ideas on how combined research and development projects can be carried out, providing incentive and a model for practice development and research. The second part of the book consists of empirical studies on teacher’s playing skills and examples of play with very young as well as older children.

Vad kan undervisning innebära i förskolan? Hur kan förskollärare bidra till att barn lär sig? Hur kan man tala om undervisning i en temaorienterad och lekbaserad verksamhet? Denna andra upplaga av Att undervisa barn i förskolan möter den reviderade läroplanens skrivningar om undervisning och utbildning också i förskolan. Förskolan har en annan tradition och andra sätt att skapa förutsättningar för barns lärande och utveckling än skolan, vilket kan göra det problematiskt när förskollärare ska börja undervisa.Författarna presenterar ett antal konkreta principer som är viktiga för att förskollärare ska kunna stötta barns lärande och utveckling. De utgår från förståelsen att lärande och utveckling handlar om att urskilja och skapa mönster som också fungerar bortom en här-och-nu-situation. Principerna stöds av empiri från skilda forskningsstudier som fokuserar olika innehållsfält.Boken vänder sig i första hand till blivande och verksamma förskollärare.Om författarnaElisabet Doverborg, Niklas Pramling och Ingrid Pramling Samuelsson har författat en mängd böcker om förskolan och barns utveckling. De verkar vid Göteborgs universitet.

Nya globala kontexter innebär såväl utmaningar som möjligheter för yngre barn och människorna runt omkring dem. Klimat­förändringar, väpnade konflikter och fattigdom tecknar i kombination med ständigt framflyttade gränser inom forskning och teknik en paradoxal bild av både de hot och de möjligheter som världens barn står inför. Många nya frågor aktualiseras därmed, om de förutsättningar som yngre barn behöver för att lära och må bra.Mångfald i tidiga åldrar: interkulturellt lärande utgör ett komplement till de projekt och initiativ inom förskolan och de tidiga skolåren som ger stöd åt arbetet med yngre barn med olika kulturella och språkliga bakgrunder och deras familjer. Bokens kapitel rör sig mellan olika kontexter för att ge läsarna fler perspektiv och en bredare bild av vad mångfaldsarbete innebär. Boken redogör för internationella forskningssamarbeten och olika aspekter av internationellt arbete, och innehåller såväl teoretiska diskussioner som praktiska tillämpningar. I varje kapitel finns också diskussionsfrågor som kan skapa grund för kritisk reflektion över det som diskuterats i de olika kapitlen. Mångfald i tidiga åldrar: interkulturellt lärande vänder sig främst till studenter inom förskollärar- och lärarutbildning, och kan bidra till att skapa större medvetenhet inom bland annat kulturella, språkliga och utbildningsmässiga frågor.

Den populära Utbildningsvetenskap för förskolan ges nu ut i en helt omarbetad version med flera nyskrivna kapitel. Den uppdaterade boken är ett fortsatt bidrag till att formulera förskolans egen kunskapsbas och möter behovet av pedagogisk fördjupning.Boken följer förändringen av förskolan, från att vara en social och omsorgsinriktad verksamhet till att bli en del av utbildningssystemet. Den är indelad i tre större sektioner:• Perspektiv på förskola och barndom• Lärande, demokrati och ämnesdidaktik• Förskola i dagens SverigeUtbildningsvetenskap för förskolan är främst avsedd för studerande på förskollärarutbildningen och för fortbildning av förskollärare. Den riktar sig även till förskolechefer.

Barns lärande – fokus i kvalitetsarbetet synliggör på ett pedagogiskt sätt vad systematiskt kvalitetsarbete är och vad kvalitetsutveckling innebär i förskolan. Boken stödjer förskolans kvalitetsarbete utifrån läroplanens intentioner med barns välmående, lärande och utveckling i förskolan. Den stärker också yrkesprofessionens språk och författarna utgår därför från begrepp som är viktiga för professionens utveckling.Alla förskolor i Sverige, är liksom kommunerna skyldiga att kontinuerligt och systematiskt arbeta med kvalitet. Boken fungerar som ett stödmaterial i det arbetet och är en generell bok om kvalitet i förskolan.Förskolan har blivit en egen skolform inom skolsystemet och lyder därmed under skollagen, vilket medför att nya begrepp och nya utmaningar blivit aktuella för förskollärarna. Dessa utmaningar har också blivit tydligare i den reviderade läroplanen för förskolan. Där är nu förskolläraren pedagogisk ledare för arbetslaget, och har det yttersta ansvaret för att det sker ett systematiskt kvalitetsarbete i varje förskola.Den nya upplagan bidrar till det arbete som förskolan och dess förskollärare nu ställs inför. Boken vänder sig till lärarstuderande på förskollärarprogrammet och alla som arbetar i och med förskola.Sagt om boken"Barns lärande - fokus i kvalitetsarbetet är en oerhört intressant och inspirerande bok som jag anser att alla lärare inom förskolan ska läsa oavsett hur det lokala kvalitetsarbetet ser ut." Förskolan 1/10, Helena Lückner."Det är en välstrukturerad bok som kan ge ett gemensamt språk och en systematik till pedagogerna i kvalitetsarbetet och den är ett utmärkt verktyg för att föra diskussionerna vidare om kvalitetsarbete i såväl små som stora sammanhang." BTJ, Häftepos 10106035, Lektör: Ulf MårtenssonOm författarnaSonja Sheridan är professor i pedagogik vid Göteborgs universitet. Ingrid Pramling Samuelsson är professor i pedagogik, med inriktning mot de yngre barnens lärande, vid Göteborgs universitet.

Barngruppens storlek i förskolan är en komplex och omdebatterad fråga som inte låter sig besvaras endast utifrån antalet barn. Hur många barn som är för många varierar beroende på flera olika faktorer. Men blir gruppen för stor kommer det att påverka verksamhetens kvalitet.I boken Barngruppens storlek i förskolan ges en bild av hur gruppstorleken i förskolan inverkar på barns möjligheter att lära och utvecklas samt till bland annat lek och inflytande. Barngruppens storlek problematiseras på flera sätt och relateras till målområden i förskolans läroplan. Boken Barngruppens storlek i förskolan vänder sig till förskollärarstudenter samt beslutsfattare inom förskolan

Hur utvecklas barns estetiska förmåga i förskola och skola? Hur får man det estetiska att växa och bli ett pedagogiskt mål i sig, i stället för att bara använda det som ett medel för att förbättra andra förmågor? Den här boken ger ett nytt perspektiv på arbetet med att utveckla barns förmågor inom de estetiska områdena musik, poesi och rörelse/dans. Barnen i boken är mellan två och åtta år. Författarna följer dem och deras lärare, utifrån en utvecklingspedagogisk ansats, i arbetet med att utveckla de estetiska förmågorna. Gestaltande dans, rim och orimmad poesi, att lära sig lyssna på ett musikaliskt vis och att skapa musik är några av de verksamheter som beskrivs. I och med att utvecklingspedagogik används för att analysera och diskutera konkreta exempel från pedagogisk verksamhet, är boken användbar för verksamma pedagoger, lärarstudenter och för forskarstuderande inom pedagogik och närliggande fält.Denna titel har tidigare givits ut av Norstedts men ingår numera i Studentlitteraturs sortiment.

Den fremtid, vores børn skal leve i, bliver radikalt anderledes end i dag. Globalisering og hurtig samfundsforandring har skabt et stigende ”fremtidspres” på daginstitution og skole. Denne situation stiller nye krav til børns læring, dannelse og udvikling. Skolen er konstant i fokus med spørgsmålet: ”Kan den levere varen?” Kampen om daginstitutionspædagogikken er tilsvarende i fuld gang: ”Skal små børn lære eller lege?” Hvad er op og ned i den polariserede debat? Læring, dannelse og udvikling – kvalificering til fremtiden i daginstitution og skole forholder sig aktivt sig til denne problematik. I dette konfliktfyldte felt, præget af ideologi og holdninger, har vi fundet det nødvendigt at forankre bogen i forskning. Den er derfor skrevet af aktive forskere, som er særligt kyndige inden for deres specifikke emne. Bogen er et kritisk opgør med den dominerende PISA-tænkning i skolen og den stigende tendens til skoleficering af daginstitutionen. Forfatterne fremlægger en række konstruktive faglige og brugbare svar på spørgsmålet: Hvilken læring, dannelse og udvikling kvalificerer bedst vores børn til fremtiden? Bogen henvender sig pædagog- og lærerstuderende samt studerende på en lang række diplomuddannelser og pædagogisk orienterede fag og moduler på universiteterne. Derudover vil den være inspirerende læsning for alle andre fagpersoner, som er engageret i børns og unges læring og udvikling. Jacob Klitmøller er adjunkt i pædagogisk psykologi, Psykologisk Institut, Aarhus Universitet. Han forsker i brugen af undervisningsteknikker, fænomenologisk læringsteori og betydningen af skolebørns oplevelse af undervisning. Dion Sommer er professor i udviklingspsykologi, Psykologisk Institut, Aarhus Universitet. Han forsker bl.a. i barndomspsykologi, udvikling og pædagogik i vor tid.

I Det lekande lärande barnet beskriver författarna sitt arbete med att ta fram en teoretisk grund för pedagogiken inom förskolan. Denna teoretiska grund benämns utvecklingspedagogik och knyts till förskolans tradition och andra förskolepedagogiska ansatser.Centralt för teoriutvecklingen är metaforen ”Det lekande lärande barnet”. Detta lekande lärande barn, som gestaltas i boken, är ett kreativt, aktivt och erfarande barn som skapar mening och förståelse för sin omvärld i interaktion med andra barn och vuxna. Leken blir då en av många arenor för barns lärande, en lek där barn spontant agerar både på en kommunikativ och en metakommunikativ nivå. Men också där läraren skapar förutsättningar för barns kognitiva och metakognitiva reflekterande. Här framträder lärarens kompetens som såväl en fråga om att ”fånga” barns intentioner som att arrangera och få barn intresserade.Om författarnaMaj Asplund Carlsson är professor i utbildningsvetenskap vid Institutionen för individ och samhälle, Högskolan Väst. Ingrid Pramling Samuelsson är professor i pedagogik med inriktning mot de tidiga barnaåren vid Institutionen för pedagogik och didaktik, Göteborgs universitet.