Janna Lundberg

Litteracitet har traditionellt beskrivits utifrån människors läs- och skrivförmågor eller förmågan att hantera siffror och enkla problemlösningssituationer i vardagen. I den här antologin tar författarna i stället avstamp i ett vidgat perspektiv på begreppet för att undersöka hur det gestaltar sig inom olika ämnesområden. Genom exempel från olika klassrum och ämnen belyser författarna ämneslitteracitet och ger uppslag till hur lärare kan arbeta för att utveckla och förstärka elevers ämnesspråkliga kunskaper och förmågor. Utgångspunkten är att ämneslitteracitet och ämnes­kunskaper utvecklas i nära samspel, vilket återspeglas i ett specifikt agerande som tar sig olika uttryck i olika ämnen. Här diskuteras även på vilka sätt som fokus på ämneslitteracitet och ett språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt kan medverka till en inkluderande undervisning.Boken vänder sig främst till lärarstudenter och lärare i grundskola, gymnasieskola och vuxenutbildning.

Vi människor möts alltid i ett sammanhang. Och för att förstå dem vi möter måste vi samtidigt förstå sammanhanget. Och bli överens om det. Den här boken handlar om sådana situationer, ögonblick, där människor möts. Det kan vara för att lära sig cykla, för att övertyga en rättsinstans om den egna förträffligheten som förälder eller för att hålla sams med en granne. Det kan också, bland mycket mer, vara för att begripa varför man just stämde in i ett hånskratt riktat mot sig själv eller den yttersta innebörden av att säga Jag älskar dig. Vi som skrivit den här boken har alla i olika sammanhang mött bokens mottagare: professor Anders Persson, Lunds universitet. Och vi har alla, med honom, ställt den där frågan: Vad pågår här?

Elevernas skamkänslor känns i rummet medan läraren talar om referenstekniker. Jag ser elevernas kutade ryggar när de sjunker ihop och blir mindre än de brukar vara. De är totalt knäpptysta och verkar knappt andas. Alla elever har ansiktet riktat mot läraren, ingen av eleverna i klassrummet gör någon signal av att märka av när de försenade eleverna kom in: ingen låtsas om att det är något särskilt på gång utöver den olydnad som brutit kontraktet om respekt för lärarens kontroll över lektionstiden. Ingen i hela rummet vänder blicken mot den mystiska mörkt orangea dimman som verkade vilja krypa in genom fönstren, ingen utom jag som inte kan låta bli att låta blicken vandra nyfiket mellan eleverna, läraren och solförmörkelsen… Under Janna Lundbergs observationer på Särskilda läroverket har eleverna aldrig visat ett större motstånd än vid ovanstående tillfälle; läraren har heller aldrig visat större missnöje med elevernas agerande än denna gång. Elevernas äventyr till skolans hustak under ett sällsynt tillfälle, för att få se en solförmörkelse, resulterade i ett par minuters förlorad lektionstid. Men lärare hade sagt nej när eleverna bad om lov. Elever utan kroppar, ett samhällskunskapsämne utan gemenskap på en skola utan ”de andra”, är några av de teman som analyseras i avhandlingen Samhällskunskap för alienerad elit. Här förenas materialet från en flerårig observationsstudie med ett alienationsbegrepp utvecklat för att förstå förfrämligande utan maktlöshet. Tvetydig­ heter i maktordningen mellan lärare och elever, en osäkerhet över vem som egentligen styr vem, driver fram diskussionen om en frånvändandets dialektiska didaktik.