Ivan Krastev

1990. aastate alguses olid lootused liberaalse demokraatia levimiseks itta kõrged. Kuid ometi tõi Ida-Euroopa riikide ümberkujundamine kaasa eemaldumise liberalismist. Autorite sõnul osutus kommunismi lõpp autokraatide ajastu alguseks ja iroonilisel kombel on Donald Trumpi poliitika seadnud selle eeskujuks Ameerika Ühendriikidele. "Valgus kustus" on märgilise tähendusega raamat, mis heidab valgust lääne ideaali allakäigu erakordsele ajaloole.*Autorid annavad vastuse mitmetele meie aja intrigeerivatele küsimustele. Miks tõusis Ungaris esile Viktor Orban ning Poolas Jaroslaw Kaczynski? Miks on mõlema püüdlused, liikumaks eemale läänelikust liberaaldemokraatiast, pälvinud nii suure osa valijaskonna poolehoiu? Mis juhtus Venemaal, et Putini impeeriumi taastamise projektile on saanud osaks samasugune vaikiv sisemaine heakskiit? Lääs üritas Ida-Euroopast teha enda sarnast koopiat, kuid alamat sorti ja ülemäära kuulekat, väidavad Krastev ja Holmes. Selle ürituse ebaõnnestumise viljad on nüüd käes.- Tõnis Saarts, Tallinna Ülikooli politoloogAutorist:Stephen Holmes on New Yorgi ülikooli õigusteaduskonna professor ja mitmete raamatute autor. Nõukogude Liidu ja Ida-Euroopa riigiõiguse ja õigusreformi spetsialistina uurib ta õigusriigi reformiga kaasnevaid probleeme Venemaal ja teistes postkommunistlikes riikides.Bulgaaria päritolu politoloog Ivan Krastev on Sofia Liberaalstrateegiate Keskuse esimees ja Viini Inimteaduste Instituudi alaline teadur, ajalehe New York Times kaasautor ning tunnustatud raamatu "Pärast Euroopat" (eesti keeles 2019) autor.

A FINANCIAL TIMES BOOK OF THE YEAROne of our most scintillating public intellectuals explores the political paradoxes of the pandemic and helps us think our way through it'We are able to imagine anything because we are being besieged by something that was considered unimaginable...'Beneath the panic and bluster, beneath the confusing speeches and the conflicting advice, the Coronavirus pandemic acted, changing our world in the most profound ways. The tragic human cost and the economic devastation will be assessed and calculated for decades to come. But the pandemic also changed things in ways that are less easily expressed and understood. It has made bare the frayed contradictions of modern life. It has distorted things that seemed simple and settled. It has affirmed plain, uncomfortable truths. In this brilliant, thought-provoking essay, Ivan Krastev, one of our most interesting thinkers today, explores the pandemic's immediate consequences and conceives of its long-term legacy. Will things be different for the communities most harmed, and for those who escaped the worst? Where are we now with the US and China, with the UK and Europe? And how do we think our way through the unthinkable?

"Knivskarpt dissikerar Krastev vår tids antiliberala tendens och vad som driver den" /Mattias Svensson i Aftonbladet ”Ambitionen med denna bok är varken att rädda eller att sörja EU. Den är inte en i raden av skrifter om den europeiska krisens etiologi eller en stridsskrift riktad mot de europeiska eliternas korruption och kraftlöshet. Och den är absolut inte en euro­skeptikers bekännelser. Den är helt enkelt en betraktelse över någonting som sannolikt kommer att inträffa och en analys av hur våra personliga erfarenheter av omvälvande historiska förändringar formar våra nuvarande handlingar. Vad som fascinerar mig är den politiska kraften i vad jag vill kalla ett ’déjà vu-­tillstånd’ – där vi har en krypande känsla av att det som vi upplever i dag är en upprepning av en tidigare punkt eller händelse i historien.” /Ur boken ”Den europeiska unionen har alltid varit en idé på jakt efter en verklighet.” Det påpekar den bulgariske statsvetaren Ivan Krastev en smula ironiskt i inledningen till denna bok om ett integrationsprojekt som har hamnat i allt större praktiska svårigheter och förlorat mycket av sin politiska lyskraft. Det Europa som formades av andra världskriget och det kalla kriget finns egentligen inte längre. Nationalismen växer sig starkare över hela kontinenten samtidigt som välfärdsstaten, grundvalen för efterkrigstidens politiska tänkande, ifrågasätts. Eurokrisen och migrationsfrågan kunde ha lett till en europeisk samling, men har istället fördjupat misstroendet och splittringen inom unionen. Krastev har inga särskilt höga tankar om unionens hittillsvarande krismedvetenhet. Och menar, tvärs emot den vanliga uppfattningen, att det stora hotet mot unionen snarare är ett uppror i centrum (Tyskland, Frankrike) än en fortskridande upplösning i periferin. I bokens uppslagsrika framtidsdiskussion – en diskussion som i hög grad också beaktar östeuropeiska erfarenheter – betonar han samtidigt de historiska processernas öppna karaktär och att framsteg inte nödvändigtvis behöver vara linjära. ”Den som en gång varit åsyna vittne till en historisk omvälvning vet att historisk determinism är en illusion.” Statsvetaren Ivan Krastev föddes 1965 i Bulgarien. Han är verksam vid Centre for Liberal Strategies i Sofia och Institute for Human Sciences i Wien.

I foråret 2020 vågnede vi op til en virkelighed, der mest af alt minder om de dystopier, vi kender fra populærkulturen: COVID-19-pandemien har lukket grænser og lagt gader øde verden over, sat nationer til vægs og sendt regeringsledere på intensiv. Endnu kan vi ikke sige meget om, hvornår COVID-19-pandemien ender, ej heller om, hvordan den ender. Men COVID-19 vil forandre vores verden drastisk.I Hvornår er det i morgen? undersøger samfundsforsker Ivan Krastev pandemiens paradokser og stiller de spørgsmål, vi ikke må glemme at stille midtvejs på vores vandring gennem den største internationale krise i nyere tid.OM FORFATTERENIvan Krastev er født i Bulgarien i 1965. Han er leder af Center for Liberale Strategier i Sofia og tilknyttet Institut for Humanvidenskaber i Wien. Han er forfatter til adskillige bøger, herunder In Mistrust We Trust fra 2013 og Democracy Disrupted fra 2014. Som offentlig intellektuel skriver Krastev kommentarer, essays og analyser i internationale aviser og magasiner.ANMELDELSER:"Krastevs coronabog udpeger fremtidens vigtigste tendenser." - ???? Altinget"At læse den bulgarske politiske tænker Ivan Krastev er rent ud sagt en fornøjelse."- Politiken "(...)Veloplagt pamflet om følgerne af pandemien."- Information"Krastev er vor tids Tocqueville" - Jan-Werner Müller"Med et konstant blik for krydsfeltet mellem psykologi og politik og en forkærlighed for at finde paradokser og selvmodsigelser krydser han sig vej frem til en skitse af Europas politiske situation og skæbne" - Esben Schjørring i Altinget "Hvad EU angår, er Ivan Krastevs analyse skånselsløs" - Weekendavisen

Pandemien er et «pågående samfunnseksperiment vi alle er deltakere i», skriver Ivan Krastev i denne boken. Normaliteten er satt på pause. Mye som tidligere ble betraktet som politisk umulig, har vist seg å være fullt mulig og kanskje til og med ønskelig. Men hva betyr dette for framtida? Krastev diskuterer hva vi kan lære av koronakrisa, før han formulerer sju paradokser om den politiske situasjonen i dag og for årene som kommer. Han hevder at globaliseringen i dagens form vil få et kraftig tilbakeslag og pandemien vil svekke solidariteten i Europa. Han er overbevist om at vi befinner oss i et historisk veikryss, der konsekvensene av viruset vil føre oss inn i et nytt og ukjent terreng. Framtida er her nå er en kunnskapsrik og visjonær bok om vår tids største utfordring, skrevet av en av samtidens viktigste intellektuelle. Boken er oversatt av Alexander Leborg.

Det är, skriver Ivan Krastev i inledningen till sin bok om coronapandemin och Europa, som om vi hade hamnat mitt i alla de stora dystopiska romanerna, från "Du sköna nya värld" och "1984" till "A Clockwork Orange" och "Tjänarinnans berättelse", på en och samma gång. Normaliteten har satts på paus. Och mycket som tidigare ansågs politiskt omöjligt att genomföra har visat sig vara fullt möjligt eller kanske till och med önskvärt. Men vad innebär detta för framtiden? Krastev diskuterar tänkbara lärdomar av pandemin med fokus på Europa. Globaliseringen, exempelvis, kommer – i varje fall i den form som vi hittills har känt den – att vara kraftigt försvagad och detta kan få stora konsekvenser också för européerna. För EU:s del, menar Krastev, är pandemin en verklig utmaning, som på sikt kan tillintetgöra unionen, förvandla den till ett ceremoniellt skal eller leda till en betydligt högre grad av integration mellan länderna; att fortsätta med en lappa och laga-politik kommer hur som helst inte att vara möjligt. Bokens resonemang leder fram till sju paradoxala insikter om vårt historiska och politiska läge. Krastev är övertygad om att pandemin kommer att lämna många spår efter sig. Han kallar den, med all rätt, ett ”samhällsexperiment utan motstycke”. Ivan Krastev är fast medarbetare vid Institut für die Wissenschaften vom Menschen (IMW) i Wien och har skrivit en rad böcker, bland annat den uppmärksammade "Efter Europa" (2018) och "Ljuset som försvann" (2019, skriven tillsammans med Stephen Holmes).

In the early 1990s, hopes for the eastward spread of liberal democracy were high. And yet the transformation of Eastern European countries gave rise to a bitter repudiation of liberalism itself, not only in the East but also back in the heartland of the West.In this brilliant work of political psychology, Ivan Krastev and Stephen Holmes argue that the supposed end of history turned out to be only the beginning of an Age of Imitation. Reckoning with the history of the last thirty years, they show that the most powerful force behind the wave of populist xenophobia that began in Eastern Europe stems from resentment at the post-1989 imperative to become Westernized.Through this prism, the Trump revolution represents an ironic fulfillment of the promise that the nations exiting from communist rule would come to resemble the United States. In a strange twist, Trump has elevated Putin's Russia and Orbán's Hungary into models for the United States.Written by two pre-eminent intellectuals bridging the East/West divide, The Light that Failed is a landmark book that sheds light on the extraordinary history of our Age of Imitation.

A impassioned defense of the European Union and a concise analysis of its present challenges and future In this provocative book, renowned public intellectual Ivan Krastev reflects on the future of the European Union-and its potential lack of a future. With far-right nationalist parties on the rise across the continent and the United Kingdom planning for Brexit, the European Union is in disarray and plagued by doubts as never before. Krastev includes chapters devoted to Europe's major problems (especially the political destabilization sparked by the more than 1.3 million migrants from the Middle East, North Africa, and South Asia), the spread of right-wing populism (taking into account the election of Donald Trump in the United States), and the thorny issues facing member states on the eastern flank of the EU (including the threat posed by Vladimir Putin's Russia). In a new afterword written in the wake of the 2019 EU parliamentary elections, Krastev concludes that although the union is as fragile as ever, its chances of enduring are much better than they were just a few years ago.

A landmark book that completely transforms our understanding of the crisis of liberalism, from two pre-eminent intellectuals. Why did the West, after winning the Cold War, lose its political balance? In the early 1990s, hopes for the eastward spread of liberal democracy were high. And yet the transformation of Eastern European countries gave rise to a bitter repudiation of liberalism itself, not only there but also back in the heartland of the West. In this brilliant work of political history, Ivan Krastev and Stephen Holmes argue that the supposed end of Communism turned out to be only the beginning of the age of the autocrat. Reckoning with the history of the last thirty years, they show that the most powerful force behind the wave of populist xenophobia that began in Eastern Europe stems from resentment at the post-1989 imperative to become Westernized. Through this prism, the Trump revolution represents an ironic fulfillment of the promise that the nations exiting from communist rule would come to resemble the United States. In a strange twist, Trump has elevated Putin's Russia and Orba n's Hungary into models for the United States. Written by two pre-eminent intellectuals bridging the East/West divide, The Light That Failed is a landmark book that sheds light on the extraordinary history of the fall of the Western ideal.

När Berlinmuren föll 1989 tycktes framtiden både självklar och hoppfull. Den skulle bli demokratisk och liberal och omfatta östs integration i väst – västmakterna hade ju vunnit den ideologiska kampen, kapitalismen visat sin överlägsenhet över den socialistiska planekonomin och historien så att säga nått sitt slut. Några decennier senare, efter elfte september, Irakkriget, inbördeskriget i Syrien, annekteringen av Krim och en rad andra omskakande händelser, ter sig historien obehagligt närvarande igen och framtiden allt annat än självklar. Ivan Krastev och Stephen Holmes visar i denna bok hur liberalismen har blivit ett offer för sin egen seger i kalla kriget. De menar att vi sedan dess har befunnit oss i en "imitationens epok" och att den öst- och centraleuropeiska ressentimentspolitiken i mångt och mycket går att förstå som en förvrängd spegelbild av en självtillräcklig liberalism. Vad högerpopulister från Viktor Orbán till Donald Trump har gemensamt är dessutom upplevelsen att ständigt vara ett offer för andras manipulationer, vilket får ursäkta alla egna aggressioner. "Ljuset som försvann" belyser dagens stor- och maktpolitiska dynamik ur många överraskande synvinklar och diskuterar bland annat den fräcka, obesvärade och lojalitetstestande politiska lögnen och Kinas maktpolitiska pragmatism, två fenomen som håller på att förändra politikens spelregler. Har liberalismen – med eller utan förvrängda spegelbilder – längre någon framtid? IVAN KRASTEV är medarbetare vid Institutionen för humaniora (IMW) i Wien och en av grundarna till den proeuropeiska tankesmedjan European Council on Foreign Relations (ECFR). Han har skrivit en rad böcker, bland annat den uppmärksammade "Efter Europa" som utkom 2018. STEPHEN HOLMES är Walter E. Meyer Professor of Law vid NYU School of Law. Hans forskning inbegriper liberalismens historia den liberala demokratins kris efter kommunismens fall.

”Krastev er vor tids Tocqueville” - Jan-Werner Müller??Efter Europa handler om Europas fremtid – og muligheden for unionens opløsning. Den højrenationalistiske populisme spreder sig, briterne er på vej ud, og de mere end 1,3 millioner migranter fra Mellemøsten, Nordafrika, og Sydasien har medført en politisk destabilisering på nationalt niveau over hele kontinentet. ??Det er ikke blot en populistisk revolte imod det etablerede system, der hjemsøger Europa, men vælgernes oprør mod de meritokratiske eliter. Fra Barcelona til Budapest frygter ængstelige flertal fremmede mindretal. De er overbevist om, at krisen skyldes en sammensværgelse af kosmopolitisk orienterede eliter og stammeorienterede indvandrere.?Europas udfordring i dag er at imødekomme flertallets bekymringer og samtidig dæmme op for de reaktionære impulser, der ledsager dem – en udfordring, som Krastev forbereder os på.?ANMELDELSER?"Krastev er et interessant bekendtskab. Hans pen flyder let, og der er tyngde i referencerne og en god del kølighed i analyserne." - Adam Holm, Magasinet Altinget"Ivan Krastevs essay rammer med en snigskyttes præcision krisen i Europa godt 25 år efter Murens Fald og har potentiale til at blive en klassiker... Krastev er en sjælden samfundsforsker, som både ved noget og risikerer noget og derfor råder over de nødvendige forudsætninger for at skrive en bog til tiden om tidens store spørgsmål: Hvad kommer efter Europa?" ????? - Jyllands-Posten

In this provocative book, renowned public intellectual Ivan Krastev reflects on the future of the European Union-and its potential lack of a future. With far-right nationalist parties on the rise across the continent and the United Kingdom planning for Brexit, the European Union is in disarray and plagued by doubts as never before. Krastev includes chapters devoted to Europe's major problems (especially the political destabilization sparked by the more than 1.3 million migrants from the Middle East, North Africa, and South Asia), the spread of right-wing populism (taking into account the election of Donald Trump in the United States), and the thorny issues facing member states on the eastern flank of the EU (including the threat posed by Vladimir Putin's Russia). He concludes by reflecting on the ominous political, economic, and geopolitical future that would await the continent if the Union itself begins to disintegrate.

Since the financial meltdown of 2008, political protests have spread around the world like chain lightning, from the "Occupy" movements of the United States, Great Britain, and Spain to more destabilizing forms of unrest in Tunisia, Egypt, Russia, Thailand, Bulgaria, Turkey, and Ukraine. In Democracy Disrupted: The Politics of Global Protest, commentator and political scientist Ivan Krastev proposes a provocative interpretation of these popular uprisings-one with ominous implications for the future of democratic politics. Challenging theories that trace the protests to the rise of a global middle class, Krastev proposes that the insurrections express a pervasive distrust of democratic institutions. Protesters on the streets of Moscow, Sofia, Istanbul, and SÃo Paulo are openly suspicious of both the market and the state. They reject established political parties, question the motives of the mainstream media, refuse to recognize the legitimacy of any specific leadership, and reject all formal organizations. They have made clear what they don't want-the status quo-but they have no positive vision of an alternative future. Welcome to the worldwide libertarian revolution, in which democracy is endlessly disrupted to no end beyond the disruption itself.