Janne Holmén

Den här boken ger en lättillgänglig presentation av det svenska utbildnings­systemets historia. Utbildningsreformer för förskolan, grundskolan, folk­bildning och universitet beskrivs och introduktioner till skolämnenas historia presenteras, däribland svenska, historia och samhällskunskap. Övergripande och tvärgående perspektiv på utbildningshistorien anläggs för frågor som rör utbildningens ekonomiska historia, lärarkårens utveckling, sociala förhållandens betydelse för utbildning, utbildningspolitik samt betyg och bedömning. I boken medverkar ett tjugotal författare, varav de flesta är ledande specialister inom de ämnen de skriver om. Denna fjärde upplaga är uppdaterad med bland annat beskrivningar av sexualundervisningens historia. Utbildningshistoria – en introduktion vänder sig till blivande lärare samt studenter och forskare i till exempel historia och pedagogik som behöver kunna placera skolans situation i ett vidare sammanhang och i ett längre tidsperspektiv.

This book examines the use of diagrams throughout history, from their Paleolithic antecedents to the present day. Drawing on theories and concepts from the cognitive sciences, the author explores the evolution of diagrammatic forms and their impact on the accumulation and dissemination of knowledge. This exploration reveals how paradigm shifts in worldviews and advances in image production technologies have shaped the way humans have given spatial form to abstract ideas. Highlighting global trends and regional variations, the book offers insights into how different societies have visualised complex ideas over time. Scholars, researchers and students in disciplines such as cognitive science, history and visual studies will find this book enlightening. It provides a comprehensive analysis that bridges historical and contemporary perspectives, making it essential reading for anyone seeking to understand the central role of diagrams in human thought and communication.

This book presents the findings of three studies on the use of diagrams in civic education. The first study presents an international comparison of textbook diagrams promoting national unity in diversity, with examples from ten countries. The second focuses on the depiction of migration in diagrammatic form in German textbooks, The final study was conducted in collaboration with teachers in Swedish social science classrooms, and focuses on teaching comprehension of flow charts and scatterplots. The book will be of interest to scholars of educational media, didactics, the history of education and citizenship education.

Bortom PISA introducerar internationell och jämförande pedagogik, ett relevant forskningsfält för alla som är intresserade av hur utbildning tar form i en social kontext. Hur och varför skiljer sig olika länders skolor åt och hur kan vi studera dessa skillnader? Hur går det till när en viss typ av pedagogik sprider sig över nationella och kulturella gränser? Med ett internationellt perspektiv synliggör tio pedagogik- och utbildningsforskare dels den svenska utbildningstraditionens särdrag och förändringar, dels internationella trender och tendenser. Antologin visar en genväg förbi den cementerade debatten om skolans tillstånd genom att uppmärksamma frågor, fenomen och processer som inte synliggörs i internationella mätningar.Medförfattare till boken är Jakob Billmayer, universitetslektor i pedagogik vid Mittuniversitetet, Janne Holmén, docent i historia och verksam vid Uppsala universitet, Johanna Ringarp, doktor i historia och verksam vid Uppsala universitet, Linda Rönnberg, docent i statsvetenskap och verksam vid Umeå universitet, Petter Sandgren, doktorand i historia vid European University Institute i Florens, Barbara Schulte, docent i pedagogik och verksam vid Lunds universitet, Margareta Serder, vetenskaplig ledare vid FoU Skola i Skåne och Gita Steiner-Khamsi, professor vid Teachers College, Columbia University i New York. Bortom PISA vänder sig till alla verksamma i och kring skolan som vill bidra till att föra diskussionen om skolan framåt.

Gotland, Åland, Saaremaa, Hiiumaa and Bornholm are five island regions in the Baltic Sea which constitute, or have until recently constituted, provinces or counties of their own. Combining perspectives from two disparate academic fields, uses of history and island studies, this book investigates how regional history writing has contributed to the formation of regional identity on these islands since the year 1800. The special geographic situation of the islands-somewhat secluded from the mainland but also connected to important waterways-has provided their inhabitants with shared historical experiences. Due to varying geographic and historical circumstances, the relationship between regional and national identity is however different on each island. While regional history writing has in most cases aimed at integrating the island into the nation state, it has on Åland in the second half of the 20th century been used to portray its inhabitants as a separate nation. Dramatic political upheavals as the World Wars has also caused shifts in how regional history writing has represented the relationship to the mainland nation state, and has sometimes also resulted in altered national loyalties.