Jan Christensen

Den excentriske adelsmand, Lord Wilder, iværksætter en spektakulær konkurrence. På overfladen handler skattejagten om et historisk mysterium, der siden Anden Verdenskrig har affødt utallige konspirationsteorier. Bag røgsløret skjuler sig hans egentlige motiv. Blandt vinderne er Emma Smith, en af tre Oxford-studerende, der sendes til Sydamerika. I Argentinas jungle afslører de en skjult nazibunker, og sporene fører dem til et øde landsted i Bolivia, hvor mørke kræfter vækkes til live og truer verdensfreden. Lord Wilder må konfrontere et moralsk dilemma, han har båret i årtier, siden han indgik en skæbnesvanger pagt med en tidligere topnazist. Emma og Lord Wilder må sammen gennemskue magtspillet, før det er for sent. Om forfatterenJan Christensen debuterede som romanforfatter med Compita i 2021. Han bor i Roskilde, hvor livet som leder, forfatter og familiefar får næring af en vedvarende nysgerrighed på mennesker, historie, politik og videnskab. Blandt hans litterære inspirationskilder er Haruki Murakami og Leif Davidsen.

I mellankrigstidens Göteborg med dess polariserade politiska klimat var den kommunistiske kommunalpolitikern och tidningsmannen Martin Andersson (1886–1946) en orädd frontfigur i kampen mot sociala orättvisor. Hans populära tidning "Minareten" – ljusbringaren – avslöjade missförhållanden såsom politikermygel, vanvård av fosterbarn och polisbrutalitet, och gick till storms mot antisemitisk hetspropaganda i Göteborg. Martin Andersson var verksam inom 30-talets antifascistiska solidaritetsrörelser, spelade en ledande roll inom den framväxande hyresgäströrelsen och startade den rikstäckande tidningen "Hyresgästen". Han har fått en gata uppkallad efter sig i göteborgsstadsdelen Olskroken, som ett erkännande för sina insatser under Olskrokskonflikten 1936, en kamp som satte stopp för oskäliga hyreshöjningar och massvräkningar. Men idag är det få som känner till denna färgstarka nyckelperson i Göteborgs politiska liv som i folkmun gick under namnet Röde Martin. Historikern Jan Christensen belyser i denna biografi Martin Anderssons politiska engagemang, hans frihetliga kommunism och vägen tillbaka till socialdemokratin. Martin Andersson blir därmed det prisma genom vilket mellankrigstidens svenska vänsterrörelser och folkhemsbygge betraktas. Jan Christensen är docent i historia vid Göteborgs universitet. Hans forskning har kretsat kring olika teman i 1800-talets och det tidiga 1900-talets politiska historia och pressdebatt. På Daidalos har han tidigare utgivit "Liberalernas stad. Fattigvård och kultur­donationer i 1800-talets Göte­borg" (2009). Han är också en av redaktörerna för den av Daidalos utgivna antologin "Göte­borg genom tiderna. Nedslag i stadens sociala och politiska liv" (2021).

For several months in 1943, seven young airmen, all volunteers, were moulded into an RAF crew tasked with undertaking perilous operations over Occupied Europe. Drawn together from England, Argentina, and Canada, the crew, led by their captain, Flight Lieutenant Peter Bartter, were assigned to 138 (Special Duties) Squadron, based at RAF Tempsford. It was there that they flew low, over dangerous territory to deliver agents and equipment to aid the Resistance in Occupied Europe. When the Allies opened new fronts in North Africa and Italy, Bartter’s crew was seconded for some weeks to 624 Squadron flying from Blida in Algeria and Protville in Tunisia. On their return to the UK, they had the additional task of bringing back Winston Churchill’s son, Randolph. The crew’s last operation would be to fly Flemming Muus, as head of SOE in Denmark, to Roskilde in Denmark. However, tragedy struck when their Halifax Mk.II, BB378, was shot down approaching its destination on the night of 10/11 December 1943. Exemplary piloting skills from Peter Bartter brought the aircraft down in a frozen field with no injuries. Muus thankfully escaped. The crew, meanwhile, split into two groups – the officers, and the NCOs. The officers managed to evade capture and reach Sweden. One of the officers, Ernesto Howell, went on to re-join 138 Squadron, but was sadly killed flying over the North Sea in November 1944. The NCOs’ luck gave out, and they were all captured, spending the rest of the war in the notorious Stalag IV-B. From there, one of the NCOs managed to escape just before the camp liberated by the Russians. In this book, the crew are traced from their recruitment, to training, deployment and, for the survivors, their post-war lives. The next generation, René, son of agent Ernest Gimpel, and Nigel Atkins, son of Brian Atkins, the co-pilot, have become firm friends. Nigel Atkins travelled across Europe on a journey of discovery as he has met and interviewed many people while visiting multiple locations the crew only visited from above. From daring flights over occupied Europe to meetings over seventy years later, the excavation of the crash site and new friendships formed, this book has it all.

Hur kan människor leva tillsammans i en stad även med skillnader vad gäller geografiskt ursprung, traditioner och religion? Göteborg har ända sedan grundandet varit en mångkulturell stad och i historieskrivningen brukar holländarna som byggde staden, de många tyska köpmännen och de brittiska entreprenörerna nämnas.Men Göteborg har också en lång och innehållsrik judisk historia, inte minst under 1800-talet då judar var högst delaktiga i stadens ekonomiska, kulturella och politiska liv. Plats i staden lyfter fram en för många okänd berättelse om judisk invandring och integration i staden. Frågor om relationer mellan invandrare och mottagarsamhälle är i dag aktuellare än någonsin. Den judiska invandringen till Sverige har pågått under olika historiska skeden och har också nästan alltid mött motstånd, ibland med uppenbart främlingsfientliga argument. Boken bidrar med historiska perspektiv på frågor som är aktuella även i vår samtid. I tjugo kortare och längre kapitel belyses såväl judisk, Göteborgs som 1800-talets historia. Medverkar gör Karin Brygger, Jens Carlesson Magalhaes, Jan Christensen, Kenneth Hermele, Daniel Leviathan, Aviva Scheiman samt Pia Lundqvist som är bokens redaktör.

I Rikedom förpliktigar granskar Jan Christensen de många faktorer som samspelade till att på kort tid göra Göteborg till en kunskaps- och kulturstad av format. Härtill bidrog inte minst det låga skattetrycket, som lade grunden till enorma förmögenheter, en viktig förutsättning för de stora donationerna till kulturella ändamål. En annan faktor av betydelse var den grupptrycksmentalitet som fick donatorerna att bjuda över varandra. Hade den ene skänkt medel ville den andra inte vara sämre. Även konkurrensförhållandet till Stockholm spelade roll. Göteborg hade länge rykte som handelsstad utan förfining och ville komma ikapp huvudstadens kulturella försprång. Med kultursatsningarna, som började ta fart från och med 1850-talet, skulle grosshandlareliten i den västsvenska handelsstaden uppvisa samma företagsamhet och innovationsförmåga som man tidigare visat prov på i kommersiella sammanhang. I det sena 1800-talets Göteborg hade kulturintresse blivit den kanske viktigaste markören för medelklassrespektabilitet. Jan Christensen skildrar de olika etapperna i detta kulturbygge, hur institutioner som högskola, konstmuseum, konserthus med mera kom på plats och ger en utförlig presentation av de viktigaste familjerna som blev de mest betydande donatorerna i Göteborg från 1850 fram till 1920. Jan Christensen är docent i historia vid Göteborgs universitet. Hans forskning har kretsat kring olika teman i 1800-talets politiska historia och pressdebatt i Sverige, bland annat mötet mellan bondepolitik och borgerlig liberalism. Han har tidigare skrivit Liberalernas stad (2009) som behandlar det spänningsfyllda förhållandet mellan reformsinnade socialliberaler och ekonomistiska manchesterliberaler i1800-talets Göteborg, där särskilt fattigvården var en stortvistefråga.

Jan Christensen undersöker i denna bok är hur social Göteborgsliberalismen egentlig var. Vilket inflytande hade Manchesterliberalismen, som var allt annat än social, och hur representativ var den socialliberala Handelstidningen för Göteborgsliberalismen? Vad som bland annat lyfts fram är kontrasten mellan social svångremspolitik och generösa kultursatsningar.