Jesper Strömbäck

I en tid när informations- och medielandskapen genomgår omvälvande förändringar är frågor om journalistiken, dess historia, framtid och roll i samhället, viktigare än någonsin. Journalistiken har dessutom en särskild ställning både i och gentemot samhället genom att den speglar samhällsutvecklingen samtidigt som den är med om att forma den.I den här boken samlas och presenteras de viktigaste frågorna, teorierna och resultaten inom journalistikforskningen för en svensk publik. I 34 kapitel redogör ledande svenska forskare för journalistikens historia, ideal och produktionsvillkor, för olika genrers innehåll samt för journalistikens relation till samhället och till framtidens medielandskap. Varje kapitel tar upp de viktigaste teorierna samt svenska och internationella forskningsresultat på det aktuella området. I denna tredje upplaga har samtliga kapitel aktualiserats och två nyskrivna kapitel har tillkommit. Handbok i journalistikforskning vänder sig främst till studenter i journalistik och medie- och kommunikationsvetenskap, men också till forskare och till yrkesverksamma inom olika medier – samt till alla som är intresserade av att förstå journalistikens villkor, innehåll och betydelse ur ett samhälleligt perspektiv.

Radio och TV i allmänhetens tjänst. Givet de förpliktigande orden är det inte konstigt att public service debatteras. I grund och botten är detta bra: Public service är en institution med makt och ska därför vara föremål för diskussion och debatt. Men samtidigt som det är positivt att public service debatteras är det olyckligt om diskussionen fastnar i ”tyckande”. När det gäller public service finns det ju hyllmeter av akademisk forskning! Att tycka är inte fel – men att argumentera utifrån fakta väger onekligen tyngre. Syftet med Public service: En svensk kunskapsöversikt är att på ett lättillgängligt sätt presentera vad empirisk forskning har kommit fram till i centrala frågor gällande public service. Kapitelförfattarna är verksamma vid svenska universitet och högskolor, och merparten av de resultat och slutsatser som presenteras bygger på genomgångar av tidigare publicerad forskning. I samtliga kapitel är det public services nyhetsjournalistik som fokuseras. Public service: En svensk kunskapsöversikt vänder sig till alla med ett intresse för public service – inte minst politiker, journalister och samhällsdebattörer. Boken har redigerats av Johannes Bjerling, vetenskaplig redaktör vid Nordicom.

Denna tredje omarbetade upplaga ger en introduktion till den sociologiska forskningen om etnicitet och migrationsfrågor i Sverige. Medverkande författare har uppdaterat sina bidrag. Några nya kapitel av stor aktualitet har tagits med.Boken består av tre delar. Del I tar upp teori om etniska relationer i förhållande till social stratifiering, integration och maktrelationer. Del II belyser villkoren för de fem nationella minoriteterna i Sverige. I del III beskrivs svensk invandrings- och flyktingpolitik, och ensamkommande ungdomars situation. Här behandlas även diskriminering på arbetsmarknaden, bostadssegregation, kriminalitet, migration och hälsa, heder, jämställdhet och maskulinitet samt medias konstruktion av invandrare.Migration och etnicitet riktar sig till studenter och forskare inom sociologi, socialt arbete och IMER. Den lämpar sig också för andra samhällsvetenskapliga utbildningar som rör etnicitet och migrationsfrågor.

"Statistik och siffror signalerar objektivitet och trovärdighet, och orden 'ny undersökning' figurerar i mängder av nyeter varje dag." Så skriver en pr-byrå om vikten av att erbjuda ständigt nya hårda siffror för att få uppmärksamhet i medierna. Men redaktionerna klarar inte alltid av att granska undersökningar; de missar ibland bortfallets betydelse och felmarginalens funktion. Vad kan ihåliga undersökningar få för konsekvenser? Hur kan kunskaperna förbättras? Hur utvecklas sifferjournalistiken? Svaren ges i denna bok.

Redaktionerna är jämställda - men nyheterna ännu mansdominerande. Rapporteringen om brott minskar - tvärtemot vad många tror - sin andel av nyhetsflödet både digitalt och analogt. Politik är överrepresenterat bland de nyheter som delas mycket - och det är de mest hårdvinklade politiknyheterna som delas mest. Det är några av fynden i Mediestudiers återkommande innehållsanalys sedan nyeter från 2007 och 2014 har studerats. I denna skrift rapporterar tolv ledande forskare i tolv kapitel resultat från analys av 10 000 nyheter ur 21 medier från tre städer.

Hur bra är journalistiken om migration? Journalistiken om migration och integration har förändrats kraftigt det senaste året – både kvantitativt och kvalitativt. Men fortfarande är det ett område med intensiv debatt om hur rapporteringen ska gå till – och ett av de områden där nya aktörer med störst kraft tagit sig in på åsiktsarenan. Denna skrift består av två delar – en med forskning och en med essäer. Åtta framträdande journalister och forskare svarar i varsin essä på frågan: hur bra är journalistiken om migration? Och: har kvaliteten påverkats av tankar om vilka politiska krafter som kan gynnas? Vi presenterar också tre unika studier om de invandringskritiska webbplatser som haft en växande roll i debatten både om migration och journalistik. Sajterna är manliga, kritiska, känslosamma och negativa. De är beroende av och samtidigt djupt kritiska till de journalistiska medierna. I sex av tio artiklar på de invandringskritiska – eller än hårdare – sajterna refereras de traditionella medierna. Dessutom visar en studie av landets fyra ledande ledarsidor att få texter är positiva till invandring och de direkt negativa blivit fler de allra senaste åren.

Vad kommer människor i framtiden säga när de ser tillbaka på vår tid? Kommer de säga att vi var insiktsfulla och agerade långsiktigt? Eller kommer de säga att vi inte förstod? Att vi inte insåg vilka möjligheter som framtiden erbjöd? Kommer vi framstå som föredömen eller som avskräckande exempel? Svaren är så klart omöjliga att veta: hur det blir är upp till framtiden att avslöja. Samtidigt påverkas svaren av hur vi agerar i nuet. De formas av i vilken utsträckning vi har förmågan att identifiera vilka utmaningar och möjligheter som väntar och hur dessa bäst ska mötas. Den här boken handlar därför om olika framtida samhällsutmaningar som Sverige står inför inom områden som arbetsmarknad, demokrati, företagande, globalisering, integration, integritet, klimat och miljö, kultur, medier, omsorg och vård, politiskt ledarskap, religion, stadsplanering och utbildning. Tillsammans tecknar kapitlen en karta över det nya Sverige. Redaktör för boken är professor Jesper Strömbäck, huvudsekreterare i regeringens Framtidskommission.

Här lägger du in en text som bygger på baksidestexten.Plättlätt!

The established idea that people learn about politics and relevant societal issues via the news media can be put into question because of a 'twin challenge of increased media choice.' First, there is a growing number of people who choose to avoid most news which leaves them uninformed about what is happening in politics and society. Second, people may form their beliefs based on false and misleading information, leading them to become misinformed about current political issues. This Element investigated both challenges based on data from a large comparative survey in eighteen Western countries. Consistent with the existing literature, the results largely confirm the added value of staying informed through using traditional news media, the public broadcaster in particular. In contrast, consuming news from newer media sources such as social media and messaging apps is across countries typically associated with less knowledge and more misperceptions about political matters.

The established idea that people learn about politics and relevant societal issues via the news media can be put into question because of a 'twin challenge of increased media choice.' First, there is a growing number of people who choose to avoid most news which leaves them uninformed about what is happening in politics and society. Second, people may form their beliefs based on false and misleading information, leading them to become misinformed about current political issues. This Element investigated both challenges based on data from a large comparative survey in eighteen Western countries. Consistent with the existing literature, the results largely confirm the added value of staying informed through using traditional news media, the public broadcaster in particular. In contrast, consuming news from newer media sources such as social media and messaging apps is across countries typically associated with less knowledge and more misperceptions about political matters.

Journalistik i en ny tid är den tredje och avslutande rapporten i Institutet för mediestudiers innehållsanalys. Studien den enda i sitt slag och har mellan åren 2007 och 2022 studerat innehållet i 26 nationella och regionala svenska medier har studerats. I den här rapporten analyseras mätningarna för att teckna en bild av hur journalistiken utvecklats över tid.

Trots att sjukvård, miljö och utbildning låg högt på väljarnas dagordning inför valrörelsen 2022 riktades mediernas uppmärksamhet mot andra frågor. Istället fick brott och straff, ekonomi samt energifrågorna allra mest uppmärksamhet och fick tillsammans mer än 40 procent av allt medieutrymme. Samtidigt tycks medierna ha tagit ett steg tillbaka och överlämnat åt politiken att styra vilka ämnen som ska hamna i strålkastarljuset. I Politiken, medierna och nyhetsagendan analyseras nyhetsbevakningen av valrörelsen. Granskningen klargör också om det finns fog att anklaga medierna för partiskhet eller ej. Rapporten är en återkommande, kvantitativ undersökning av jour- nalistiken under valrörelsen, som inleddes redan efter valet 1979. Bengt Johansson, professor, JMG, Göteborgs universitet Jesper Strömbäck, professor, JMG, Göteborgs universitet Ulrika Beck-Friis (red), Institutet för mediestudier Jonathan Lundqvist (red), Institutet för mediestudier

Det brann i skogar och förorter under valrörelsen 2018. Men en systematisk studie visar att det snarare var regeringsfrågan än sommarens dramatiska skeenden som kom att prägla mediebilden av valkampanjerna. I Kampen om mediebilden – nyhetsjournalistik i valrörelsen 2018 analyseras mediernas nyhetsbevakning av valrörelsen. Resultaten visar vilka partier som gynnades och missgynnades av mediebilden och förklarar vad som ledde till det. Inte minst analyseras i vilken grad nyhetsbevakningen av valrörelsen präglades av så kallad strukturell partiskhet och medialisering respektive politisk partiskhet och politisering. Boken presenterar Medievalsundersökningen 2018 som för vidare två serier med studier av journalistik i valrörelser – den ena inledd redan 1979 vid Göteborgs universitet.

Ingen valrörelse är den andra helt lik, men varje valrörelse är ändå en blandning av gammalt och nytt. Vad utmärker svenska valrörelser och dynamiken under dessa? Vilka är partiernas viktigaste kampanjmetoder? Vilken roll spelar nyhetsmedier och sociala medier? Hur tar de svenska väljarna del av den politiska kommunikationen i valrörelsen? Och hur kommer svenska valrörelser att se ut i framtiden? I denna bok görs en systematisk genomgång av hur de stora förändringar som politik, medier och väljarbeteende under 2000-talets valrörelser har genomgått, också har förändrat villkoren för den politiska kommunikationen. Utvecklingen av svenska valrörelser analyseras mot bakgrund av centrala trender såsom ­professionalisering, medialisering och marknadsorientering.Boken vänder sig främst till studerande i journalistik, medie­vetenskap och statskunskap men erbjuder intressant läsning även för dem som är allmänt intresserade av svensk politik.

Sällan får journalistik så stor betydelse som i en valrörelse. Där och då avgörs länders politiska framtid. Och sällan kritiseras medier så hårt som då. Denna bok granskar medierapporteringen i valrörelser, med blickar bakåt mot 2014 års svenska valrörelse, presidentvalet i USA och val i en rad europeiska länder de senaste åren. Men siktet är också riktat framåt, mot den svenska valrörelsen 2018. Vi publicerar för första gången en studie av hur medier vinklade valrörelsen 2014 och en enkätstudie med väljare, journalister och politiker före, under och efter samma valrörelse. Här presenteras också en ny studie av i vilken grad svenskar stänger in sig i mediebubblor i valrörelser. Dessutom skrivs historien om sociala mediers betydelse i svenska val och jämförelser hur medier hanterar populistiska/högerextrema partier och kandidater i en rad länder.

Mediers trovärdighet ifrågasätts numera dagligen i sociala medier och misstro mot medier används som politiskt vapen. Anklagelser om mörkande, lögner och drevande haglar. I den här boken undersöks förtroendet för medierna i detalj. När man tittar närmare på forskningen visar det sig att förtroendet för medier inte sjunkit påtagligt de senaste åren. Men ändå finns misstron i siffrorna – och den är politiskt laddad. En unik studie visar att förtroendet är särskilt lågt för bevakningen av invandringsfrågan. Förtroendet för medier är lägre bland sympatisörer till allianspartierna än de rödgröna och lägst är det hos Sverigedemokraternas väljare. Och just hos SD-sympatisörerna sjönk det dessutom under de senaste årens migrationspräglade debatt.

Written by a leading team of internationally distinguished political communication scholars, this book offers the most comprehensive account on comparative political communication research in the context of European Parliamentary elections to date. Divided into four sections, experts begin by tracing the historical and political background of European Parliamentary elections, paying close attention to trends in turnout and the changing institutional role of the European Parliament (EP). Focusing mainly on the 2009 elections and using original data throughout, the next two sections are devoted to campaign communication strategies and the overall media coverage of EP elections in both established and newly-accessioned members of the European Union. The concluding section focuses on the macro- and micro-level effects of European parliamentary campaigns in a comparative perspective to illustrate how campaign strategies and media coverage were received by voters in EU member states. This insightful account on the interaction between political actors, the media, and voters allows readers to develop a global understanding of political and media system interdependencies and on comparative political communication research more generally. Essential reading to students and scholars in political science, media studies, European politics, and political communication, as well as policy makers within the European Union.

Hur påverkas Sverige av invandring?Med tanke på hur mycket invandringen diskuteras borde svaret vara glasklart. Det är det inte. Framför allt har debatten saknat ett större perspektiv och sällan grundat sig på vad forskningen säger.Ser vi bortom kortsiktigt tänkande och det allt mer uppskruvade tonläget framträder en tydlig bild:Utan invandring stannar Sverige.Så har det varit historiskt.Så är det idag.Och så kommer det att vara i framtiden.Utan invandring stannar Sverige är resultatet av en unik forskningsöversikt av hur invandring påverkar Sverige och jämförbara länder. I arbetet med boken har Jesper Strömbäck gått igenom material från över 200 rapporter, böcker, kapitel och artiklar i ämnet.*Jesper Stro mbäck är professor i journalistik och politisk kommunikation vid Göteborgs universitet. Åren 2011-2013 var han huvudsekreterare för regeringens Framtidskommission. Han har tidigare publicerat över 150 böcker, kapitel och artiklar.*Jesper Strömbäck har skrivit en fin och viktig bok om invandringens betydelse för Sverige Den är lysande och nödvändig i dessa tider! Theodor Kallifatides, författareOerhört pedagogisk bok som alla borde läsa. Strömbäck levererar 200 sidor späckade med bevis på hur migrationen och mångfalden stärker Sverige. Alexandra Pascalidou i Dagens NyheterEn viktig bok som vänder på perspektiven Strömbäcks bok visar med starkt stöd i forskningen att optimism faktiskt är befogad. Svenska DagbladetHär smattrar forskningsresultaten fram som uppiggande nyårssmällare. Man hoppar till, gång på gång, förvånad och överrumplad, av olika uppgifter Det är helt enkelt de invandringsfientliga som saknar förankring i verkligheten. Per Wirtén i SydsvenskanStrömbäck presenterar med en lättillgänglig folkbildarsvenska många forskare bara kan drömma om aktuell statistik och de senaste vetenskapliga rönen kring invandring och integration. KristianstadsbladetDet är en lättläst och pedagogisk bok, indelad i kapitel som var och ett sammanfattas i tydliga punkter Det är bara att hoppas att boken blir läst av många och att den verklighetsbeskrivning som Strömbäck ger oss i högre grad får vara utgångspunkt i invandringsdebatten. Sundsvalls tidningStrömbäck guidar läsaren genom olika perspektiv på en av samtidens mest brännande frågor. Upsala Nya TidningSverige har alltid vunnit på invandring. Det har vi vetat länge och nu finns det svart på vitt i professor Jesper Strömbäcks nya bok Utan invandring stannar Sverige . Eskilstuna-KurirenJesper Strömbäcks bok inger framtidshopp. Med utgångspunkt i forskningen visar han att invandring är en tillgång på många sätt. Tidningen Arbetet

Att tänka sig politik utan kommunikation är omöjligt. Lika omöjligt är det att tänka sig kommunikation som är opåverkad av politik. Politik och kommunikation hänger alltid samman. I moderna samhällen spelar medierna en central roll – det är via olika medier som människor hämtar information om allt som ligger bortom den egna vardagen, och det är via olika medier som politiska aktörer kan nå ut till allmänheten. Det gör att medierna kan utöva avsevärd makt.För att förstå modern politik måste man därför ta hänsyn till hur medierna fungerar och samspelet mellan politik, medier och allmänhet. Oavsett om de vill det eller inte är politiska aktörer, medier och allmänhet ömsesidigt beroende av varandra. Samtidigt har medierna över tid blivit allt mer självständiga. Modern politik är inte bara medierad, förmedlad via olika medier, utan även medialiserad, genomsyrad och påverkad av mediernas inflytande och deras urval, presentation, form, tempo och innehåll.Den här boken ger en bred introduktion till den politiska kommunikationen och det kommunikativa samspelet mellan politiska aktörer, medieaktörer och medborgare. Författaren avslutar med en diskussion kring vad politikens medialisering innebär ur ett demokratiskt perspektiv.

I den moderna demokratin är mediernas ställning central. Demokratins vitalitet och kvalitet är i hög grad beroende av hur den politiska kommunikationen mellan det politiska systemet, medierna och medborgarna ser ut. Demokratins ideal om en fri informationsförmedling, granskning och debatt ställer stora krav på medierna och journalistiken. Samtidigt finns starka ekonomiska, teknolog¬iska och kulturella villkor som i realiteten påverkar mediernas möjligheter och sätt att fungera.I denna andra upplaga av Medierna och demokratin diskuterar ledande forskare på ett djupgående och nyanserat sätt mediernas villkor, journalistikens roll och innehåll samt mediernas förhållande till publiken för att belysa hur den politiska kommunikationen fungerar och påverkar demokratins kvalitet och funktionssätt. Varje kapitel introducerar centrala teoretiska perspektiv och den senaste forskningen på området.Med sitt tydliga fokus på medier och demokrati lämpar sig boken för studenter i medie- och kommunikationsvetenskap, journalistik och statsvetenskap på grundläggande nivå. Boken vänder sig också till alla som på ett mer allmänt plan intresserar sig för dessa frågor.