Johan Lind

A major new theory of why human intelligence has not evolved in other speciesThe Human Evolutionary Transition offers a unified view of the evolution of intelligence, presenting a bold and provocative new account of how animals and humans have followed two powerful yet very different evolutionary paths to intelligence. This incisive book shows how animals rely on robust associative mechanisms that are guided by genetic information, which enable animals to sidestep complex problems in learning and decision making but ultimately limit what they can learn. Humans embody an evolutionary transition to a different kind of intelligence, one that relies on behavioral and mental flexibility. The book argues that flexibility is useless to most animals because they lack sufficient opportunities to learn new behavioral and mental skills. Humans find these opportunities in lengthy childhoods and through culture.Blending the latest findings in fields ranging from psychology to evolutionary anthropology, The Human Evolutionary Transition draws on computational analyses of the problems organisms face, extensive overviews of empirical data on animal and human learning, and mathematical modeling and computer simulations of hypotheses about intelligence. This compelling book demonstrates that animal and human intelligence evolved from similar selection pressures while identifying bottlenecks in evolution that may explain why human-like intelligence is so rare.

A major new theory of why human intelligence has not evolved in other speciesThe Human Evolutionary Transition offers a unified view of the evolution of intelligence, presenting a bold and provocative new account of how animals and humans have followed two powerful yet very different evolutionary paths to intelligence. This incisive book shows how animals rely on robust associative mechanisms that are guided by genetic information, which enable animals to sidestep complex problems in learning and decision making but ultimately limit what they can learn. Humans embody an evolutionary transition to a different kind of intelligence, one that relies on behavioral and mental flexibility. The book argues that flexibility is useless to most animals because they lack sufficient opportunities to learn new behavioral and mental skills. Humans find these opportunities in lengthy childhoods and through culture.Blending the latest findings in fields ranging from psychology to evolutionary anthropology, The Human Evolutionary Transition draws on computational analyses of the problems organisms face, extensive overviews of empirical data on animal and human learning, and mathematical modeling and computer simulations of hypotheses about intelligence. This compelling book demonstrates that animal and human intelligence evolved from similar selection pressures while identifying bottlenecks in evolution that may explain why human-like intelligence is so rare.

Vi lever i en värld där vi är omgivna av olika tekniska lösningar. Därför är det viktigt att vi utvecklar en förståelse för teknik i samhället, dels hur tekniken påverkar oss men också hur vi påverkar tekniken. Det innebär att alla medborgare bör ha förmågor och kunskaper som gör att de kan förstå och agera i olika vardagliga situationer där teknik är inblandat. Dessa förmågor och kunskaper kan relateras till begreppet teknisk litteracitet. Denna avhandling fokuserar främst på begreppen tekniska system och designprocesser framför allt utifrån hur elever använder kunskaper i teknik, kommunicerar sina tankar med hjälp av bilder eller modeller samt blir deltagare i en designprocess. Eleverna arbetar i ett projektarbete där ämnesspecifika begrepp blir centrala delar av arbetet. I arbetet ingår att eleverna presenterar fenomen som exempelvis grafen, nanoteknik, algbatterier och passivhus med utgångspunkt i bilder och egentillverkade modeller. Resultaten i avhandlingen visar att flertalet elever uttrycker och utvecklar begreppsmässig och procedurmässig kunskap, vilket visar att elevernas språkliga förmåga om innehållet har utvecklats. Dessutom indikerar resultaten att elever genom att arbeta i ett projektarbete kan utveckla delar av en teknisk litteracitet. Avhandlingen ska ses som ett bidrag till diskussionen om utvecklingen av teknikundervisningen i grundskolan. Särskilt när det gäller att genom att studera designprocesser föra in strukturerade diskussioner om tekniska system, hållbarhet och ny teknik i klassrummet. En viktig iakttagelse är att teknikämnet också har förmågan att integrera ny teknik och ett hållbarhetsperspektiv i undervisningen genom att elever med egentillverkade modeller ges möjligheter att fundera över lösningar på identifierade behov. Här kan teknikämnet fylla en viktig funktion i framtidens skola.