Jan Hjärpe

Humanistiskt och naturvetenskapligt orienterade forskare har inte samma erfarenheter av tidsbegreppet. Likväl finns tangeringspunkter. Frågor om vad tid är, hur den konceptualiseras, vad den betyder och hur dess parametrar utstakas av naturen är intrasslade i varandra. Och perspektiven är otaliga. Naturvetenskapens tid är objektiverad och förrumsligad, medan litteraturen också fångar den tid vi som människor är och lever i. Mekaniskt mätt tid är endimensionell och objektiv medan upplevd tid är mångdimensionell och subjektiv, samtidigt som livscykelns fysiologiska dimension genomsyrar våra sociala liv. I alla dessa processer finns och verkar således tiden, men att medvetet tänka på den är, så vitt vi vet, ett privilegium för människan. Tanken med denna tvärvetenskapliga antologi, med bidrag av forskare inom fysik, geologi, sociologi, etnologi, historia, idéhistoria, litteraturvetenskap och filmvetenskap, är att greppa tiden i dess komplexitet och stimulera till dialog mellan olika synsätt och vetenskapsdiscipliner. Läs om tidsskildringar i historiska tv-dramer, om den tidsperiod som numera kallas för antropocen, om rumtid och tidsaktivism, om tid som mäts av den märkvärdiga "tiotusenårsklockan", om tiden i mikrokosmos och tiden i rymden både den faktiska rymden och den som skapades av Harry Martinson.

Detta är en grundläggande bok i islamologi. Syftet är att studera och analysera de förhållanden som skapar det som uppfattas som islam av muslimer. Samspelet mellan tolkning och vad som sker i samhället har följaktligen stor betydelse. Just samspelet mellan samhälle, kultur och religion är en del av förklaringen till varför islam tolkas på ett visst sätt i en viss situation. Men bland de 1,5 miljarder som bekänner sig till islam finns förstås en mängd tolkningar. boken indelas i fyra delar: 1. Det goda samhället, 2. Politik, makt och stat, 3. Sufismen och 4. Omplanterad i Islam. Redaktörerna Jonas Otterbeck är docent i islamologi och lektor vid Centrum för teologi och religionsvetenskap, Lund och Leif Stenberg är docent i islamologi och föreståndare för Centrum för mellanösternstudier vid Lunds universitet. Övriga medarbetare är forskare och kännare av islam.

”Muhammed” är inte bara redogörelsen för en mans liv. Det är också en studie av en religions uppkomst och inverkan på ett samhälle. 600-talets Arabien var splittrat och i många avseenden primitivt, men på väg från ett nomadsamhälle till ett bofast sådant trots stammarnas ständiga inbördes strider. Islam, som manar till underkastelse under Guds vilja, sammangöt denna nation till en enhet och entusiasmerade den till att bli en erövrande kraft som inom ett sekel efter profetens död lagt under sig det enorma området från Pyrenéer­na till Kinas gräns. Rodinsons livfulla och läsvärda biografi om islams profet, Muhammed, vilar på en kritisk tolkning av de arabiska källor som finns, kombinerat med hans bruk av annat material, latinska, grekiska, syriska och andra källors uppgifter som då belyser skeendena på Arabiska halvön och Mellanöstern under den här epoken. Han har också gått genom den tidigare forskningen och tar kritiskt ställning till dess olika resultat. Hans enorma beläsenhet kommer verkligen fram i den fascinerande skildring som han ger oss här. Maxime Rodinson (1915-2004), som här uppvisar sin välkända lärdom, insikt och intelligens, har skrivit en bok som inte bara har blivit ett värdefullt tillskott till samhällsvetarnas och histori­kernas bokhyllor utan också fängslande läsning för lekmannen.

Våld framställs ofta som något godtyckligt och meningslöst, men våldshandlingar återspeglar i hög grad den kultur och samtid de utspelar sig i. I Våldets mening diskuterar författarna våldet i den historiska verkligheten, i konsten, på museer och i litteratur. Det långa tidsperspektivet i boken ger tankeväckande insikter om det annars så akuta och dramatiska ämnet.Våldets mening är skriven av framstående och välrenommerade forskare som arbetar med synen på våld i sina egna discipliner. Texterna är ett tvärsnitt av olika vetenskapsgrenar och ger analyser av så vitt skilda ämnen som dueller under svensk stormaktstid, kvinnomisshandel i 1800-talets Sverige, våldet i de isländska sagorna och religionens roll i krigshandlingar.-Peter Aronsson är professor i Kulturarv och historiebruk, vid Tema Q, Linköpings universitet.-Irene Andersson är fil. dr och lektor i historia med didaktisk inriktning vid Lärarutbildningen, Malmö högskola.-Per Bauhn är docent i praktisk filosofi vid Lunds universitet och lektor vid Högskolan i Kalmar.-Christopher Collstedt är doktorand vid Historiska institutionen vid Lunds universitet.-Jan Hjärpe är religionshistoriker och professor i islamologi, avdelningen för religionshistoriska ämnen, Lunds universitet.-Anders Jarlert är professor i kyrkohistoria vid Lunds universitet och föreståndare för Lunds universitets kyrkohistoriska arkiv (LUKA).-Kenneth Johansson är doktorand vid Historiska institutionen i Lund.-Rickard Lagervall är doktorand i religionshistoria med islamologisk inriktning vid Lunds universitet.-Malin Lennartsson är fil. dr. i historia och verksam som lektor vid Växjö universitet.-Marie Lindstedt Cronberg är forskarassistent vid Historiska institutionen vid Lunds universitet.-Roddy Nilsson är fil. dr i historia och verksam som forskare vid Centrum för kulturforskning vid Växjö universitet.-Erling Sandmo. är forskare vid Institutt for samfunnsforskning, Oslo.-Birgitta Svensson är professor i etnologi vid Stockholms universitet och Nordiska museet.-Maria Svensson är doktorand i historia vid Lunds universitet.-Eva Österberg är professor i historia vid Lunds universitet.

99 frågor om islam baseras på de vanligaste frågorna som lärare och forskare vid den religionshistoriska avdelningen på Lunds universitet möter från allmänheten. I boken ges nyanserade svar i resonerande form som också förklarar varför samma fråga kan få så många olika svar.

Istanbul, Jerusalem, New York, Madrid. Vår omvärld bubblar och sjuder av konflikter och kolliderande intressen med kopplingar till religiösa frågor som inte alltid är begripliga för sekulariserade nordbor. I denna antologi gör religionsvetare, -historiker och -sociologer gemensam sak med statsvetare och idéhistoriker för att ge oss ett nödvändigt religiöst och historiskt perspektiv på dagens politiska verklighet. Det är verkligen inte ett nytt problem: alltsedan antiken har religion använts för att legitimera makt, markera identitet och egga till motstånd. Boken gör ett tvärsnitt genom tid och geografi, för att belysa hur religionens kraft i politiska frågor ser ut på olika håll i världen: från kristdemokratins Tyskland till återupplivade indianska religioner i nordamerikanska reservat, från Napoleons strävanden att "civilisera" Egypten till sekulariseringsprocessen i dagens Turkiet.