Johan Svedjedal

Tänk bort den strikta statyn när du tänker på Karin Boye! Länge sågs hon som en närmast ovärldslig gestalt – men egentligen var hon en högst levande och jordisk person. Hon var en dotter av 1920- och 1930-talets kvinnofrigörelse: en socialist i modefrisyr, en självförsörjande kvinna i bokens samhälle. Och en allt djärvare röst för de homosexuellas sak.I denna fängslande och levande bok om Boyes författarliv ger Johan Svedjedal en ofta överraskande bild av en författare vars uppmärksammade självmord kanske bara var ett tragiskt misstag.Vi följer Boye från sårig barndomsidyll, via de religiösa ungdomsåren till studentåren i Uppsala, där hon etablerade sig som poet, mötte psykoanalysen och socialismen. Sedan blev Stockholm hennes bas, med litterära insatser i Clarté, den radikalmoderna Spektrum, åtskilliga kvinnotidskrifter och en lång rad böcker. Men hon bodde också tidvis i Berlin, där hon genomgick psykoanalys och upplevde nazismens hot. Här finns också den Boye som livet igenom hade svårt att välja mellan sina drömyrken som lärare och författare, liksom den kärlekssökare som gradvis vågade bejaka sina erotiska känslor för kvinnor.I centrum finns hela tiden Boye som författare: poeten bakom ett antal klassiska dikter, prosaberättaren bakom dystopin Kallocain och samtidsromaner som Astarte och Kris, den antinazistiska och feministiska aktivisten som ville påverka sin tid genom tidningsartiklar, uppläsningar och politiskt vardagsarbete.Den nya dagen gryr är den första stora biografin över Boye sedan Margit Abenius Drabbad av renhet (1950). Den skrevs i en annan tid. Nu kan hela historien berättas.

Litteraturvetenskap är ett ämne där perspektivförskjutningarna varit märkbara under de gångna decennierna, vilket avspeglades i första upplagan av denna bok (1998). Sedan dess har utvecklingen gått vidare så att det nu är dags för en ny, reviderad upplaga, utökad med två nyskrivna kapitel om retorik och narratologi.Övriga områden och frågeställningar som tas upp är utvecklingen från litteraturhistoria till litteraturvetenskap, vad en litterär text är, litteratur och idéer, intertextualitet, komparation och reception, biografisk litteraturforskning, litteratursociologi, marxistisk litteraturteori, feministisk litteraturkritik, barnlitteraturforskning, dekonstruktion och nyhistoricism, texttolkning och att skriva om litteratur.Boken, som främst vänder sig till studerande vid universitet och högskolor, ger en grundläggande orientering om de viktigaste riktningarna i dagens litteraturforskning.Andra upplagan

”Så här kul har man sällan med litteraturvetenskapliga biografier (...) en bok som alla borde läsa.” /Victor Malm, ExpressenGustaf Fröding studerade sju terminer i Uppsala i början av 1880-talet, men tog aldrig någon examen och klarade bara en enda tentamen. Istället ägnade han sig åt osedlighet och festande, finansierat av de arv han fick efter första läsåret. Ursäkter? Inga. Men bakom låg en plan som han knappt ens själv förstod. Till sist kunde han inte bli annat än författare.I en bok med många lönndörrar ger Johan Svedjedal nya perspektiv på en missförstådd och mytologiserad period i Frödings författarliv. Fröding sätts också in i ett större historiskt sammanhang där författaren visar sig vara allt annat än en solitär.

Carl Jonas Love Almqvists roman Det går an i nyutgåva med nyskrivet efterord av Johan Svedjedal. Almqvist var Sveriges första moderna författare, aktiv med nyskapande och samhällskritiska romaner och pamfletter hela sex decennier före Strindberg. Redan med romansviten Törnrosens bok skrev han in sig i litteraturhistorien. En verklig pärla i sviten är romanen Drottningens juvelsmycke från 1834 - allkonstverket, ultraromanen om den gäckande och gåtfulla Tintomara, både kvinna och man. Men ännu mer känd i vår tid är Almqvists lilla kärleksroman Det går an som utkom 1839. Den är märkligt modern i sin syn på kärlek och äktenskap. Den handlar om sergeanten Albert och glasmästardottern Sara Videbeck som lär känna varandra under en resa, först med ångbåt i Göta kanal från Stockholm till Arboga, sedan vidare med häst och vagn till slutmålet Lidköping. Under resan blir de häftigt förälskade i varandra och finner varandra i sina samtal om hur livet bör levas. Sara gör klart för Arvid att hon inte kan tänka sig ett vanligt äktenskap, med de regler som gällde på den tiden. Hon vill ha en jämlik relation mellan könen - ett samlevnadsförhållande utan formella hinder - och frågar honom till sist rakt på sak om han anser att det kan gå an. Och han svarar att det gör det - det går an. Boken utlöste en upprörd debatt på sin tid. Kända moralväktare som Malla Silfverstolpe och August Blance och många andra i den så kallade Det-går-an-striden förfasade sig över bokens uppluckrande, rentav samhällsfarliga tendens. Idag är Almqvists lilla roman fortfarande mycket tänkvärd. Sara Videbecks sätt att resonera och argumentera känns förbluffande övertygande och avklarnade. Det är närmast ofattbart att hennes frigörelsetankar är formulerade för nästan tvåhundra år sedan. Romanen är en av svensk litteraturs viktigaste böcker, lika intressant nu som då. Det går an av Carl Jonas Love Almqvist med efterord av Johan Svedjedal. ISBN 978-91-7742-621-9. Högkvalitetspapper, sydda ark, mjuka pärmar med flikar, 160 sidor.

"Vi på Saltkråkan" är en av Astrid Lindgrens mest älskade fantasivärldar, som TV-serie, filmer och bok. Redan från början var den en stor succé, inte bara i TV – boken var den i Lindgrens dittillsvarande utgivning som såldes bäst vid utgivningen.I "Den rätta knycken" undersöker Johan Svedjedal mekanismerna bakom ett av den svenska barnlitteraturens stora mediala fenomen. Han urskiljer också en underskattad bok med sofistikerad berättarteknik, en berättelse om kärlek som bakom den färgrika idyllen och situationskomiken bär på allvarliga ärenden om människors ansvar mot världen och varandra.

I denna första stora biografi om en av den svenska litteraturens världsförfattare skildrar Johan Svedjedal ett fascinerande författarliv. Harry Martinson blev tidigt känd för sin charm och stilistiska briljans – en fattigpojke ur folkdjupen som via litteraturen nådde samhällets höjder. Men bakom hans leenden och framgångar fanns allvarligare ärenden. Tidigt insåg han hur människans övermod hotade miljön och själva livet. Sådana insikter var inte alltid välkomna i rekordårens Sverige."Ett standardverk, helt enkelt. Omöjligt att komma förbi för den som vill förstå författaren och människan Harry Martinson." /Stefan Eklund, Dagens Nyheter

Du håller i din hand ett stort stycke av den moderna litteraturhistorien som aldrig tidigare nedtecknats.PEN stod från början för ”Poets, Essayists, Novelists” och grundades i London 1921. Syftet var att skapa en plattform för litterärt utbyte, intellektuellt samarbete och vänskap mellan författare världen över. Sedan dess har samarbetet vuxit till ett globalt nätverk för skrivande människor och ett litterärt samhälle med hemort i mer än 100 länder.Den här boken rymmer den otroliga historien om hur PEN såg till att försvaret av yttrandefriheten och litteraturens plats i samhället blev centrala i kampen mot terror och förtryck. Från fördömandet av bokbål och förföljelse av författare i Nazityskland, över stödet till dissidentförfattare under kalla kriget, fram till dagens solidaritet med fängslade författare i diktaturens Kina har PEN hela tiden lagt sin kraft på att motarbeta alla former av censur och självcensur. Till de framstående författare som PEN kämpat för hör namn som Federico García Lorca, Stefan Zweig, Musine Kokolari, Wole Soyinka, Salman Rushdie, Ngig) wa Thiong’o, Anna Politkovskaja, Hrant Dink och Svetlana Aleksijevitj. Denna bok berättar deras historier, och många andras, rikt illustrerad med tidigare okända bilder och unika dokument.”Litteraturen känner inga gränser” – så lyder PEN:s själva grundprincip. Styrkan i dessa ord har gjort PEN International till den livskraftiga, världsomspännande organisation till litteraturens och yttrandefrihetensförsvar den är idag. Detta är berättelsen om hur det gick till.

Karin Boyes mästerverk Kallocain i nyutgåva med efterord av Johan Svedjedal. Detta är den spännande romanen om den ambitiöse kemisten Leo Kall som uppfunnit en drog som fått namn efter honom: Kallocain. När en försöksperson får den gröna vätskan injicerad i armen förloras genast förmågan att hålla något hemligt. Spärrarna släpper, alla frågor besvaras utan tvekan. Det märkliga preparatet - sanningsdrogen - är precis vad som behövs i en diktatorisk stat. Nu kan en medborgare som kallas till förhör inte längre dölja sina innersta tankar. Leo är gift med Linda. De har tre barn i åldrarna åtta till fyra: sonen Ossu och döttrarna Maryl och Laila. De bor i en lägenhet under jord i Kemistaden nr 4. I varje lägenhet finns polisörat och polisögat som registrerar allt som pågår i hemmet. Både Leo och Linda tillhör de priviligierade som har ovanjordslicens och kan röra sig uppe på gatorna. De är lydiga medborgare, eller "medsoldater" som det kallas. Landet de bor i, Världsstaten, är ständigt i krig med Grannstaten. Undantagstillstånd råder jämt. När romanen börjar har Leo fått beröm från överordnade för sin utomordentliga uppfinning, men hans glädje över framången störs av att Linda på sista tiden visat intresse för hans chef, Edo Rissen... Karin Boyes roman - som utkom 1940 - är en antitotalitär klassiker. Den föregriper och liknar på många sätt Orwells 1984. Båda har behållit sin otäcka aktualitet. I efterordet berättar Johan Svedjedal - som 2017 nominerades till Augustpriset för sin Boyebiografi Den nya dagen gryr - om Karin Boyes liv och om just denna viktiga bok. Kallocain av Karin Boye. Efterord av Johan Svedjedal. ISBN 978-91-7742-576-2. Högkvalitetspapper, sydda ark, mjuka pärmar med flikar. 208 sidor.

Gunnar Ekelöf och Gunnel Bergström var ett par ­under några år i början av 1930-talet, då Ekelöf ännu inte debuterat som författare men börjat profilera sig som modernist i kretsen kring tidskriften Spekt­rum. Deras relation var ­komplicerad, fylld av slitningar och missförstånd. Under dessa år skrev Ekelöf en stor mängd brev till Bergström. Breven är viktiga bidrag till den tidiga svenska modernismens känslo­historia och skildrar Ekelöfs personliga och litterära utveckling. I centrum står en kärlekshistoria som i efterhand ter sig undergångsdömd, men som samtidigt präglas av hopp, ömhet och omsorg. Breven är utgivna av Johan Svedjedal som också skrivit en biografisk essä om Gunnar Ekelöf och kommentarer. Boken innehåller också en biografisk essä om Gunnel Bergström, skriven av Pia-Kristina Garde.

Litteraturvetenskap II fördjupar och breddar kunskaperna om olika teorier och metoder inom det litteraturvetenskapliga forskningsområdet. Boken omfattar tretton kapitel, skrivna av specialister inom olika litteraturvetenskapliga fält. Syftet är bland annat att ge vägledning och inspiration för studenter som planerar att skriva en påbyggnadsuppsats.Kapitlen behandlar sedan länge etablerade fält inom litteratur­­forskningen som textkritik, studier av författares själv­fram­ställning och autofiktion, populärlitteratur, forskning kring kön, genus, klass och etnicitet, litteraturdidaktik, psykoanalytiska perspektiv och diskursanalys. I boken finns också översikter av områden som har diskuteras särskilt under de senaste åren: queerstudier, medieteori, kognitionsforskning, samt digital humaniora och fjärrläsning.Litteraturvetenskap II vänder sig främst till studenter på avancerad nivå inom litteraturvetenskap och lärarutbildningens litteraturkurser. Syskonvolymen Litteraturvetenskap I är avsedd för studenter på grundläggande nivå.

Hur går det till att analysera litterära verk? Vilka är de grundläggande teorierna och termerna? Vilka grepp finns för att genomlysa idéer, personbeskrivningar och konstnärliga verknings­medel i litterära verk? Litteraturvetenskap I är en introduktion till olika teorier och metoder inom området och ger också en kort skiss av litteraturvetenskapens utveckling. Boken består av elva kapitel, skrivna av erfarna lärare och forskare. Syftet är att ge en orientering om litteraturvetenskapens tankevärld - men också att ge läsarna praktiska råd inför arbetet med litterära verk.Kapitlen behandlar analys av fiktionsprosa, lyrik och dramatik, litteraturhistorieskrivning, perspektiv på äldre litteratur och idéanalys. Särskilda kapitel ägnas också analysen av makt och genus, barnlitteratur, världslitteratur, litteratursociologi och frågor om litterärt värde. Litteraturvetenskap I vänder sig främst till studenter på grundläggande nivå i litteraturvetenskap och lärarutbildningens litteraturkurser. Syskonvolymen Litteraturvetenskap II är avsedd för studenter på avancerad nivå.

Från sidan. Litteraturkritik och andra texter av Leif Nylén. I urval av Torkel Rasmusson med efterord av Johan Svedjedal TIDNINGSARTIKLAR ÄR FÖRBRUKNINGSMATERIAL. Recensionen i dagens tidning bleknar snabbt medan dagarna går och glöms av den som läst den. Men gräver man i det förbrukade kan man göra fynd. Som nu när Leif Nyléns omfångsrika dagstidningsproduktion kan läggas fram i dagen. I några lådor inne i skrivstugan i Bergshamra återfanns ett halvår efter Leifs bortgång i juli 2016 ett par tre kilo Nylénartiklar från Dagens Nyheter under två och ett halvt decennium. På annat håll hittades en tjock bunt artiklar från Stockholms-Tidningen publicerade under några år på sextiotalet. Det materialet utgör stommen i det här urvalet av texter från början av 60-talet fram till millennieskiftet. Leif Nylén var en av epokens ledande konst- och litteraturkritiker, tillika en skarp och orädd deltagare i tidens kulturdebatt. I Från sidan är det litteraturkritiken och då i synnerhet texterna om poesi som står i fokus. Men boken innehåller också artiklar om musik, inlägg i 60-talets meningsutbyten om konkret poesi och happenings och tre självbiografiska essäer. Det har blivit en tämligen tjock volym men utgör ändå bara ett snävt urval ur hans omfattande produktion. Förhoppningsvis ska den visa vilken insiktsfull, skarpsynt och alltid lika läsvärd kritiker Leif Nylén var. Sammanställning och urval: Torkel Rasmusson. Grafisk formgivning: Kristoffer Nylén. 421 sidor. Häftad. ISBN 978-91-981368-6-9

Johan Svedjedals nya essäsamling Ner med allt? handlar om revolt och litterära drömmar om ett bättre samhälle. Ämnet är decenniet från 1965 till 1975, när svensk skönlitteratur ville vara en radikal samhällskraft – med syftet att fördjupa demokratin. Men vilka litterära metoder använde författarna för att skapa litterär opinion? Hur såg de på sin roll som författare? Och hur såg deras kritik mot den västerländska demokratin ut? Möt folkhemsrebeller som dokumentaristerna Sara Lidman och P.O. Enquist, den radikale liberalen Lars Gustafsson, ungdomsupprorets Olof Moberg, ögonblicksrealisten Staffan Seeberg, tidsskildraren Gun-Britt Sundström – och skönlitteraturens muntliga fullföljare som kulturradikalerna i Blå Tåget och proggälsklingarna Hoola Bandoola Band. Johan Svedjedal uppmärksammades stort för sin bok Spektrum – den svenska drömmen. I hans tidigare utgivning märks titlar som Skrivaredans. Birger Sjöbergs liv och diktning och den biografiska trilogin om Carl Jonas Love Almqvist, avslutad med Frihetens rena sak. Bland hans essäsamlingar märks Gurun och grottmannen och Den sista boken. I Ner med allt? visar han oss återigen sitt mästerskap i genren. Med inkännande lyhördhet och road ironi ledsagar han oss i en engagemangets litterära epok – en tid när många författare faktiskt sökte förändra samhället genom litteraturen, men ibland gick vilse politiskt.

”P som i poesi. E som i eldsjäl. N som i nakna sanningen.” Så presenterade svenska PEN-klubbens dåvarande ordförande Erik Hjalmar Linder föreningen vid mitten av femtiotalet. Beskrivningen är relevant även om förkortningen står för att föreningen organiserar skribenter och redaktörer: Poets, Playwrights, Editors, Essayists, Novelists. Den svenska PEN-klubben grundades 1922 som en del av den då nystartade internationella PEN-rörelsen. Numera är PEN en världsomspännande solidaritetsförening för litteraturens och författares frihet. Men det dröjde till efterkrigstiden innan PEN fann denna roll. Johan Svedjedals bok – den första om den svenska PEN-klubben – fokuserar på hur det gick till när PEN under sina första decennier trevande förvandlades från middagsätarklubb till aktivistisk organisation. Han beskriver den svenska klubbens tillkomst, utveckling och gradvisa inlemmande i det internationella arbetet – där tongivande svenskar efter hand kom att få ledande roller.

Denna klassiker är en uppskattad kortintroduktion till litteraturteori. Det är ingen traditionell översikt där olika teoretiska skolor ställs mot varandra. Jonathan Culler menar att man missar mycket av kraften och intresset i nutida teori om man behandlar den som en rad konkurrerande ansatser eller tolkningsmetoder. Författaren föredrar att i stället introducera läsaren till ämnet genom att lägga fokus på viktiga frågor och debatter. I bokens efterskrift ger Johan Svedjedal en översikt över litteraturvetenskapens framväxt i Sverige och breddar perspektivet på litteraturens möjligheter.