Jannice Käll

Vad är det egentligen en jurist gör när hen ska lösa en juridisk fråga? Vilken metod används? Om du skulle fråga en jurist i dag om vad juridisk metod är, skulle du säkert få samma svar som det påstås att Sankt Augustinus gav när han fick frågan om vad tid är: ”Om du inte frågar mig om vad tid är, så vet jag svaret; men om du frågar mig, så vet jag inte.” Vad exakt är det då som juristen gör när hen tillämpar den juridiska metoden? Det enkla svaret är att det beror på. Det finns nämligen inte endast en juridisk metod som en jurist kan använda sig av utan istället finns det en uppsjö olika argumentationslinjer till buds. Ibland är metoden styrd av frågan, ibland av valet av perspektiv på juridiken och dess funktion i samhället. Juridisk metodlära syftar till att ge en grundläggande presentation av olika juridiska metoder och visa hur dessa kan användas för att få olika perspektiv och lösningar på juridiska frågeställningar. Kapitelvis redogör författarna för olika juridiska metoder och visar vilka möjligheter som öppnas med respektive metod. Denna tredje, reviderade upplaga har bland annat utvidgats med två nya kapitel om rättsrealism och posthumanism. Ambitionen är att inspirera läsaren att fundera över alternativa argumentationslinjer för att angripa ett juridiskt problem.

This book analyses the phenomenon of digitally mediated property and considers how it problematises the boundary between human and nonhuman actors. The book addresses the increasingly porous border between personhood and property in digitized settings and considers how the increased commodification of knowledge makes visible a rupture in the liberal concept of the property owning, free, person. Engaging with the latest work in posthumanist and new materialist theory, it shows, how property as a concept as well as a means for control, changes fundamentally under advanced capitalism. Such change is exemplified by the way in which data, as an object of commodification, is extracted from human activities yet is also directly used to affectively control – or nudge – humans. Taking up a range of human engagements with digital platforms and coded architectures, as well as the circulation of affects through practices of artificial intelligence that are employed to shape behaviour, the book argues that property now needs to be understood according to an ecology of human as well as nonhuman actors. The idea of posthuman property, then, offers both a means to critique property control through digital technologies, as well as to move beyond the notion of the self-owning, object-owning, human. Engaging the most challenging contemporary technological developments, this book will appeal to researchers in the areas of Law and Technology, Legal Theory, Intellectual Property Law, Legal Philosophy, Sociology of Law, Sociology, and Media Studies.

This book analyses the phenomenon of digitally mediated property and considers how it problematises the boundary between human and nonhuman actors. The book addresses the increasingly porous border between personhood and property in digitized settings and considers how the increased commodification of knowledge makes visible a rupture in the liberal concept of the property owning, free, person. Engaging with the latest work in posthumanist and new materialist theory, it shows, how property as a concept as well as a means for control, changes fundamentally under advanced capitalism. Such change is exemplified by the way in which data, as an object of commodification, is extracted from human activities yet is also directly used to affectively control – or nudge – humans. Taking up a range of human engagements with digital platforms and coded architectures, as well as the circulation of affects through practices of artificial intelligence that are employed to shape behaviour, the book argues that property now needs to be understood according to an ecology of human as well as nonhuman actors. The idea of posthuman property, then, offers both a means to critique property control through digital technologies, as well as to move beyond the notion of the self-owning, object-owning, human. Engaging the most challenging contemporary technological developments, this book will appeal to researchers in the areas of Law and Technology, Legal Theory, Intellectual Property Law, Legal Philosophy, Sociology of Law, Sociology, and Media Studies.

AI och digitalisering har en stor faktisk regleringsmakt. I förening med teknikens kommersiella potential har den blivit en allvarlig konkurrent till rättens formella regleringsmakt. I den här boken kopplas diskussionen om enstaka teknologiska lösningar till rättens centrala begrepp och institutioner. Hur kommer rätten som sådan att samverka med AI och digitalisering - eller kommer den rentav att motverka dem? Juridiken förändras just nu utifrån - poängen med denna bok är att vara ett steg på vägen att förändra den inifrån och att därmed äga själva processen. AI, digitalisering och rätten ger dig verktyg att tänka klarare om AI- teknikens potentiella återverkningar på rättens olika delar. Boken vänder sig i första hand till studenter på landets juristutbildningar, men är också skriven så att läsare med olika bakgrund och kunskapsnivåer kan tillgodogöra sig innehållet.

Den globala samhällsomvälvande #metoo-rörelsen som pågår i vår tid visar att genusrättsvetenskapens frågor om rätt och kön är centrala. I denna boks andra upplaga fördjupas ämnet genusrättsvetenskap: ett särskilt forskningsperspektiv på juridiken och ett kunskapsområde inom rättsvetenskapen. I forskningsfältet analyseras rätten och rättsvetenskapen med hjälp av genusrättsvetenskapliga teorier, metoder och begrepp, där kön och genus är de centrala begreppen.Boken är uppdaterad utifrån rättsliga förändringar men också utifrån reflektioner kring hur mycket samtidens forskningsläge påverkar framställningen av historiska skeenden. Har kunskapen förändrats så att tidigare kunskap också bör skrivas om? Har det skett förändringar inom rättsvetenskapen generellt som påverkat hur det kritiska perspektivet genusrättsvetenskap presenteras? Genusrättsvetenskap kan användas på olika kurser inom juristutbildningen som en introduktion till forskningsfältet för studenter, lärare och forskare. Den kan även vara till nytta som en beskrivning av ett kunskapsområde för yrkesverksamma jurister.Författargruppen har i denna grundligt omarbetade upplaga utvidgats från två till fyra författare.

Detta är en klassisk lärobok i immaterialrätt med en modern twist. Boken tar upp de fyra regelverken upphovsrätt, patenträtt, varumärkesrätt och mönsterrätt. Här finns hänvisningar till lagrum, EU-direktiv, förordningar och rättsfall, och även diskussioner om hur regelverken kan tolkas och användas.Immaterialrätten är under ständig förändring och boken lyfter därför också fram sådana förändringsprocesser och aktuella exempel.Varje kapitel i boken är indelat i tre nivåer – allmänt, fördjupning och specialisering – vilket gör att läsaren lätt kan anpassa sina studier utifrån förkunskaper och studiemål.Kort sagt, en grundläggande bok för juristutbildningarna i immaterialrätt på universitet och högskola. Den kan också läsas på grund- och fortsättningsnivå inom andra universitetsutbildningar där immaterialrätt ingår, till exempel ingenjörs-, konstnärs-, farmaceut- och ekonomiutbildningar.Om författarnaMerima Bruncevic är jur.dr och verksam som forskare och lärare vid Juridiska institutionen, Göteborgs universitet. Hon har en bakgrund i bolagsjuridik inom musik- och filmbranschen. Jannice Käll är jur.lic. och verksam som forskare och lärare vid Juridiska institutionen, Göteborgs universitet. Hennes forskningsfokus är särskilt kopplat till informations- och kommunikationsteknologi.