Janne Lindqvist

Retorik och lärande – hur hänger det ihop? Enligt legenden om Korax och Tisias uppstod retorikämnet ur en önskan att lära sig tala och skriva konstruktivt, eller i alla fall effektivt. Men retorik och lärande kan också uppfattas i vidare mening, innefattande den humanistiska forskningens intresse för människan som samhällsvarelse, i ständig kritisk dialog med sig själv och andra. I boken Retorik och lärande. Kunskap – Bildning – Ansvar ger den retorikskandinaviska forskningsfronten sin syn på frågan, och visar vad som händer inom området just nu. Är retorikutbildning en utbildning till demokratiskt medborgarskap? Hur kan skolan utveckla elevernas tal- och argumentationsförmåga? Vilken roll spelar imitatio för vår förståelse av texter – och för det egna skapandet? Hur kan retoriken hjälpa oss att kritiskt granska samhällsdebatten och få syn på dess underliggande normer och maktstrukturer? I femton bidrag diskuteras detta och mycket mer under de tre rubrikerna kunskap, bildning och ansvar. Retorik och lärande samlar bidrag från den Nordiska konferensen för retorikforskning (NKRF) i Lund hösten 2014. Boken vänder sig till alla med intresse för språk, kommunikation och lärande i bred bemärkelse.

Få tänkare har varit så inflytelserika som Aristoteles. I detta ­klassiska verk formulerar Aristoteles grunderna till retoriken, teorier som i våra dagar är mer aktuella än någonsin. Nu finns ett av humanvetenskapernas viktigaste verk för första gången på svenska. Med insiktsfulla och klargörande noter tar översättaren Johanna Akujärvi med läsaren på en resa till det antika ­Grekland, till ­retorikens, ­filosofins och veten­skapernas födelse. Låt retoriken vara en förmåga att i varje enskilt fall uppfatta det som kan vara övertygande eller övertalande (Retoriken 1.2.1) Det är också uppenbart att dess uppgift inte är att övertyga eller övertala, utan att se det övertygande eller övertalande i varje enskildhet (Retoriken 1.1.14) ”Den som förväntar sig att ­retorik ska handla om förmågan att välja rätt ord och uttryck och om att utforma sitt tal, har ­förvånansvärt lite att finna i Aristoteles text. Det centrala för Aristoteles är vilka typer av tankegångar som leder till övertygelse, inte vilken språkdräkt dessa tankegångar ska ges. [En talare] övertygar fram­förallt i kraft av sina tankar, inte i kraft av att dessa tankar är förpackade i vackra ord eller slagkraftiga formuleringar. För Aristoteles är det just innehållet som är retoriken. Retoriken […] hjälper oss att upptäcka allt som talar för och emot ett visst beslut och ett visst handlande, vilket i sin tur skulle innebära att den (också) kan ses som ett slags konst i beslutsfattande i det offentliga livet” ur Janne Lindqvist Grindes introduktion Översättaren Johanna Akujärvi är docent i ­grekiska och forskare vid Lunds universitet. Hon har lett olika ­forskningsprojekt om svensk antikreception och översättning av antik ­litteratur, senast Helleno-Nordica. Den svenska ­stormaktstidens humanist­grekiska arv och ­Antikens förvandlingar. Svenska översättningar av antik litteratur. Introduktionen är skriven av Janne Lindqvist, ­docent i retorik och FD i litteraturvetenskap vid Uppsala universitet och författare till bland annat Klassisk retorik för vår tid. I introduktionen ger han en förklaring till ­retorikens mest grund­läggande begrepp såsom de ­myntades och beskrevs av Aristoteles.

Sofisterna stod i spetsen för den intellektuella upplysningen och utbildningen under det klassiska Atens storhetstid. Med sin strävan efter en förfinad argumentationskonst, sin språkliga medvetenhet och sitt ifrågasättande av religionens och moralens grundvalar var de pionjärer i en filosofisk nyorientering som beredde marken för Platon och Aristoteles och som har haft ett avgörande inflytande på det västerländska tänkandet. För första gången i svensk översättning presenteras här de flesta bevarade texter och en mängd antika vittnesbörd om dessa fascinerande och ofta misstrodda tänkare. Genom en brokig blandning av lovtal, begreppsutredningar, intrikata rättegångspläderingar och kärnfulla sentenser får vi bland annat möta Protagoras, Gorgias, Antifon och Kritias, men också deras yngre samtida Alkidamas och Isokrates, som av tradition inte brukar räknas till sofisterna men vars verk är skrivna i samma anda. Översättningen har gjorts av Dimitrios Iordanoglou, som också försett boken med en informativ inledning. I ett efterord sätter Janne Lindqvist in sofisternas texter i ett retorikhistoriskt sammanhang.

Klassisk retorik för vår tid ger en grundläggande introduktion i den klassiska retorikens teori och är sedan länge standardverket på området. Här presenteras och förklaras både de enklaste termerna och de mer invecklade teoretiska förutsättningarna med exempel ur svenskt vardagsliv, internationell politik, filosofisk och poetisk litteratur, reklam och amerikanska storfilmer. De rikliga hänvisningarna till modern retorikforskning och klassiska källor gör dessutom att olika uppfattningar kommer till tals och att begreppen problematiseras.Bokens andra utgåva är reviderad i alla delar. Avsnitten om argumentation och språklig stil har genomgått särskilt stora omarbetningar och inledningen innehåller nya avsnitt om retorikens plats i politik, samhälle och utbildning både i antiken och i vår egen tid. För första gången i en svensk introduktionsbok lyfts här den klassiska retoriken fram som en helt nödvändig konst för det kloka medborgerliga samtalet och en väg till ett mer välgrundat omdöme.Boken är en introduktion till retoriken på universitetsnivå, men även ett akademiskt referensverk för den som kommit lite längre. Den är användbar för var och en som vill utveckla sin förmåga att analysera påverkande texter och kommunicera effektivt i muntlig och skriftlig form.Andra upplagan