Jesper Olsson

Den som vill förstå dagens mediesamhälle har mycket att hämta genom att återvända till tidigare analyser, teorier och idéer - till vad som kunde kallas för medie-vetenskapens idétraditioner. Den här antologin inventerar och förmedlar ett förråd av traditioner och texter, fyllt av verktyg för att navigera i det samtida medielandskapet. Varje kapitel behandlar en klassisk medievetenskaplig text och placerar den i sitt historiska och vetenskapliga sammanhang; presenterar en närläsning av dess centrala innehåll och diskuterar dess relevans idag. Bokens kapitel är tänkta att erbjuda ett stöd till egen läsning av originaltexterna, inte att ersätta sådan läsning.Boken riktar sig till studenter och lärare i medie- och kommunikationsvetenskap och närliggande ämnen samt andra som intresserar sig för medievetenskapens idétraditioner.

Frågor som rör digitalisering, digital teknik och medieanvändning påverkar i allra högsta grad såväl humanistiska frågeställningar som forsknings- och undervisningspraktiker inom det humanistiska området. Med utgångspunkt från begreppet "Digital humaniora" vill vi i den här antologin presentera och diskutera hur humaniora närmar sig den digitala samtiden och belysa den digital-humanistiska forskningens och undervisningens möjligheter och begränsningar samt de konsekvenser, metodologiska såväl som teoretiska, som begreppet öppnar för. Ambitionen med antologin är att ta upp några av de teman som inom olika discipliner och fält är aktuella och vår förhoppning är att detta leder till en diskussion där humanistiska frågeställningar och kompetenser synliggörs. Per-Olof Erixon är professor i pedagogiskt arbete vid Umeå universitet. Julia Pennlert är doktorand i litteraturvetenskap vid Umeå universitet och arbetar som universitetsadjunkt i biblioteks- och informationsvetenskap vid Högskolan i Borås. Övriga medverkande är Jenny Bergenmar, Coppélie Cocq, Anna Foka, Stefan Gelfgren, Carina Hermansson, Anna Johansson, Anna Lindhé, Kristina Lundblad, Jesper Olsson, Pelle Snickars och Anders Öhman.

Böcker, dagstidningar och tidskrifter har fortfarande ett fast grepp om svenska folket. De senaste årtiondenas medieutveckling har också inneburit att mycket läsning numera sker på skärmar av olika slag. Läsning kan innebära vidgade vyer och ökade kunskaper, insikt i hur andra människor handlar och tänker, svindlande äventyr och läkande terapi men också att vi kan ta del av och följa bruksanvisningar och matrecept. De flesta av oss läser omedvetet och utan större ansträngning, men varje generation måste erövra läsförmågan på nytt och det kan vara ett problem. Riksbankens Jubileumsfonds årsbok 2013/2014 kastar sig från Heliga Birgitta till Harry Potter, från Selma Lagerlöf till Snobben. Boken vänder sig till alla som vill förstå mer om vad läsning kan innebära.

Hur har teknologin flätats samman med miljö och livsvärldar för människor och andra varelser? Vilka effekter har en omfattande ”cybernetisering” – idag accentuerad av akronymen AI – haft på tänkande, skrivande, läsande? I denna bok diskuteras sådana och andra frågor via begreppet teknoekologi – och genom en serie läsningar av modern litteratur, från postapokalyptiska romaner till ljudpoesi och digitala verk. Det kan handla om hur infrastrukturer och bakteriekulturer formar erfarenheter och minnen, om den poetiska potentialen i neurala nätverk, om etiska, estetiska och tekniska aspekter av den för livet grundläggande akten att andas. Jesper Olsson forskar och skriver om litteratur, konst och mediehistoria, och arbetar som professor i litteraturvetenskap vid Uppsala universitet.

I THE FENCE konfronteras både fysiska och mentala gränser som vår civilisation bär med sig. Genom Eriksons svartvita topografiska fotografier av ett drygt 72 km långt stängsel följer man gränsen mellan Danmark och Tyskland. i riktning från Östersjön till Nordsjön. Syftet med stängslet, som byggdes av danska staten 2019, är att utrota vildsvinen i Danmark och att stoppa den afrikanska svinpesten. Idag har vildsvinsstammen i Danmark kollapsat. Eriksons fotografier, som är strikt dokumentära i sin form, lockar in betraktaren med sina visuella subtila kvaliteter bortom och framför stängslets fysiska närvaro. Detta i kombination med bokens grafiska form gestaltar också stängslets själva idé om separation. Jesper Olssons skriver i bokens avslutande essä: ” Om kultur och världsskapande börjar med distinktioner, med införandet av åtskillnader – mellan element, väsen, regioner – och de välkända kosmogoniska myterna antyder just detta – så hör teknikerna att bygga inhägnader, stängsel och fållor till de grundläggande handlingarna. Dessa konstruktioner har varit avgörande inte bara för att skilja människa från djur, kultur från natur, utan också för att materialisera makt och geopolitiska gränsdragningar. Staketet är förmodligen en av historiens mest mångsidiga och våldsamma uppfinningar och metaforer. På sätt och vis ett med historien som sådan.” THE FENCE är en del i ett större samarbetsprojekt som Carl Johan Erikson driver tillsammans med konstnär Karin Willén. Genom projektet skapas visuella, textuella och sinnliga gestaltningar som konfronterar de komplexa ekologiska och politiska utmaningar vår civilisation står inför.

När man idag säger att man har läst en bok innebär det ofta att man har lyssnat på en inläsning. Mödosamt nedplitade bokstäver har genom ettor och nollor blivit ljud som förmedlas via appar. Ljudböckerna är kanske det tydligaste exemplet på att det vi kallar litteratur och böcker har påverkats av digitaliseringen. Men det är bara en av många förändringar som tekniken har medverkat till -- e-böcker, hyperläsning och hur tryckta böcker produceras är andra. Också estetiken har förändrats, ibland med en enklare och rakare plot, ibland genom kombinationer av text och bild och ljud. Vad gör datautvinning, algoritmer och informationsöverflöd med litteraturen? Skapar digitaliseringen något nytt? Kan en AI skriva poesi? Riksbankens Jubileumsfond publicerar under 2022 en samling essäer på temat Efter digitaliseringen -- ett "efter" som rymmer ett "i kölvattnet av" såväl som ett "i enlighet med". Litteraturvetaren Jesper Olsson berättar i sin essä om hur den binära koden infiltrerar och omförhandlar både läsandet och kulturen i stort, men också om hur äldre medieteknologier fortsätter att påverka även den postdigitala litteraturen. Jesper Olsson är litteraturvetare och mediehistoriker, professor vid Institutionen för kultur och samhälle, Linköpings universitet. Hans forskning kretsar kring skärningspunkterna mellan litteratur, konst och medier -- från grammofoner till digitala nätverk -- och om medier som ekologier i kultur, samhälle och vardagsliv. Han är även verksam som litteraturkritiker, bland annat i Svenska Dagbladet. Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond (RJ) publicerar årligen en samling texter på ett aktuellt tema. Ambitionen är att ge en bild av kvaliteten och bredden i dagens forskning inom humaniora och samhällsvetenskap. Postdigital litteratur är ett av sex häften i boxen RJ 2022: Efter digitaliseringen.

»Georges Perec är en av världens mest väsentliga litterära personligheter.« Italo CalvinoI Georges Perecs storslagna och intrikata romanbygge Livet en bruksanvisning lär vi känna invånarna på Parisadressen rue Simon-Crubellier nr 11 - eller mänskligheten i form av ett pussel. I centrum står den excentriske engelske miljonären Bartlebooth och hans betjänt Smautf, samt finsnickaren Winckler. Tillsammans deltar de i Bartlebooths gåtfulla och världsomspännande pusselprojekt, som liknar ett försök att låta den regelstyrda leken triumfera gentemot livet självt men där livet får sista ordet. Livet en bruksanvisning [La vie mode d'emploi, 1978] består av 99 kapitel som blandar litterära och ickelitterära stilar, klassiska former och bruksspråk, skrönor, kvasidokumentära historier, data över ting, och allt anknutet till människorna i ett hus. En av 1900-talets stora franska romanklassiker, här i Styre Pyks hyllade svenska översättning och med ett nyskrivet förord av kritikern och litteraturforskaren Jesper Olsson.GEORGES PEREC [1936-1982] är den konceptuella litteraturens franske mästare, författare till romanklassiker som Livet en bruksanvisning, Försvinna och W eller minnet av barndomen. »Perec roar sig med att härma dussintals andra stilar och genrer från fem århundraden, och han gör det med en bravur som tvingat den svenske översättaren Sture Pyk till virtuosa prestationer. Mitt i all tvångsmässig systematik och alla kurragömmalekar är Perecs roman utförd med oändlig charm.« Horace Engdahl, DN

Åtta Pappershändelser är Karl-Johan Stigmarks sjunde bok och den första på förlaget Fas Publishing SE. Stigmark är konstnär och har bland flera tidigare utgivna böcker materialiserat ämnen med titlarna, Fläckar Ord, Sprickor Och Andra Sprickor och Lösa trådar. - - - - - - “Here comes an elegant and highly witty artistbook by our swedish überconceptual photographer Karl Johan Stigmark. Beautiful play with language and images, Art & Language, but also with what Freud calls the fastest shortcut to the unconscious «der Witz » (wit/le mot d’esprit/ lapsus/ etc) or what Kant would have called « the play of thought ». There would be a lot to say on how Stigmark’s humor relates to nonsense and melancholia. I sense a strong influence of Broodthaers and Yves Klein, especially when it comes to his performance by the Seine river in Paris. There are also some lovely texts at the end and a very funny poem that I’ve photographed here by our great psychoanalyst and poet UKON (Ulf Karl Olof Nilsson). “ (Sinziana Ravini, art and literature critic) - - - - - - De flesta av Karl- Johan Stigmarks konstprojekt är avsedda att upplevas i realtid, och den fotografiska dokumentation som hör till är mer att betrakta som självständiga verk, där konstnären låter bilderna och texten ingå ett symbiotiskt förhållande på en helt ny nivå. Men han har även en annan fotografisk praktik, där han vänder kameran mot de ting och områden i tillvaron som för de mesta inte bevärdigas vår blick. - - - - - - Åtta Pappershändelser är en artists´bok där materialet är producerat primärt för att visas i bokform. Boken består av åtta olika delar som alla på olika sätt gestaltar skeenden som utgår från papperets ontologi eller vara. Här kan man se visuella vackra excesser i den inledande fotografiska serien möta dokumentationen av partituret On Paper – där det akustiska av just papper gestaltas. Här kan man i en del av boken se performanceverk från Paris floder avlösas av ett dissekerande av Sartres Varat och Intet i en annan del. Det experimenteras också med olika papperskvaliteter där utvik och statements bäddas in i försätts och eftersättsbladet. - - - - - - I delen "Allt papper i min studio" är språket reducerat och utelämnat till det visuella, det vi ser eller kan förnimma bortom det kognitiva. Det finns ofta hinder i språket eller bilden som blir existentiellt oöverstigliga, men som i vardagen på ett fysiskt plan nästan alltid måste överkommas och forceras till varje pris. Eller som Stigmark skriver i boken: - - - - - - ”De sidor, pappershörn, blad, kanter, hörn, flikar, bitar, fragment, skuggor, reflektioner, avrivna, lösa, slängda, bortglömda, sparade, arkiverade, ostädade, ordnade, organiserade, undanstoppade fragment från papper synade i ljus och mörker i min studio som inte slängdes och kan ses med blotta ögat.” Boken innehåller textbidrag författade unikt för denna utgåva och med de Åtta Pappershändelserna som utgångspunkt. Emma Kihl återger poetiskt papprets vara likt en behållare för det ordnade eller bortglömda. Jesper Olsson förtätar litterära och mediahistoriska (pappers)figurer. Och i dikten Pappersrollen gestaltas jaget och detet som papper/pappor av Ulf Karl Olov Nilsson (UKON).

Vilken betydelse har tejp för litteraturen? Hur blir poesi signaler? Varför sover vi (inte)? Vad förenar skrivande och räknande? Dessa och andra frågor sätts i rörelse i de texter som anordnats i volymen läsning – apparat – algoritm. I fokus för boken står de skiftande mediala system och apparater som litteraturen omges och genomkorsas av, men också frågan om hur litteraturen, i sin tur, kan bli ett arkeologiskt verktyg för att utforska och omvandla en modern mediehistoria. Även om poesi och konst alltid ägnat sig åt sina egna villkor, har denna aktivitet blivit allt viktigare i en situation där digitala medier snabbt ritar om kartorna för perception och vetande, röst och skrift, minne och affekt. I läsning – apparat – algoritm undersöks de materiella och historiska betingelserna för denna metamorfos – en undersökning som rör sig från teleprinter och bandspelare till de konstellationer av skärmar, algoritmer, läsare och skrivare som formar en samtida mediearkipelag.

10°C - Recept från Forsmarks skärgård är något så ovanligt som en hybrid mellan en kokbok och experimentell samtida konst som dessutom kan läsas som ett inlägg i debatten om människans miljöpåverkan. All fisk som används i den här vackert utformade receptsamlingen är fiskad i de uppvärmda vattnen utanför Forsmarks kärnkraftverk. Hur påverkar det vår uppfattning om de maträtter och recept som presenteras? Med 10°C har Erikson och Willén skapat en hybrid mellan en kokbok och experimentell samtida konst som ställer frågor om relationen mellan människa och miljö. Konstnärerna Carl Johan Erikson och Karin Willén har var sitt sommarhus i närheten av Forsmarks kärnkraftverk och tillbringar mycket tid i den uppländska naturen. För några år sedan började de att tillreda och bjuda på fisk från området i en serie konstnärliga aktioner. Nu har de sammanställt tolv fiskrecept i denna ”muterade” kokbok som också innehåller bilder från en av aktionerna och en ”dykritual” i varmt kylvatten samt efterord av författaren Jesper Olsson. I aktionerna och i arbetet med boken har Erikson och Willén tillagat fisk som är fångad i närheten av kylvattenutloppet från Forsmarks kärnkraftverk. Vid utloppet är vattentemperaturen betydligt högre än normalt vilket påverkar fisken och andra organismer. Till exempel bidrar det varmare vattnet till att fiskarnas ämnesomsättning och storlek ökar vilket samtidigt innebär en större påfrestning på deras inre organ. Kanske är det till och med så att genetiska mutationer och evolutionära språng under kort tid ägt rum i dessa vatten? Hur bör vi i så fall förhålla oss till de förvandlingarna? Jesper Olsson skriver i efterordet: ”På ett av fotografierna är det gröna mer kompakt, mer articifiellt. Som om fotosyntensen slagit fel.” Han fortsätter: ”Denna vaga oro i kombination med kokboksgenrens praktiska och muntra målmedvetenhet anger grundtonen i Eriksons och Willéns receptsamling. En kokkonst av andra graden, kanske man kalla det. För till skillnad från de ingrepp i naturen som en gång, i historiens gryning, separerade det kokta från det rå, som lade grunden till en struktur för kultur och natur, så är det här en konst som vill upphäva den typen av skillnader – eller åtminstone undersöka och fundera kring deras (o)hållbarhet idag.”

Grundbok i litteraturvetenskap – historia, praktik, teori är en introduktion till litteraturämnets många och skiftande teorier och praktiker. Den perspektivrikedom som karakteriserar den litteraturvetenskapliga verksamheten i dag har ett antal gemensamma grunddrag eller teman som kan ingå i olika konstellationer och problemområden. I den här boken har skribenterna valt att se närmare på författare, läsare, medier, språk och historia.Varje grundtema ägnas ett kapitel som på så vis också belyser olika aspekter av den litteraturvetenskapliga mångfalden. Författarna visar hur några av de centrala diskussionerna historiskt sett ut kring respektive tema, vad de leder till i praktiken – som metoder – och vilka aktuella teoretiska strömningar som kan kopplas till dem. I slutet på varje tematiskt kapitel får läsaren även förslag på vidare läsning.Grundbok i litteraturvetenskap riktar sig till studenter i litteraturvetenskap på universitet och högskolor och till alla som på något vis söker en introduktion till hur litteraturvetare tänker och går tillväga i sina arbeten.