Janne Haaland Matlary

Vi har kommit långt från de religioner, myter och grundarberättelser som lade grunden till människans tidiga förståelse av världen och allting i den, och våra kunskaper har på senare tid ökat exponentiellt. I den här boken diskuterar ledande forskare inom konst och vetenskap hur kunskap och information har bevarats och förmedlats i historien, vilket leder oss fram till dagens digitala tidsålder och de många utmaningar som den ställer oss inför, inte minst beträffande våra persondata. Kommer vårt informationssamhälle, under växande spänning mellan en kunskapselit och dem som känner sig utestängda från offentlig diskussion och beslutsfattande, liksom under ökad friktion om tolkningsfrihet och yttrandefrihet i den akademiska världen, att bli en upplysningstid eller går vi in i en ny mörk tid för kunskapen? Texterna i den här illustrerade antologin härrör från det internationellt välrenommerade Engelsbergsseminariet 2018. Huvudredaktörer är Kurt Almqvist och Mattias Hessérus.

Tron på en styrande, övergripande, himmelsk princip har följt människan genom historien. Mer än 80 procent av världens befolkning har idag en religiös tillhörighet och även i sekulära stater fortsätter religionen att spela en viktig roll. Det går inte att förstå politik och internationella relationer idag utan att inkludera religionen som en aspekt av det kulturella sammanhanget. Essäerna i denna antologi, som härrör från Engelsbergsseminariet 2014, spänner över en mångfald ämnen i dagens såväl som gårdagens samhällen. De utforskar religionen i relation till människans villkor och skildrar hur den manifesterar sig i individens egna upplevelser. För att förstå oss själva behöver vi också förstå religionen.

Hur har idén om frihet utvecklats och förändrats under århundradena? Vad betyder frihet idag och vad behöver vi göra för att behålla de friheter som generationer män och kvinnor har kämpat, och till och med dött, för? Frihet är en grundförutsättning för att ett samhälle ska frodas och utvecklas. Dess historia är brokig: mänsklighetens eviga kamp mot ödet, våra förfäder som outtröttligt stred för att upprätta tanke- och religionsfrihet, demokratiska friheter i samhället i stort och kampen mot auktoritära regimer och tyranner världen över. I denna essäsamling utforskar ledande akademiker, författare och historiker vad frihet har betytt genom tiderna. De reflekterar över detta ständigt pågående drama och varför vi så villigt offrar oss för friheten när den hotas.

Med det kalla krigets slut och globaliseringens segertåg trodde många att nationalism hörde till historien. Men det visade sig vara tvärtom. Idag ser vi hur nationalismen sprids över hela världen. Samtidigt växer sig populistiska och anti-demokratiska rörelser starka. Att höra hemma någonstans tycks bli allt viktigare i en tid av ekonomisk och social osäkerhet. I en globaliserad värld förknippas därför identitet, medborgarskap och tillhörighet med födelseort och en fast plats att bo på. Essäerna i denna antologi är baserade på Engelsbergsseminariet 2017 där olika former av identitet knutna till olika samhällsbildningar granskades. Hur uppstår en nation? Hur skapas enighet i ett imperium med en mångfald av folk?Huvudredaktör för denna illustrerade antologi är Kurt Almqvist.

Russlands krig i Ukraina utfordrer vår vante verdensorden. Den avdekker hvor naive mange i Norge og Vesten har vært, og den forandrer vår hverdag mer enn vi vil ta innover oss, lenger framover enn vi vil tenke. Janne Haaland Matlary er tilbake med en bok om et tema hun har jobbet med som professor i en årrekke. I Vesten har vi tenkt at et samarbeid med Russland vil føre til fred og forsoning. Nå ser vi at vår nye sikkerhetspolitiske hverdag handler om konfrontasjon, i bred forstand. Konfrontasjon om energi, handel, nyhetsbildet, informasjon, verdier og territorium. Det som står på spill, er hele vår vante verdensorden. Matlary analyserer hvilke vidtrekkende konsekvenser dette får for oss fremover. Vil FN, USA, Europa og Norge bestå prøven? Når prisene stiger, energikrisen er et faktum og det blir nødvendig å innta et virkelig langt perspektiv, vil vi klare å holde sammen - og å holde på våre verdier, demokratiet og menneskerettighetene? Eller vil de antidemokratiske kreftene vinne frem også hos oss? I Norge må vi lære oss å mestre konfrontasjon, et spill som er nytt for oss.

Russlands krig i Ukraina utfordrer vår vante verdensorden. Den avdekker hvor naive mange i Norge og Vesten har vært, og den forandrer vår hverdag mer enn vi vil ta innover oss, lenger framover enn vi vil tenke. Janne Haaland Matlary er tilbake med en bok om et tema hun har jobbet med som professor i en årrekke. I Vesten har vi tenkt at et samarbeid med Russland vil føre til fred og forsoning. Nå ser vi at vår nye sikkerhetspolitiske hverdag handler om konfrontasjon, i bred forstand. Konfrontasjon om energi, handel, nyhetsbildet, informasjon, verdier og territorium. Det som står på spill, er hele vår vante verdensorden. Matlary analyserer hvilke vidtrekkende konsekvenser dette får for oss fremover. Vil FN, USA, Europa og Norge bestå prøven? Når prisene stiger, energikrisen er et faktum og det blir nødvendig å innta et virkelig langt perspektiv, vil vi klare å holde sammen - og å holde på våre verdier, demokratiet og menneskerettighetene? Eller vil de antidemokratiske kreftene vinne frem også hos oss? I Norge må vi lære oss å mestre konfrontasjon, et spill som er nytt for oss.

Vi tar demokratiet for gitt. Det bør vi ikke gjøre. I stigende grad er styreformen under angrep fra Vestens egne eliter, som tvinger gjennom upopulære politiske løsninger på bekostning av folkeviljen. Med sin unike erfaringsbakgrunn fra norsk og internasjonal politikk, har professor i statsvitenskap Janne Haaland Matlary spesielle forutsetninger på å forklare et av vår tids aller viktigste politiske spørsmål: Polariseringen mellom folk og elite. Med eksempler fra både Norge og utlandet viser hun hvordan sunn uenighet ødelegges av offermentalitet og moralisme. Vestlige politikere har fjernet seg fra velgerne i spørsmål som innvandring, familiepolitikk og overnasjonale løsninger uten demokratisk forankring. Denne boken er skrevet av en bekymret europeer, som kjenner kontinentet bedre enn de aller fleste. Matlarys løsning er å vende tilbake til klassiske dyder som mot, frihet og demokrati. For det er folket som skal styre seg selv, ikke internasjonale eliter eller organisasjoner. "Demokratiets langsomme død" er både en kjærlighetserklæring til et kontinent med dype utfordringer og en brannfakkel i norsk politisk debatt.

Det påstås att ungefär 14 500 krig har utkämpats sedan år 3 500 f.Kr. Mänskligheten har bara erfarit 300 år av fred på jorden. Under 1900-talet dödades fler människor i krig än något tidigare sekel. Relativt sett dödar vi dock varandra mer sällan. Håller vi gradvis på att bli mer fredliga? Oavsett hur många som dödas, och med vilken metod, kan vi vara säkra på att krig kommer att fortsätta utkämpas. Ligger orsakerna till krig i samhället eller i biologin, i tävlan om ekonomiska resurser eller sexuella, i historiska omständigheter eller i en universell våldsinstinkt? Allt sedan antiken fram till dagens terrorism har krig varit förstörare och skapare av stater och civilisationer. Essäerna i denna antologi har sitt ursprung i det internationellt välrenommerade Engelsbergsseminariet 2015 och är skrivna av historiker, journalister, tänkare, forskare och författare från hela världen. Huvudredaktörer är Kurt Almqvist och Alexander Linklater.

Vi tar demokratiet for gitt. Det bør vi ikke gjøre. I stigende grad er styreformen under angrep fra Vestens egne eliter, som tvinger gjennom upopulære politiske løsninger på bekostning av folkeviljen. Med sin unike erfaringsbakgrunn fra norsk og internasjonal politikk, har professor i statsvitenskap Janne Haaland Matlary spesielle forutsetninger på å forklare et av vår tids aller viktigste politiske spørsmål: Polariseringen mellom folk og elite. Med eksempler fra både Norge og utlandet viser hun hvordan sunn uenighet ødelegges av offermentalitet og moralisme. Vestlige politikere har fjernet seg fra velgerne i spørsmål som innvandring, familiepolitikk og overnasjonale løsninger uten demokratisk forankring. Denne boken er skrevet av en bekymret europeer, som kjenner kontinentet bedre enn de aller fleste. Matlarys løsning er å vende tilbake til klassiske dyder som mot, frihet og demokrati. For det er folket som skal styre seg selv, ikke internasjonale eliter eller organisasjoner. "Demokratiets langsomme død" er både en kjærlighetserklæring til et kontinent med dype utfordringer og en brannfakkel i norsk politisk debatt.

Historien, mänsklighetens samlade erfarenheter, lär oss om nuet och framtiden. Hur är det möjligt att titta på händelser i det förflutna och med hjälp av dem lösa samtidens politiska eller ekonomiska förhållanden och konflikter? Essäerna i denna antologi härrör från Engelsbergsseminariet 2019 där dessa frågor diskuterades. Ur bland annat idéhistoriskt och evolutionspsykologiskt perspektiv tillämpar skribenterna historien på nutida företeelser som internationella relationer, geopolitik och nationalekonomi, individens roll och den mänskliga naturen. Kanske är det bara genom att tillämpa historien som vi hittar vägen framåt?

This book analyses whether European leaders are able to deal with the ‘hard power’ problems of military provocation, mass migration, and terrorism. Russia's 2014 annexation of Crimea was just one example of recent revisionist policies by the state. In 2015, Europe experienced a massive influx of illegal immigrants and refugees whilst also suffering many terrorist attacks in recent years. Common to these policy challenges is the need for using hard power (military, police) in order to confront, stop, stabilize and hinder undesirable outcomes. European politicians are mostly used to wielding incentives-based policy and are unfamiliar with strategic thinking. How well do the British, French, and German governments deal with this triad of hard power problems? What about NATO and the EU? This book examines the responses to determine whether European politicians can still act strategically.

This book analyses whether European leaders are able to deal with the ‘hard power’ problems of military provocation, mass migration, and terrorism. Russia's 2014 annexation of Crimea was just one example of recent revisionist policies by the state. In 2015, Europe experienced a massive influx of illegal immigrants and refugees whilst also suffering many terrorist attacks in recent years. Common to these policy challenges is the need for using hard power (military, police) in order to confront, stop, stabilize and hinder undesirable outcomes. European politicians are mostly used to wielding incentives-based policy and are unfamiliar with strategic thinking. How well do the British, French, and German governments deal with this triad of hard power problems? What about NATO and the EU? This book examines the responses to determine whether European politicians can still act strategically.

EMU - A Swedish Perspective provides a comprehensive and up-to-date survey of the EMU project. The main advantages and disadvantages of a single currency are evaluated. A key feature of the analysis is the attempt to integrate economic and political aspects. The book is a revised version of the report by the Swedish Government Commission on the EMU. Although the analysis focuses on the consequences for Sweden of joining versus not joining the monetary union, it is highly relevant for the discussion in all EU countries. The book provides an in-depth analysis of how the demands on economic policy will be affected by the monetary union. Various chapters discuss monetary policy and inflation, fiscal policy, unemployment and labour markets, the transition to monetary union, and the exchange-rate arrangements between participants and non-participants. Other chapters analyse the importance of the EMU for European political integration, democratic aspects, and how membership in the monetary union will affect the possibilities for an individual member state to exert influence within the EU. EMU - A Swedish Perspective should be of interest to professional economists and political scientists, students, and all others who want to form an opinion about the monetary union on the basis of a balanced assessment of the consequences. EMU - A Swedish Perspective provides a comprehensive and up-to-date survey of the EMU project. The main advantages and disadvantages of a single currency are evaluated. A key feature of the analysis is the attempt to integrate economic and political aspects. The book is a revised version of the report by the Swedish Government Commission on the EMU. Although the analysis focuses on the consequences for Sweden of joining versus not joining the monetary union, it is highly relevant for the discussion in all EU countries.

Denationalisation of Defence consists of two major parts: first, a generic and analytical section which presents the developmental trends in privatization and internationalization of armed force, and second, an empirical section analyzing the impact of these trends on the Nordic countries' defence and security sectors. The Nordic countries have a special relevance as objects of study given their traditionally strong public spheres and state-orientated systems of governance. This volume questions whether the process of denationalization has reached a point where countries are reacting to changes in their security environment by increasingly introducing elements of privatization and international integration.

Values, in terms of human rights and democracy, have become important factors for individual state's participation in the international community. Janne Haaland Matláry, former Secretary of State in the Department of Foreign Affairs, Norway, explores the ethical and moral conflict between the international system and the rights of sovereign powers in cases such as Kosovo, Bosnia and Rwanda.

Values, in terms of human rights and democracy, have become important factors for individual state's participation in the international community. Janne Haaland Matláry, former Secretary of State in the Department of Foreign Affairs, Norway, explores the ethical and moral conflict between the international system and the rights of sovereign powers in cases such as Kosovo, Bosnia and Rwanda.

EMU - A Swedish Perspective provides a comprehensive and up-to-date survey of the EMU project. The main advantages and disadvantages of a single currency are evaluated. A key feature of the analysis is the attempt to integrate economic and political aspects. The book is a revised version of the report by the Swedish Government Commission on the EMU. Although the analysis focuses on the consequences for Sweden of joining versus not joining the monetary union, it is highly relevant for the discussion in all EU countries. The book provides an in-depth analysis of how the demands on economic policy will be affected by the monetary union. Various chapters discuss monetary policy and inflation, fiscal policy, unemployment and labour markets, the transition to monetary union, and the exchange-rate arrangements between participants and non-participants. Other chapters analyse the importance of the EMU for European political integration, democratic aspects, and how membership in the monetary union will affect the possibilities for an individual member state to exert influence within the EU. EMU - A Swedish Perspective should be of interest to professional economists and political scientists, students, and all others who want to form an opinion about the monetary union on the basis of a balanced assessment of the consequences. EMU - A Swedish Perspective provides a comprehensive and up-to-date survey of the EMU project. The main advantages and disadvantages of a single currency are evaluated. A key feature of the analysis is the attempt to integrate economic and political aspects. The book is a revised version of the report by the Swedish Government Commission on the EMU. Although the analysis focuses on the consequences for Sweden of joining versus not joining the monetary union, it is highly relevant for the discussion in all EU countries.