Johan Jarlbrink

Does media history really start with a bang? More than just newspapers, television, and social networks, media are the means by which any information is communicated, from cosmic radiation traces to medieval church bells to modern identity documents. Cultures are held together as much by bookkeeping and records as they are by stories and myths.From Big Bang to Big Data is a long history of the media – how it has been established, used, and transformed from the beginning of recorded time until the present. It is not primarily a story of revolutions and innovations, but of continuities and overlaps that reveal surprising patterns across history. Many media were invented as ways to store and share information, and many have served as powerful tools for administration and control. The concerns raised about media today, whether about privacy, piracy, or anxieties over declining cultural standards, preoccupied earlier generations too. In a playful style, accompanied by more than one hundred illustrations, the authors show us how every society has been a media society in its own way.From antique graffiti to last year’s viral YouTube clip, the past is only approachable through media. From Big Bang to Big Data provides a new way of thinking about media in history – and about human societies past and present.

Hur sprids nyheter, politiska upprop och memes över världen i sociala medier? Hur interagerar användarna med varandra i forum och dataspel? Hur har 1900-talets tidningspress rapporterat om olika delar av världen?Digitala medier ger upphov till nya forskningsfrågor men gör det också möjligt att undersöka gamla frågor med nya metoder. Digitaliseringen av kulturarv och arkivsamlingar innebär att historien kan utforskas på digital väg. För första gången på svenska introduceras här en bred uppsättning digitala metoder för studier av historia och samtid. I bokens elva kapitel behandlas digital etnografi, metoder för text-, bild- och nätverksanalys samt studier av dataspel, gränssnitt och digitala flöden. Dessutom beskrivs metoder för automatisk datainsamling och vetenskapliga visualiseringar. Författarna går igenom grunderna för respektive metod och visar med illustrativa exempel hur de kan användas i konkreta undersökningar.Digitala metoder i humaniora och samhällsvetenskap vänder sig till studenter på grund- och avancerad nivå inom ett flertal ämnesområden, men riktar sig också till forskare som vill uppdatera sin metodarsenal.

Böcker, dagstidningar och tidskrifter har fortfarande ett fast grepp om svenska folket. De senaste årtiondenas medieutveckling har också inneburit att mycket läsning numera sker på skärmar av olika slag. Läsning kan innebära vidgade vyer och ökade kunskaper, insikt i hur andra människor handlar och tänker, svindlande äventyr och läkande terapi men också att vi kan ta del av och följa bruksanvisningar och matrecept. De flesta av oss läser omedvetet och utan större ansträngning, men varje generation måste erövra läsförmågan på nytt och det kan vara ett problem. Riksbankens Jubileumsfonds årsbok 2013/2014 kastar sig från Heliga Birgitta till Harry Potter, från Selma Lagerlöf till Snobben. Boken vänder sig till alla som vill förstå mer om vad läsning kan innebära.

This book presents new perspectives on changing ideals and practices surrounding desks and desk work in offices, homes, and in popular culture. The authors represent a broad range of interests and disciplines: business administration, cultural studies, library and information science, literary studies, media and communication studies, media history, and social work. They have all been encouraged to ask new questions about familiar contexts and topics: What is the role of the desk in the daily lives of social workers? What difference does it make that most traders on the financial markets have moved from trading floors to desks where movements and transactions are visible on screens? Why are so many talk show hosts sitting behind desks? And what happens when the desks are left for other arrangements?

Hur tog papperstidningar en gång form i läsarnas händer, som färskvaror, personliga minnen, omslagspapper och skräp? Tidningen har fungerat både som informationsbärare och toalettpapper. Det var denna mångsidighet som gjorde den till en viktig del av människors vardag. Den här boken studerar vitt skilda mediebruk med samma allvar och följer mediets omvandlingar på ambassader och soptippar, i kök och digitala databaser. Här möter vi hoardern som försöker övertyga om att han sitter på en skatt, höghastighetsläsaren anställd som sökmotor på klippbyrån, personalen på digitaliseringscentrat som slaktar gamla tidningslägg i syfte att bevara dem för framtiden. I centrum står informationshanteringens eviga frågor: Vad är information att bevara och vad är skräp att kasta bort? Hur ska man hitta vad man söker bland allt störande brus? Johan Jarlbrink är docent i mediehistoria, verksam vid Umeå universitet.

Journalister har ofta varit hjältar i deckare och filmer. Vem bygger egentligen myten om journalisten? Journalistrollens plats i kulturhistorien är ämnet för denna doktorsavhandling. Hur journalistrollen förhandlades och debatterades, och hur journalister i romaner och film brukades och tjänade som förebilder när yrkets gränser stakades ut. Utifrån ett brett mediematerial undersöks både pressens mediehistoria och pressmedarbetarens kulturhistoria under en period då litteratörer och publicister trängdes undan av nyhetsjagande journalister - i tidningarna så väl som i andra medier.

Mediers gestaltning av mat och dryck har inte varit ett stort forskningsområde, och att dessutom undersöka kopplingarna mellan mat och plats i dessa gestaltningar är direkt sällsynt. Vi vill i någon mån råda bot på detta genom att i denna bok samla forskare från olika discipliner som från skilda infallsvinklar och tidsepoker analyserar platsens betydelse i representationen av mat och dryck. Den plats som undersöks i boken är Skåne. Så följ med på en resa från Wallanderfilmernas vin och varmkorv, via mjölk och Facebook-upprop, reklamfilm från Tetra Pak, ärtsafari på Bjuvslätten, svält och potatiskravaller i press och klipparkiv, för att så småningom landa i kryddfälten på Österlen och en berättelse om hur den skånska Absolutvodkan hamnade i New Yorks barer.