Joakim Lindgren

Utvecklingen av förskolan till en central samhällsinstitution har gått mycket fort sedan 1970-talets omfattande utbyggnad. Förskolan har idag en självklar plats i det svenska välfärdssamhället och utgör en betydande del av skolsystemet – men den är också en del av det marknadsanpassade skolsystemet med privata aktörer, koncept och profiler för vårdnads­havare att välja mellan. Dessa två aspekter präglar den svenska förskolan idag.Med utgångspunkt i aktuell forskning beskriver och analyserar förfat­tarna denna utveckling och situation. Perspektiven är omväxlande historiska, sociologiska och pedagogiska. Fokus riktas även mot vilka konsekvenser utvecklingen haft för förskolans organisering och hur detta påverkar både barn och föräldrar i ett alltmer socialt skiktat utbildningssystem.Förskolans expansion och marknadisering vänder sig till såväl förskollärar­studenter som yrkesverksamma förskollärare och skolledare genom att belysa förskolans betydelse för samhället från olika perspektiv.

Att sakna behörighet till gymnasiet innebär ofta svårigheter för unga att etablera sig på arbetsmarknaden och i vuxenlivet. Det ger även ökade risker för utanförskap och ohälsa. Introduktionsprogrammen (IM) tar varje år emot merparten av dessa ungdomar. Hur fungerar IM som stöd för att komma vidare i utbildning och arbete? Hur arbetar lokalpolitiker, rektorer, lärare och vägledare med att utveckla detta stöd? Vad gör och anser eleverna? Skiljer sig stödet i olika slags kommuner?I den här boken söker författarna svar på dessa frågor, främst utifrån omfattande fallstudier i grundskolor och introduktionsprogram i sex kommuner. Boken bygger på forskningsprojektet Att komma vidare: Unga utan fullständig grundskola och stödet för att finna framtidsvägar i olika lokala kontexter.Boken riktar sig till studerande på högskolans lärar- och vägledarprogram samt skolledarutbildning, till yrkesverksamma i skolan och till kommunala beslutsfattare och tjänstemän.

This Open Access book analyses the interplay between governing, evaluation and knowledge with an empirical focus on Swedish higher education. It investigates the origins, logics, and mechanisms of evaluation and quality assurance reforms and their dynamic interactions with institutional, national and European policy contexts. The chapters report findings from extensive empirical studies that offer detailed insight into the work of governing in higher education, by giving voice to actors at various levels and positions including the ministry, national agency and University employees. Central themes include the influence of European policy, changing system designs, media relations and quality assurance enactments in University institutions. The book also explores the ways in which an emerging professional cadre, labelled qualocrats, enacts and mediates evaluation and quality assurance policy and practice. Taken together, the expanding evaluation machinery in Swedish higher education highlights the pivotal role of knowledge as a governing resource, and points to special features of evaluation as a particular form of practice that makes knowledge work for governing. This work was published by Saint Philip Street Press pursuant to a Creative Commons license permitting commercial use. All rights not granted by the work's license are retained by the author or authors.

This Open Access book analyses the interplay between governing, evaluation and knowledge with an empirical focus on Swedish higher education. It investigates the origins, logics, and mechanisms of evaluation and quality assurance reforms and their dynamic interactions with institutional, national and European policy contexts. The chapters report findings from extensive empirical studies that offer detailed insight into the work of governing in higher education, by giving voice to actors at various levels and positions including the ministry, national agency and University employees. Central themes include the influence of European policy, changing system designs, media relations and quality assurance enactments in University institutions. The book also explores the ways in which an emerging professional cadre, labelled qualocrats, enacts and mediates evaluation and quality assurance policy and practice. Taken together, the expanding evaluation machinery in Swedish higher education highlights the pivotal role of knowledge as a governing resource, and points to special features of evaluation as a particular form of practice that makes knowledge work for governing. This work was published by Saint Philip Street Press pursuant to a Creative Commons license permitting commercial use. All rights not granted by the work's license are retained by the author or authors.

Det har gått drygt 50 år sedan mobbning började uppmärksammas som problem i skolan. I dag har vi skarpare lagstiftning än någonsin tidigare med skyldigheter för all personal att rapportera och utreda alla kränkningar. Samtidigt visar nationella undersökningar att elever upplever sig vara mer kränkta nu än för bara några år sedan. Den anmälningskultur som har växt fram kan både skapa en rädsla hos skolpersonalen för att ingripa, och öka dokumentationsbördan.Håller skolan på att förlora kriget mot kränkningar? Det enkla svaret är kanske att det är ett krig som inte låter sig vinnas. Att barns och ungas utsatthet i skolan uppmärksammas och tas på allvar är av godo – men mycket tyder på att den samtida kampen mot kränkningar också får betydande negativa konsekvenser. I denna bok undersöks juridifieringen av skolans arbete mot kränkande behandling genom en kritisk granskning av de regelverk, institutioner, praktiker och handlingar som syftar till att förhindra att barn far illa och osynliggörs i skolan. Boken dokumenterar och belyser konsekvenser av nya former av arbete mot kränkningar i skolan för huvudmän, skolpersonal, elever och föräldrar och den uppmärksammar särskilt socialisationseffekter av denna förändring. Skolans arbete mot kränkningar bygger på resultat från ett forskningsprojekt och omfattande empiriska studier i två kommuner. I boken utvecklar författarna idéer från skolpersonal om hur man kan stötta elever och hjälpa dem att själva lösa och hantera utmaningar i skolan och i framtiden. Detta görs genom att lyfta fram begreppet resiliens som handlar om att stärka förmågan att hantera förändring, motstånd eller svårigheter. På en mer övergripande nivå skulle resiliens som styrning kunna innebära ett flexiblare system som fokuserar mer på utveckling än på kontroll.Joakim Lindgren är docent i pedagogik och vetenskapsjournalist. Han är verksam som lektor vid Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap vid Umeå universitet.Sara Carlbaum är docent i statsvetenskap och verksam som forskare vid Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Umeå universitet. Agneta Hult är docent i pedagogik vid Umeå universitet. Christina Segerholm är professor i pedagogik. Hon undervisar i pedagogik inom lärarutbildningarna och inom grund- och forskarutbildningen vid Umeå universitet.

I den här boken erbjuds en bred och forskningsbaserad presentation av bedömningsfältet inom skola och förskola. Med bedömning menas då inte bara en verksamhet som utförs i relation till barn och elever. Tvärtom skriver flera av författarna om på vilket sätt dels verksamheten, dels personalen är föremål för bedömning. Det handlar t.ex. om utvecklingssamtal, betyg, nationella prov, kvalitetsgranskning, nationell utvärdering och inspektion samt internationella kunskapsmätningar.Kapitlen är indelade i fyra principiella teman: synligt–osynligt; rättvist–orättvist; internt–externt samt nationellt–internationellt. Dessa teman är lika relevanta i varje del av utbildningssystemet. Till den andra reviderade upplagan har ett par kapitel ersatts och fyra kapitel är helt nyskrivna: två om förskolan, ett om PISA-studierna och ett om Skolinspektionen. Övriga kapitel är kraftigt omarbetade och upp daterade.Boken vänder sig till blivande och verksamma lärare från förskola till gymnasium, skolledare samt skolpolitiker och skoladministratörer som ansvarar för och/eller berörs av bedömning och utvärdering.