Jenny Bergenmar

Frågor som rör digitalisering, digital teknik och medieanvändning påverkar i allra högsta grad såväl humanistiska frågeställningar som forsknings- och undervisningspraktiker inom det humanistiska området. Med utgångspunkt från begreppet "Digital humaniora" vill vi i den här antologin presentera och diskutera hur humaniora närmar sig den digitala samtiden och belysa den digital-humanistiska forskningens och undervisningens möjligheter och begränsningar samt de konsekvenser, metodologiska såväl som teoretiska, som begreppet öppnar för. Ambitionen med antologin är att ta upp några av de teman som inom olika discipliner och fält är aktuella och vår förhoppning är att detta leder till en diskussion där humanistiska frågeställningar och kompetenser synliggörs. Per-Olof Erixon är professor i pedagogiskt arbete vid Umeå universitet. Julia Pennlert är doktorand i litteraturvetenskap vid Umeå universitet och arbetar som universitetsadjunkt i biblioteks- och informationsvetenskap vid Högskolan i Borås. Övriga medverkande är Jenny Bergenmar, Coppélie Cocq, Anna Foka, Stefan Gelfgren, Carina Hermansson, Anna Johansson, Anna Lindhé, Kristina Lundblad, Jesper Olsson, Pelle Snickars och Anders Öhman.

Böcker, dagstidningar och tidskrifter har fortfarande ett fast grepp om svenska folket. De senaste årtiondenas medieutveckling har också inneburit att mycket läsning numera sker på skärmar av olika slag. Läsning kan innebära vidgade vyer och ökade kunskaper, insikt i hur andra människor handlar och tänker, svindlande äventyr och läkande terapi men också att vi kan ta del av och följa bruksanvisningar och matrecept. De flesta av oss läser omedvetet och utan större ansträngning, men varje generation måste erövra läsförmågan på nytt och det kan vara ett problem. Riksbankens Jubileumsfonds årsbok 2013/2014 kastar sig från Heliga Birgitta till Harry Potter, från Selma Lagerlöf till Snobben. Boken vänder sig till alla som vill förstå mer om vad läsning kan innebära.

Selma Lagerlöf fick tusentals brev från allmänheten fram till sin död 1940. Brevsamlingen är unik för tiden på grund av sin storlek, men också för att människor från alla samhällsskikt skrev. Vad ville de författaren? Vilka var deras drömmar? Vilken bild av mottagaren rymmer breven? Vad säger de om läsning? Och hur svarade Lagerlöf? I Lagerlöfs läsare berättar litteraturvetarna Jenny Bergenmar och Maria Karlsson en läsarnas historia, men också en skrivandets. Breven utforskas som retoriska konstruktioner och som både historiska och självbiografiska dokument. Vid sidan av läsningens var, hur och varför och vad litteraturen användes till, diskuteras brev om ekonomiskt stöd och om hjälp med eget skrivande, brev som ger uttryck för idéer om nationen och om folket samt brev från skolvärlden som berör pedagogiska frågor. Breven visar hur allmänhetens vardagliga skrivande kunde se ut, hur brevskrivarna framställde sig själva och vad en författarcelebritet som Selma Lagerlöf kunde betyda för vanliga människor i samtiden. Jenny Bergenmar är professor i litteraturvetenskap vid Göteborgs universitet. Maria Karlsson är forskare och lärare vid Litteraturvetenskapliga institutionen, Uppsala universitet.

Från 1800-talets salongskultur till 2000-talets bloggkultur, från 1600-talets ikonografiska jung­frukult till dekonstruerade subjektskategorier i nutida konst, från kvinnligt till queert rör sig dessa tjugoen essäer, som fångar genusforskningen i dess fulla bredd. Bland bidragen möter oss den manlige losern i samtida skönlitteratur, kvinnliga polarfarare, homomän på Amerika­båtarna och fotokonstnären Cindy Shermans clowner. Här studeras utanförskapet i 2000-talets svenska arbetarlitteratur, det gäckande könet hos Ninni Holmqvist och bilden av familjen i Bangs kåserier. Här granskas det omtvistade begreppet moderskap, biografiskrivandets problem och den heterosexuella hegemonin i skildringarna av bondesamhället. Dessutom väcks den könspolitiskt och -teoretiskt brännande frågan: är motstånd möjligt? Moderniteter: Text, bild, kön är en vänbok till Ingrid Holmquist, en av den nordiska kvinno- och genusforskningens verkliga pionjärer.

Njutning, livsglädje och fantasi framför samhällsnytta, moralism och realism. Så löd den nya estetiska paroll som lanserades i början av 1890-talet. I Förvildade hjärtan utforska Jenny Bergenmar spänningsfältet mellan kön, modernitet och moral med hjälp av en av den tidens märkligaste debutromaner Gösta Berglings saga (1891). I sin hyllning till livskänslan och kärlekens frihet avvek Selma Lagerlöf från förväntningarna på en kvinnlig författare och placerade sig i det manliga avantgardet.