Jesper Roine

Ska EU utvecklas i en federal riktning eller ska flexibla lösningar på konkreta problem tillämpas? Detta är ödesfrågan som EU återigen står inför i en tid då nya hotbilder växer sig starka i omvärlden och flera inom-europeiska utmaningar kvarstår. En tydlig framtida färdriktning är ännu inte utstakad. Låter sig de mönster som kan skönjas i utvecklingen under de senaste åren tolkas som att EU har tagit avgörande kliv mot ett federalt system, eller handlar det snarare om en utveckling i flera hastigheter? I en tid då EU står inför stora utmaningar är handlingskraften i dess befogenheter och bärigheten i politiska strukturer avgörande för framtiden. Dessa utmaningar ställer viktiga frågor på sin spets: utgör planerna att upprätta en europeisk försvarsunion, jämte inrättandet av en europeisk åklagarmyndighet avgörande steg bort från statssuveräniteten? Innebär den nya utformningen av EU:s statsstödsregler ett hot mot demokratin? Hur påverkar rättsstatskrisen integrationen i EU? Hur ser möjligheterna och utmaningarna ut för en gemensam skatte- och finanspolitik inom EU? Vilken roll spelar graden av ekonomisk jämlikhet för EU:s fortsatta utveckling? Finns det en fungerande parlamentarism i EU? Dessa och andra frågor belyses i den tjugofemte årgången av Europaperspektiv. Boken är tvärvetenskaplig och innehåller nio kapitel skrivna av forskare inom juridik, statskunskap och ekonomiska ämnen, som ur olika perspektiv analyserar den europeiska integrationens färdriktning.

»Alla samhällsintresserade bör ha Därför är ojämlikheten viktig högt upp på sin läslista.« Bibliotekstjänst (BTJ), som ger Därför är ojämlikhetenviktig helhetsbetyget 5 av 5.Om rika, fattiga och alla däremellanHur kommer det sig att vi blev rika? Varför är somliga fattiga? Ökar den globala ojämlikheten? Kan ojämlikheten vara bra och vad händer egentligen med vår ekonomi den dag robotarna tar över? Det här är boken om frågan politikerna älskar att bråka om vare sig det gäller lön baserat på kön eller direktörernas jätteutdelningar. Dels för att de inte förstår varandra, dels för att de ibland inte förstår frågorna över huvud taget. Jesper Roine är en av världens ledande ojämlikhetsforskare och menar att ojämlikhetsfrågorna må vara komplicerade, men de är också avgörande för att hantera alltifrån bostadslånen till vår brinnande planet. Den här boken är kort sagt viktigare och roligare än du tror. »Ojämlikhet tillhör de allra mest angelägna frågorna i samhällsdebatten och få ämnen är så ideologiskt impregnerade som de som rör fördelning. Politiskt färgade, starka känslor skymmer ofta sikten; nyanserna uteblir. Därför är Jesper Roines bok så livgivande. Den skingrar dimmorna genom fakta och vetenskaplig stringens. Den ger frågorna historisk förankring, beskriver deras filosofiska rötter och presenterar data på ett pedagogiskt sätt. Om fler samhällsintresserade tog till sig innehållet skulle fördelningsdebatten kunna bli välbehövligt mindre svartvit.«- Lars Strannegård, rektor för Handelshögskolan i Stockholm och professor i företagsekonomi »Hur ekonomisk ojämlikhet ska förstås, dess orsaker och konsekvenser är en avgörande samhällsfråga. Den är en viktig komponent inte minst när det gäller hanteringen av brännande framtidsfrågor som klimatkrisen och AI. Samtidigt är ekonomisk ojämlikhet ett mer komplext begrepp än som det framställs i många debatter och forskningen inom området har vuxit kraftigt de senaste decennierna. Med sin imponerande överblick och djupa förståelse reder Jesper Roine klart och pedagogiskt ut de centrala aspekterna. En mycket viktig bok.«- Gustaf Arrhenius, professor i filosofi vid Stockholms Universitet och VD för Institutet för framtidsstudier »Jesper Roine skriver engagerat och med djup kunskap om varför ojämlikhet är viktigt. Hans bok förklarar sakligt och begripligt olika perspektiv på ojämlikhet den bör läsas av alla vi som vill förstå och delta i samhällsdebatten.«- Annika Sundén, docent i nationalekonomi och ledamot av Finanspolitiska rådet »Därför är ojämlikheten viktig är en strålande bok sprängfylld med fakta och klokskap. Den diskuterar allt viktigare samhällsfrågor på ett lättillgängligt sätt och borde därmed vara obligatorisk läsning för alla beslutsfattare, liksom fungera utmärkt i undervisning på olika nivåer. Den rekommenderas varmt till alla samhällsintresserade.«- Olof Johansson Stenman, professor i nationalekonomi vid Göteborgs universitet »Ökad ojämlikhet mellan och inom länder bromsar den gröna omställningen och hotar såväl demokratins som välfärdsstatens framtid. Roines bok reder elegant ut begreppsförvirringen och bidrar till en bättre (och faktabaserad) offentlig debatt. Därför är ojämlikheten viktig bör därför vara obligatorisk läsning för alla politiker.«- Annette Alstadsæter, professor i nationalekonomi vid Universitetet för miljø- og biovitenskap i Oslo »Fördelningsfrågorna är några av de viktigaste inom nationalekonomin, men diskussionen blir lätt förvirrad eftersom deltagarna ofta talar förbi varandra genom dimmor av filosofi, ekonomi och statistik. Den här boken är ett uppfriskande undantag. Jesper Roine ger en översiktlig och pedagogisk presentation av problemen kring ekonomisk ojämlikhet, såväl i Sverige som globalt.«- Mats Persson, professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet. »Ojämlikhet är centralt för vår förståelse av hur välfärd skapas och fördelas. Denna bok gör en genomlysning som är både bred och djup! Frågor sätts i ett perspektiv med kopplingar till både data och de djupare filosofiska och historiska rötterna. Genomgående stimulerande, levande och tillgängligt för en bred publik! Ett genuint bidrag som är unikt inte bara i den svenska litteraturen utan även internationellt.«- Richard Friberg, professor i nationalekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm »När vi i framtiden ser tillbaka på de senaste decenniernas ekonomiska utveckling tror jag att den omfördelning som skett och sker, främst av förmögenheter, kommer att sticka ut. Det är en samhällsförändring som kommer att få stora konsekvenser. Om du vill förstå vad som händer läs Jesper Roines bok. Det är en välmatad och lättläst introduktion till ämnet.«- Lars Heikensten, ordförande i Finanspolitiska rådet samt tidigare chef för Riksbanken.

"Girighet är bra" påstod karaktären Gordon Gekko i filmen Wall Street från 1987. Faktum är att också många tänkare har vänt sig mot idén om girighet som en dödssynd. Idén att det tvärtom kan vara en samhällsnyttig kraft som gynnar det allmänna välståndet dyker upp i olika tappningar genom historien. Denna föreställning är intimt förknippad med tanken att acceptera människan som hon är och utnyttja hennes strävan efter egen vinning på olika sätt. Men stämmer det verkligen att människan drivs av girighet och egenintresse -- och är det gynnsamt för samhället att utgå från detta? Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond (RJ) publicerar årligen en samling texter på ett aktuellt tema. Ambitionen är att ge en bild av kvaliteten och bredden i dagens forskning inom humaniora och samhällsvetenskap. År 2023 bidrar sju forskare med essäer på temat Dödssynderna i vår tid, i form av häften som samlas i en box. Essäerna finns även som pdf-filer för fri nedladdning från RJ:s hemsida. I boxens tredje häfte skriver nationalekonomen Jesper Roine om synen på girighet och föreställningen om att den gynnar marknaden. Jesper Roine är forskare på Östekonomiska institutet på Handelshögskolan i Stockholm och professor i nationalekonomi. Hans forskning handlar främst om inkomst och förmögenhetsfördelning men han har också publicerat artiklar i politisk ekonomi och ekonomisk utveckling kopplad till naturresurser. Han är en av grundarna till bloggen ekonomistas.se där han också skriver regelbundet.

Nationalekonomin brukar delas upp i två huvuddelar: mikroekonomi och makroekonomi. Inom mikroekonomin studerar man ekonomins grundläggande byggstenar, nämligen de enskilda hushållens och företagens beslut. Inom makroekonomin har man ett mer övergripande perspektiv; där studerar man de stora aggregaten, som arbetslöshet, tillväxt, ränta och inflation. Det är inom dessa områden som den politiska diskussionen är som hetast i dag. Varför är arbetslösheten så hög? Hur sköter Riksbanken sitt arbete egentligen? Varför svänger räntorna och växelkurserna så mycket? Hur ska man hantera finanskriser? Och varför är inkomstfördelningen så ojämn? Syftet med Tillämpad makroekonomi är att på ett enkelt och lättfattligt sätt presentera nationalekonomernas syn på dessa frågor.

We all know the book: it's been hailed as one of the most important documents on how the world economy works, or doesn't work, and it's been a colossal bestseller since it first appeared in 2014, with more than 1.5 million copies sold. Thomas Piketty's Capital in the Twenty-First Century makes a powerful case that wealth, and accumulated wealth, tends to stay where it lands: and with the passage of time, just gets bigger... and bigger. But how many of us who bought or borrowed the book-or even, perhaps, reviewed it-have read more than a fraction of its 696 pages? How many more shuddered at the thought of committing $40 to such a venture? And how many of Piketty's groundshaking concepts have gone unappreciated, all for want of intellectual stamina? Deliverance is at hand in the form of Pocket Piketty, written in clear and accessible prose by an experienced economist and teacherand one whose work was relied on by Piketty for his masterpiece. In this handy and slim volume, Jesper Roine explains all things Piketty.

Den franske økonom Thomas Pikettys næsten 1000 sider bog om kapitalen i det 21. århundrede har på kort tid fået et sjældent gennemslag i samfundsdebatten over hele verden. Nobelpristageren i økonomi Paul Krugman har kaldt bogen ”den vigtigste bog om økonomi i dette årti”. Har man ikke mod på at læse Thomas Pikettys knap 1000 sider, tilbyder Jesper Roines lille bog på 100 sider en solid og kortfattet indføring i Pikettys forskning, argumentation og forslag til tiltag. Roine kigger også på, hvilke konsekvenser og hvilken relevans Pikettys resultater har i en nordisk kontekst.

Under de senaste åren har miljoner och åter miljoner människor lyfts ur fattigdom. Ny dynamik – ekonomisk, social och politisk – har lett till ett oräkneligt antal klassresor runt om i världen. Samtidigt förs en intensiv debatt i USA, men också i Europa, om den krympande medelklassen. Ny teknik i en ny global ekonomi förändrar arbetsmarknaden. Traditionella medelklassyrken pressas tillbaka; många försvinner. Antologin ”Klassresan” är en liberal stridsskrift för social rörlighet. Att det är möjligt att göra klassresor är inte bara viktigt för den enskilda människans frihet – utan också för att samhällen som präglas av social rörlighet är mer rättvisa och anständiga för alla. Samhällen som håller tillbaka människors ambitioner och drivkrafter brukar däremot stagnera. I Klassresan ger nio skribenter sin syn på vad som krävs för att skapa bättre möjligheter för social rörlighet. Syftet är att ge underlag för en vitalare debatt kring ökad rörlighet och dynamik i samhället. Klassresan är utgiven på Bertil Ohlin Förlag och skapad genom samarbete mellan Bertil Ohlininstitutet och Studieförbundet Vuxenskolan.

»En saklig och lättillgänglig sammanfattning. En perfekt bok för den som vill veta mer och samtidigt kunna delta i diskussionerna Det svenska perspektivet är dessutom berikande att ha närvarande i sin läsning.«Tidningen Kulturen Den franske ekonomen Thomas Pikettys 970-sidiga Le capital au XXIe siècle (Capital in the Twenty-First Century) har på kort tid fått ett sällan skådat genomslag i samhällsdebatten världen över. Den tidigare Ekonomipristagaren Paul Krugman har sagt att det förmodligen är den viktigaste boken om ekonomi detta decennium och Katrine Kielos fastslog i DN att alla som är intresserade av de stora krafter som formar samhällen kommer att behöva relatera till Thomas Piketty de närmaste åren. Denna sammanfattning, skriven av den svenske nationalekonomen Jesper Roine, förklarar på ett tillgängligt sätt Pikettys forskning, resonemang och förslag till åtgärder. Samtidigt placerar den Pikettys bok i en svensk kontext och analyserar vad hans resultat och teorier betyder för Sverige. Frågor som ställs är: Varför har Pikettys forskning fått ett sådant genomslag? Vad har han kommit fram till? Vilket empiriskt material ligger till grund för hans analys? Hur ser hans argumentation ut? På vilka sätt kan man ifrågasätta honom? Vad betyder hans resultat och teorier för Sverige? »En lysande sammanfattning av 2000-talets mest uppmärksammade bok i nationalekonomi. Jespers analytiska skärpa, djupa samhällsintresse och egna uppmärksammade forskning på samma område gör honom till en idealisk författare av en bok som denna, särskilt som han kan sätta in Pikettys resultat i en svensk kontext.«Magnus Henrekson, professor och VD för Institutet för NäringslivsforskningJesper Roine är docent i nationalekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm. Han forskar främst om politisk ekonomi, inkomst- och förmögenhetsfördelning och långsiktig ekonomisk utveckling. Tillsammans med sin kollega Daniel Waldenström har Jesper Roine varit den som bidragit med svenska data till Thomas Pikettys The World Top Incomes Database, där mycket av det empiriska materialet till Le capital au XXIe siècle kommer ifrån. Jesper Roine är också en av grundarna till bloggen Ekonomistas.

Välfärdstjänster som skola, vård och omsorg utgör, tillsammans med socialförsäkringar och bidrag, kärnan i den svenska välfärdsstaten. I takt med att samhället blir rikare och den tekniska utvecklingen fortskrider ökar efterfrågan på välfärdstjänster. Därmed utmanas den framtida finansieringen av välfärdstjänsterna. Hur stora är utmaningarna? Kan välfärdsstaten i sin nuvarande utformning behållas? Hur kan medborgarnas stigande krav på välfärd mötas utan skattehöjningar? SNS Konjunkturråd 2014 presenterar och analyserar olika förslag på lösningar. Fördelningsaspekter är i detta resonemang centrala eftersom tidigare förslag riskerar leda till att inte alla får tillgång till välfärdstjänster av hög kvalitet. Den övergripande frågan blir därmed hur problemet kan bemästras samtidigt som det sociala kontraktet mellan individ och stat upprätthålls. SNS Konjunkturråd 2014 består av Annika Sundén (ordförande), docent i nationalekonomi och verksam vid Pensionsmyndigheten, Torben M. Andersen, professor i nationalekonomi, Århus universitet, och Jesper Roine, docent i nationalekonomi, Handelshögskolan i Stockholm och Stockholm Institute of Transition Economics (SITE).