Johan Alfonsson

De flesta vuxna ägnar runt hälften av sin vakna tid under vardagarna åt att lönearbeta. Trots detta handlar det offentliga samtalet och den politiska debatten inte mycket om vad folk faktiskt gör på jobbet och hur de ser på sitt arbete. Och trots att allt fler oroar sig för demokratins alltmer pressade situation i världen, tycks få bekymra sig över att medborgarna har minimalt demokratiskt inflytande över sina arbetsaktiviteter. Tvärtemot denna tidsanda handlar Fronesis nr 88–89 om vad som händer på jobbet. Det handlar om vilket värde det dagliga arbetet har för den som jobbar, om innebörden av rättvisa och demokrati i arbetslivet och om hur kollektiv organisering på arbetsplatsen kan öka både meningsfullheten och rättvisan i lönearbetet. Den tyske socialfilosofen Axel Honneth gör en idéhistorisk exposé över de olika tankeströmningar som har påverkat vänsterns och arbetarrörelsens syn på arbetets värde och organisering. Den amerikanska politiska filosofen Elizabeth S. Anderson diskuterar det rimliga i att liberaldemokratiska stater tillåter auktoritära styrelseformer över det lönearbete som upptar en så stor del av de flestas dagliga liv. I en rad texter undersöks det svenska arbetslivet. Det handlar om hur klimatförändringarna påverkar skogsarbetares arbetsvillkor och fackliga strategier, om kommunalarbetares krav på samhälleligt erkännande, om tjänstemännens allt vanligare distansarbete och om hur svenskarnas syn på olika yrkens status har förändrats. I numret återaktualiseras även Sverre Lysgaard och Walter Korpi, två centrala forskare inom nordisk arbetslivsforskning vilkas analyser av lönearbetarnas kollektiva makt än i dag är högst relevanta.

De flesta människor ägnar en stor del av sina liv åt förvärvsarbete. Genom det genereras merparten av den levnadsstandard och den välfärd samhället kan erbjuda. Arbetet och arbetsvillkoren påverkar också direkt individens fysiska och psykisk hälsa, livskvalitet och arbetsglädje. Hur individen påverkas hänger samman med bland annat klassposition, kön, ålder och härkomst. Ambitionen med denna bok är att belysa och besvara många av de frågeställningar som dagens arbetsliv ger upphov till. Bokens 21 kapitel är skrivna av forskare som är ledande inom sina områden och ger en unik översikt över de förhållanden som råder i det svenska arbetslivet. Översikten kombineras med en rad internationella utblickar och initierade presentationer av olika teoretiska perspektiv på hur existerande förhållanden kan förstås och förklaras. Denna fjärde upplaga har uppdaterats både vad gäller data och aktuell forskning. För att ytterligare bredda den redan sammansatta bilden av arbetslivet har nya kapitel lagts till om bland annat arbetets upplevda värde, motstånd på arbetsplatser och hybridarbete. Arbetslivet vänder sig i första hand till studenter på introducerande kurser om arbetsliv och arbetsmarknad, men lämpar sig för alla som söker kunskaper om arbetslivet och vill vidga sina perspektiv i olika arbetslivsfrågor.

Vad hände med arbetarklassen? En gång i tiden utmålades arbetarklassen som drivkraften för välstånd och välfärd i vårt land. Idag beskrivs den alltmer som en kvarleva från ett svunnet industrisamhälle. Arbetarna har lämnats på efterkälken och övergivits av dem som skulle företräda dem politiskt. Fokus har flyttats till företagarna och medelklassen. Men arbetarklassen är i högsta grad levande. Det är fortfarande den största klassgruppen i Sverige och det arbete klassen utför är oumbärligt för att vårt samhälle ska fungera. Samtidigt är de vårt samhälles stora förlorare, med sämre löneutveckling, ökad otrygghet, lågt inflytande över sitt arbete och sämre hälsa. De har drabbats hårdast av ökande levnadskostnader. Sociologen Johan Alfonsson argumenterar för att arbetarklassens strukturella och kollektiva maktresurser har urholkats genom medveten politik sedan 1990-talet. Arbetarna har satts åt sidan och i stället har främst kapitalägare gynnats. Klassklyftorna har vidgats dramatiskt. För att vända utvecklingen måste arbetarklassens makt stärkas. Den här boken undersöker hur detta kan gå till och pekar ut möjliga vägar framåt. Boken är försedd med ett förord av sociologen och nestorn inom klassanalys Göran Therborn samt en studiehandledning för dem som vill läsa tillsammans i grupp. Johan Alfonssons forskning handlar framför allt om otrygghet i arbetslivet, dess orsaker och konsekvenser. Vad hände med arbetarklassen? är hans tredje bok efter Alienation och arbete (2020) och Det otrygga arbetslivet i Sverige (2022).

Otryggheten i det svenska arbetslivet har ökat under de senaste decennierna. Inga andra länder har haft så drastiska förändringar som Sverige. Fler arbetar med tillfälliga kontrakt eller som bemannings­anställda och på senare år har en ny form av gigarbetare dykt upp som ofta helt saknar anställning. I Det otrygga arbetslivet i Sverige beskrivs orsakerna bakom förändringarna och vilka konsekvenser de har fått för de anställda och för arbetslivet i stort. Författaren visar genom att ta upp makroekonomiska och politiska förändringar att det har skett en förskjutning på arbetsmarknaden som har förflyttat makten från arbetstagarna till arbetsgivarna, vilket har underminerat de anställdas trygghet. Olika anställningsformer leder till skilda typer av otrygghet och arbetsmiljö­problem. Med utgångspunkt i maktresursteori och klassteori söker författaren svar på varför otryggheten har ökat för vissa grupper och inte för andra. Boken riktar sig till universitetsstudenter i främst sociologi och arbetsvetenskap, till fackligt aktiva samt till alla med intresse för politik och svensk arbetsmarknad.

Det som utgör dödens administration i denna bok är allt det som praktiskt görs kring ett dödsfall. Men också allt som tänks, planeras och görs inför framtida dödsfall och för dem som tidigare dött och kanske begravts. Även det som görs för att hejda eller sinka ett dödsförlopp inkluderas liksom omhändertagandet av knäleder i metall efter kremering. Om vi nu alla dör senare eller möjligen förr så borde vi ge döendets praktiska och organisatoriska omgivning en tanke utöver de privata önskemål som vi har listat i vita arkivet. Det är det författarna avser med att lägga döden till rätta.

Kapitalismen i tjänstesamhället har under de senaste decennierna fått en alltmer flexibel prägel. Kapital och varor rör sig allt friare, produktionen sker just-in-time och i Sverige har vi sett en kraftig ökning av de som arbetar under osäkra villkor på tillfälliga kontrakt som behovsanställda. Vad får detta nya flexibla arbetsliv för konsekvenser för de anställda? Johan Alfonsson vänder sig till de teorier om alienation som blev så inflytelserika under industrisamhället för att förstå de behovsanställdas villkor idag. Utifrån Marx och filosofen Rahel Jaeggi utvecklar han en alienationsteori för vår tid som utgår från kapitalismens oförlösta löfte om självbestämmande. Inför denna i kapitalismen inneboende motsättning är vi alla i grunden alienerade. Men hur det tar sig uttryck varierar. I ett lyhört samspel mellan teori och empiri visar Alfonsson hur unga behovsanställda begränsas på olika sätt i sina möjligheter att styra det egna livet, arbetet, fritiden och sociala relationer. De som frivilligt har sökt sig till anställningsformen, som har någon form av ekonomiskt skydd och en större förutsägbarhet i sitt arbete, erfar en lägre grad av konkret alienation. De som saknar dessa förutsättningar befinner sig istället i en ytterst utsatt situation. Alienation och arbete skildrar en flexibilitet som inte utgår från människans behov utan kapitalets, en utveckling som är kännbar bland långt fler än bara personer i behovsanställning.