Jan Teorell

Politik i den moderna staten är till stor del en fråga om organisation. Den offentliga förvaltningens organisationsform spelar därför en betydelsefull roll för vår förståelse av politik. Detta har särskilt kommit att uppmärksammas inom områden som välfärds- och utbildningspolitik samt på senare tid även vad gäller frågor om fattigdomsbekämpning i utvecklingsländer. Frågor om förvaltningsapparatens legitimitet, om styrning och kontroll av för­valtningen, och hur förvaltningen genomför politiska beslut utgör centrala problem i såväl utvecklingsländer som i de välmående demokratierna. Inom många politikområden är det en öppen fråga var den offentliga makten faktiskt är belägen: hos politikerna, hos internationella och centrala tjänstemän eller hos de lokala tjänstemän som direkt möter medborgarna?Politik som organisation är en uppskattad lärobok som nu ges ut i en sjunde omarbetad upplaga. I denna upplaga har bland annat ett kapitel om etik i offentlig förvaltning tillkommit. Boken, som ger en problemorienterad översikt över ett antal områden inom den statsvetenskapliga analysen av den offentliga förvaltningen, är tänkt som en introduktion i ämnet.Sjunde upplagan

Det finns frågor som kan tyckas så givna att man knappt ska behöva tänka på dem. Den svenska konstitutionen tillhör säkerligen en sådan. Men i länder inte långt från vårt eget, som Ungern och Polen, har konstitutionen rivits upp alarmerande snabbt och med stora konsekvenser som följd. Villkoren för vår demokratiska offentlighet befinner sig i förändring. Och när hjulen snurrar allt snabbare, anklagas författningen stundtals för att inte hänga med. Måste vi slå vakt om grundlagen – eller anpassa den till en ny verklighet?Fundamentala frågor är en angelägen och prövande samling texter som värnar om nyanser i en samtid som ofta präglas av kravet på att välja sida. I åtta bidrag från några av landets mest insatta akademiker och yrkesutövare kokas frågorna ner till sin essens.

Politics in Europe introduces students to the power of the EU and seven political systems—the UK, France, Germany, Italy, Sweden, Russia, and Poland—while addressing key social and political issues including globalization, terrorism, immigration, gender, and religion. Packed with robust country descriptions from regional specialists, the Eighth Edition encourages critical thinking and meaningful cross-national comparisons.

Foreign ministers are prominent actors in foreign affairs, often second only to heads of government in their influence. Yet, despite the growing awareness of the importance of key actors, and their backgrounds, in the study of international relations, foreign ministers remain understudied. In this Element, we make an important empirical contribution by presenting an original dataset on the personal and professional background of foreign ministers, spanning thirteen countries and more than 200 years. We use these data to answer three questions: who are the foreign ministers, why are foreign ministers with particular features appointed, and why do some foreign ministers have longer tenure than others? We find that foreign ministers tend to be men of politics who are appointed both on the basis of their affinity to, and to complement the experiences of, the head of government. We also find that foreign ministers stay longer in office when they perform well or are expected to do so, but that they are more likely to lose their posts when conditions make heads of government more prone to 'pin blame' on them to deflect criticism from foreign policy failures.

Foreign ministers are prominent actors in foreign affairs, often second only to heads of government in their influence. Yet, despite the growing awareness of the importance of key actors, and their backgrounds, in the study of international relations, foreign ministers remain understudied. In this Element, we make an important empirical contribution by presenting an original dataset on the personal and professional background of foreign ministers, spanning thirteen countries and more than 200 years. We use these data to answer three questions: who are the foreign ministers, why are foreign ministers with particular features appointed, and why do some foreign ministers have longer tenure than others? We find that foreign ministers tend to be men of politics who are appointed both on the basis of their affinity to, and to complement the experiences of, the head of government. We also find that foreign ministers stay longer in office when they perform well or are expected to do so, but that they are more likely to lose their posts when conditions make heads of government more prone to 'pin blame' on them to deflect criticism from foreign policy failures.

Den 6 mars 1974 fick Sverige en ny regeringsform. Den var en mödosamt hopsnickrad kompromiss som antogs efter flera decenniers utredande.Den tidigare regeringsformen av år 1809 var sedan länge förlegad. Nu ville man modernisera grundlagen så att den bättre återspeglade det faktiska statsskicket. Principen om folksuveränitet, det vill säga att den offentliga makten skulle utgå från folket, ersatte den gamla principen om maktdelning. I denna bok analyseras den författningspolitiska utvecklingen sedan 1974 års regeringsform antogs. Mycket har hänt. Sverige har blivit medlem i EU. Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna har införlivats i det svenska rättssystemet. Det har bidragit till att de medborgerliga fri- och rättigheterna stärkts och att domstolarnas makt ökat. Det politiska landskapet har också förändrats, vilket gjort att parlamentarismen har blivit mindre stabil. Regeringsformen har sedan den antogs uppdaterats vid några tillfällen, inte minst genom en omfattande grundlagsreform 2010. Boken är utgiven med anledning av regeringsformens femtioårsjubileum. Den är skriven av några av landets ledande experter under ledning av Tommy Möller, professor i statsvetenskap vid Stockholms universitet: juristerna Thomas Bull, Johan Hirschfeldt, Joakim Nergelius och Karin Åhman samt statsvetarna Hanna Bäck, Annika Fredén, David Karlsson, Johannes Lindvall, Tommy Möller, Olof Petersson, Göran Sundström och Jan Teorell. Tillsammans täcker de in olika aspekter av hur den svenska regeringsformen har fungerat under det halvsekel som passerat sedan den infördes.

Varieties of Democracy is the essential user's guide to The Varieties of Democracy project (V-Dem), one of the most ambitious data collection efforts in comparative politics. This global research collaboration sparked a dramatic change in how we study the nature, causes, and consequences of democracy. This book is ambitious in scope: more than a reference guide, it raises standards for causal inferences in democratization research and introduces new, measurable, concepts of democracy and many political institutions. Varieties of Democracy enables anyone interested in democracy - teachers, students, journalists, activists, researchers and others - to analyze V-Dem data in new and exciting ways. This book creates opportunities for V-Dem data to be used in education, research, news analysis, advocacy, policy work, and elsewhere. V-Dem is rapidly becoming the preferred source for democracy data.

Den moderna staten byggdes enligt de flesta bedömare under det som brukar kallas det långa 1800-talet (ca 1789-1914). Staten gjorde då stora framsteg med att kunna driva in nya skatter, att reformera byråkratin och att via folkräkningar och statistiska centralbyråer kunna kartlägga sitt territorium och sin befolkning. Men vad innebär det egentligen att bygga en stat? Vad var detta statsbyggandes drivkrafter, och hur såg relationen ut mellan byggandet av en stat på den inhemska arenan och de ordnade relationer mellan stater som växte fram på den internationella arenan?Forskningsprogrammet State Making and the Origins of Global Order in the Long Nineteenth Century and Beyond tilldelades anslag av Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond 2014. Detta är programmets slutrapport.

Efter valet 2018 dröjde det 134 dagar innan Sverige fick en ny regering. Den bestod av samma partier och hade samma statsminister som den förra. Varför blev det så? Och varför tog det så lång tid? Var det regelverkets fel? Den här boken besvarar dessa frågor utifrån omfattande intervjuer med de viktigaste politiska aktörerna, historiska jämförelser med tidigare svenska erfarenheter och statistiska analyser av regeringsbildningsprocesser i sexton andra länder. Svaren står inte enbart att finna i det mest uppenbara, såsom Sverigedemokraternas snabba tillväxt på den politiska scenen, utan även inom Alliansen, vars tidigare unika framgång nu blev dess fall. Av betydelse var även den misstro som initialt präglade förhandlingarna mellan de partier som till slut lyckades enas om Januariavtalet. De låsningar som ledde till den längsta regeringsbildningen i Sveriges politiska historia var inte konstitutionella, utan partipolitiska. (Utgiven med stöd från Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond.) Jan Teorell är professor i statsvetenskap vid Lunds universitet. Hans forskningsintressen ligger inom områdena svensk och jämförande politik, ofta ur ett historiskt perspektiv, och har framför allt handlat om demokrati, demokratisering, korruption och statsbyggnad. / Hanna Bäck är professor i statsvetenskap vid Lunds universitet. Hennes forskningsintressen ligger inom området jämförande politik, och har framför allt handlat om partier, regeringsbildning och väljarbeteende. / Johan Hellström är docent i statsvetenskap vid Umeå universitet. Hans forskningsintressen ligger inom området jämförande politik, och har framför allt handlat om politiska partier, regeringsbildning och regeringsstablitet. / Johannes Lindvall är professor i statsvetenskap vid Lunds universitet. Hans forskning handlar om politiska institutioner, intresseorganisationer, offentliga tjänster och samspelet mellan ekonomiska och politiska förhållanden i demokratiska stater. "Super-super-intressant!" (Det politiska spelet, P1, 15 oktober 2020)

Varieties of Democracy is the essential user's guide to The Varieties of Democracy project (V-Dem), one of the most ambitious data collection efforts in comparative politics. This global research collaboration sparked a dramatic change in how we study the nature, causes, and consequences of democracy. This book is ambitious in scope: more than a reference guide, it raises standards for causal inferences in democratization research and introduces new, measurable, concepts of democracy and many political institutions. Varieties of Democracy enables anyone interested in democracy - teachers, students, journalists, activists, researchers and others - to analyze V-Dem data in new and exciting ways. This book creates opportunities for V-Dem data to be used in education, research, news analysis, advocacy, policy work, and elsewhere. V-Dem is rapidly becoming the preferred source for democracy data.

Många oroar sig över den svenska demokratins hälsotillstånd. Allmänhetens förtroende för riksdagen, regeringen och de politiska partierna och för demokratin som sådan minskade efter 2014 års val. Minoritetsregeringar har varit regel snarare än undantag i Sverige sedan parlamentarismens genombrott för 100 år sedan. Men de allra flesta minoritetsregeringar har haft starkare underlag i riksdagen än den nuvarande regeringen, som styr med mindre än 40 procent av riksdagsmandaten. Den här rapporten vänder sig till dig som vill förstå hur den parlamentariska demokratin fungerar i dagens Sverige. Vilken roll spelar antalet riksdagspartier, blockpolitiken och det faktum att ett stort parti inte ingår i något block? Vad betyder det att vänster högerdimensionen har fått konkurrens av andra dimensioner, som miljö och invandring? Det troliga är att Sverige kommer att fortsätta att ha minoritetsregeringar även framöver. Författarna resonerar om förutsättningarna för att dessa ska kunna styra Sverige. I rapporten beskrivs och analyseras det svenska parlamentariska systemets olika delar i ett historiskt och internationellt jämförande perspektiv: Partisystemet Regeringsbildningen Beslutsfattandet i riksdagen Genomförandet av vallöften Arbetet med SNS Demokratirapport 2017 har letts av professor Johannes Lindvall vid Statsvetenskapliga institutionen vid Lunds universitet. Medförfattare är fyra andra statsvetare: professorerna Hanna Bäck och Jan Teorell vid Lunds universitet samt professor Carl Dahlström och docent Elin Naurin vid Göteborgs universitet.

Varför startas krig och hur skapas fred? Det är fundamentala frågor som forskare länge har ägnat sig åt. Därför vet vi i dag en hel del både om krigens orsaker och om fredens möjligheter. I "Krig/fred. Riksbankens Jubileumsfonds årsbok 2016/2017" presenterar forskare från det human- och samhällsvetenskapliga fältet sina resultat. Det handlar bland annat om hur demokratiseringsprocesser, flyktingar, klimat och åldrande påverkar konfliktnivån, hur stabil fred kan byggas i en värld som trots alla konflikter har blivit fredligare, hur kriget påverkar de drabbade i generationer samt hur krig i dag faktiskt ska förstås. Boken avslutas med ett samtal mellan experterna Hans Blix, Katarina Engberg och Pierre Schori om fredens utmaningar i vår tid.

What are the determinants of democratization? Do the factors that move countries toward democracy also help them refrain from backsliding toward autocracy? This book attempts to answer these questions through a combination of a statistical analysis of social, economic, and international determinants of regime change in 165 countries around the world in 1972–2006, and case study work on nine episodes of democratization occurring in Argentina, Bolivia, Hungary, Nepal, Peru, the Philippines, South Africa, Turkey, and Uruguay. The findings suggest that democracy is promoted by long-term structural forces such as economic prosperity, but also by peaceful popular uprisings and the institutional setup of authoritarian regimes. In the short-run, however, elite actors may play a key role, particularly through the importance of intra-regime splits. Jan Teorell argues that these results have important repercussions both for current theories of democratization and for the international community's effort in developing policies for democracy promotion.

What are the determinants of democratization? Do the factors that move countries toward democracy also help them refrain from backsliding toward autocracy? This book attempts to answer these questions through a combination of a statistical analysis of social, economic, and international determinants of regime change in 165 countries around the world in 1972–2006, and case study work on nine episodes of democratization occurring in Argentina, Bolivia, Hungary, Nepal, Peru, the Philippines, South Africa, Turkey, and Uruguay. The findings suggest that democracy is promoted by long-term structural forces such as economic prosperity, but also by peaceful popular uprisings and the institutional setup of authoritarian regimes. In the short-run, however, elite actors may play a key role, particularly through the importance of intra-regime splits. Jan Teorell argues that these results have important repercussions both for current theories of democratization and for the international community's effort in developing policies for democracy promotion.

Att fråga och att svara går igenom de centrala stegen i att skapa och analysera en undersökning. Boken riktar sig till studerande inom samhällsvetenskapliga ämnen och utredare inom förvaltning. Tonvikten i boken ligger på tekniker för att tolka och analysera ett empiriskt material.Fallstudier och statistik, eller kvalitativ och kvantitativ metod, kompletterar varandra inom samhällsvetenskapen. Bokens huvudsyfte är att visa att de grundläggande vetenskapliga kriterierna egentligen inte skiljer sig mellan dessa perspektiv. Den vetenskapliga logiken är densamma.Om författarnaJan Teorell är docent i statsvetenskap vid Lunds universitet. Torsten Svensson är docent i statsvetenskap vid Uppsala universitet.