Johanna Ringarp

Den här boken ger en lättillgänglig presentation av det svenska utbildnings­systemets historia. Utbildningsreformer för förskolan, grundskolan, folk­bildning och universitet beskrivs och introduktioner till skolämnenas historia presenteras, däribland svenska, historia och samhällskunskap. Övergripande och tvärgående perspektiv på utbildningshistorien anläggs för frågor som rör utbildningens ekonomiska historia, lärarkårens utveckling, sociala förhållandens betydelse för utbildning, utbildningspolitik samt betyg och bedömning. I boken medverkar ett tjugotal författare, varav de flesta är ledande specialister inom de ämnen de skriver om. Denna fjärde upplaga är uppdaterad med bland annat beskrivningar av sexualundervisningens historia. Utbildningshistoria – en introduktion vänder sig till blivande lärare samt studenter och forskare i till exempel historia och pedagogik som behöver kunna placera skolans situation i ett vidare sammanhang och i ett längre tidsperspektiv.

Av måldokumentet för det statliga Rektorsprogrammet 2021–2027 framgår att programmet är en professionsorienterad befattningsutbildning. Denna antologi behandlar skilda aspekter av rektorers professionella arbete och boken är den första i sitt slag, som tar ett samlat grepp över kunskapsfältet rektorsprofessionalism i en svensk kontext. Innehållet är organiserat i fyra delar som på olika sätt belyser rektorer som chefer, ledare och som profession:• Rektorskapets professionella premisser• Rektorsprofessionalism i olika skolformer och verksamhetsområden• Kommunikation, kollegialitet och professionshandledning• Rektorskap visavi andra skolprofessionerAtt jobba som rektor är författad av rektorsutbildare verksamma vid samtliga sju lärosäten som anordnar Rektorsprogrammet 2021–2027. Boken vänder sig främst till programmets deltagare, det vill säga nyanställda rektorer samt biträdande rektorer verksamma inom skola och förskola. Andra väsentliga målgrupper är erfarna rektorer, skolchefer och skoladministratörer på statlig- och huvudmannanivå.

Åren kring 1990 var en dramatisk tid. Muren föll och Sverige gick med i EU. Landet drogs in i en ekonomisk kris med ränta på 500 procent. Arbetslösheten steg från 2 till 12 procent och dramatiska nedskärningar i välfärdssystemet genomfördes. Samtidigt avreglerades välfärdsstaten. Nu beslutades om friskolereformer, avreglering av bankverksamhet, kommunikationer och teletrafik; TV-monopolet avskaffades och sjukvård och äldre­omsorg konkurrensutsattes. Var syftet att skapa ett systemskifte eller en nödvändig modernisering av den svenska modellen? För att hitta förändringarnas rötter och förstå deras genomslag måste tidsperspektiv vidgas. Antologin Det långa 1990-talet är skriven av forskare vid Samtidshistoriska institutet. Det är en bok som fördjupar analysen av ett viktigt skede i vår samtid.

Hur styrs egentligen skolan och förskolan? Var fattas besluten? Vad innebär det att tillhöra en profession? Den svenska skolan och förskolan är en komplex organisation som kan vara uppbyggd på olika sätt hos olika huvudmän.Diskussioner om skolan pågår ständigt och frågor om friskolornas villkor, maktfördelningen mellan staten och huvudmännen samt lärares handlingsutrymme är återkommande. Diskussionerna påverkas av det parlamentariska läget, som i sin tur påverkar förutsättningarna för lärares och skolledares yrkesutövning.Lärare, förskollärare eller fritidspedagog är mångfacetterade yrken i en mångsidig organisation. Kunskap om hur verksamheten styrs och leds är en förutsättning för att kunna ta ansvar som professionell yrkesutövare. I den här boken tecknas en översiktlig bild av ett antal områden som är viktiga för yrkesverksamma inom skolan att känna till, inte minst för att kunna påverka den egna arbetssituationen. Denna fjärde upplaga är uppdaterad på flera punkter, bland annat utifrån att nya förslag lagts fram på skolområdet i form av regeringsbeslut, statliga utredningar och myndighetsbeslut.Johanna Ringarp är docent i både historia och pedagogik. Hon är verksam vid Stockholms universitet och Uppsala universitet. Elisabet Nihlfors är senior professor i pedagogik med inriktning mot ledarskap vid Uppsala universitet och hedersdoktor vid Malmö universitet.

Frihetsretorik och marknadslogik: En analys av den svenska högskolepolitiken 1970--2014 skildrar de marknadsliberala idéernas påverkan på de svenska universiteten och högskolorna med fokus på 1990-talets utbildningspolitiska reformer. Utbildningshistorikern Johanna Ringarp diskuterar vilka argument som framfördes i den politiska debatten, hur reformerna implementerades och vilka konsekvenser de fått under 2000-talet. I analysen poängteras både kontinuitet och förändring. En utgångspunkt i boken är två reformperioder inom den högre utbildningen under efterkrigstiden: decentralisering och regionalisering som inleddes på 1960-talet, och ökad valfrihet och autonomi från slutet av 1980-talet. Det handlade om en ideologiskt laddad politisk kamp och ett diskursivt systemskifte i synen på välfärdspolitiken. Begrepp som frihet och autonomi fylldes med olika betydelser och uttolkningar för att legitimera de förändringar som de politiska företrädarna ville uppnå. I det arbetet var inte minst de borgerliga partiernas erfarenheter av tidigare reformer och av Socialdemokraternas långa regeringsinnehav, liksom de borgerliga regeringarnas misslyckanden under 1970-talet, viktiga drivkrafter. Boken riktar sig till alla som vill få en fördjupad bild av den högre utbildningens omvandling och en bakgrund till dagens diskussioner om frihet, autonomi och politisk styrning inom högskolesektorn. Johanna Ringarp är docent i historia och pedagogik och verksam vid Stockholms universitet och Uppsala universitet. Hennes forskningsfokus är utbildningshistoria och utbildningspolitik. Hon disputerade 2011 på avhandlingen Professionens problematik. Lärarkårens kommunalisering och välfärdsstatens förvandling.

Macchiarini-affären har kallats värsta skandalen i svensk medicinhistoria. Men vad avgör att vissa händelser och företeelser inom vetenskap, medicin och vård ifrågasätts och betraktas som kontroversiella eller skandaler? Enligt vilka medicinska, vetenskapliga, etiska eller rättsliga normer? I antologin behandlar forskare inom medicin- och vetenskapshistoria olika händelser och företeelser ur medicinsk teori och praktik i Sverige under 1900-talet, som hyllats eller kritiserats eller har passerat obemärkt fram till nu. Kapitlen är fallstudier i olika medicinska moraler och vad som i vissa fall även betraktats som skandaler. Författarna beskriver hur händelserna hanterades då respektive idag, och diskuterar varför den etablerade historieskrivningen ser ut som den gör. Föreliggande antologi är ett utmärkt exempel på de slags analyser som ger en fördjupad förståelse av utvecklingen i den moderna medicinens värderings- och föreställningsvärld. Den sätter på ett unikt sätt ljus på de svenska medicinska och medicinetiska kontroverserna. Då medicinen idag är en angelägenhet för alla i samhället så har boken ett värde för en bred läsekrets. För medicinen och den medicinska etiken bidrar den till att leva upp till den klassiska devisen: känn dig själv. Ur förordet av Niklas Juth, Gert Helgesson & Niels Lynöe, Karolinska Institutet Motzi Eklöf, docent i tema hälsa och samhälle, är bokens initiativtagare och redaktör. Hon är verksam som vård- och medicinhistoriker och har tidigare skrivit om bl.a. läkarens ethos, kurortskulturer, kontroverserna kring homeopatin och statens bakteriologiska laboratorier i Läkare och läkekonster (2010) och Kurkulturer: Bircher-Benner, patienterna och naturläkekonsten 1900-1945 (2008).

Institutet för utbildningsrätt – IfU – höll i november 2016 en nationell konferens på temat likvärdig utbildning. Detta är den andra antologin med bidrag på det temat. I antologin diskuteras vad likvärdig utbildning, en likvärdig skola och en skola för alla betyder. Analyserna spänner över stora områden såsom vad människors lika värde har med likvärdighet i skolan att göra, till den motsättning som kan ses mellan en likvärdig skola för alla och skolans kompensatoriska uppdrag. Historiska, filosofiska och rättsvetenskapliga analyser blandas på ett intressant och givande sätt. Juridiska fakulteten har inrättat IfU, som har till syfte att på bredast möjliga sätt inspirera till och stödja forskning och utbildning inom det utbildningsrättsliga området. Med utbildningsrätt menar IfU insikt i och analys av - alla de regler som styr målen för, innehållet i, organisationen av, styrningen av, tillsynen över och ansvaret för utbildning, - de bevekelsegrunder och uppfattningar som ligger bakom dessa regler och - de bevekelsegrunder och uppfattningar inom utbildningsområdet som inte vunnit gehör eller av andra skäl inte kommit till uttryck i skriftliga regler. Mer om Institutet för utbildningsrätt finns att läsa på institutets hemsida http://ifu.jur.uu.se

Bortom PISA introducerar internationell och jämförande pedagogik, ett relevant forskningsfält för alla som är intresserade av hur utbildning tar form i en social kontext. Hur och varför skiljer sig olika länders skolor åt och hur kan vi studera dessa skillnader? Hur går det till när en viss typ av pedagogik sprider sig över nationella och kulturella gränser? Med ett internationellt perspektiv synliggör tio pedagogik- och utbildningsforskare dels den svenska utbildningstraditionens särdrag och förändringar, dels internationella trender och tendenser. Antologin visar en genväg förbi den cementerade debatten om skolans tillstånd genom att uppmärksamma frågor, fenomen och processer som inte synliggörs i internationella mätningar.Medförfattare till boken är Jakob Billmayer, universitetslektor i pedagogik vid Mittuniversitetet, Janne Holmén, docent i historia och verksam vid Uppsala universitet, Johanna Ringarp, doktor i historia och verksam vid Uppsala universitet, Linda Rönnberg, docent i statsvetenskap och verksam vid Umeå universitet, Petter Sandgren, doktorand i historia vid European University Institute i Florens, Barbara Schulte, docent i pedagogik och verksam vid Lunds universitet, Margareta Serder, vetenskaplig ledare vid FoU Skola i Skåne och Gita Steiner-Khamsi, professor vid Teachers College, Columbia University i New York. Bortom PISA vänder sig till alla verksamma i och kring skolan som vill bidra till att föra diskussionen om skolan framåt.

Institutet för utbildningsrätt , IfU, höll i november 2014 en endagskonferens på temat Skola för kunskap, valfrihet och trygghet?. Föreliggande antologi är i huvudsak sprungen ur forskningsidéer som presenterades på konferensen. IfU har till syfte att på bredast möjliga sätt inspirera till och stödja forskning och utbildning inom det utbildningsrättsliga området i Sverige. Målet är att Uppsala universitet ska bli det viktigaste utbildningsrättsliga centret i Sverige. Denna antologi är tänkt som den första skriften i en skriftserie från IfU.

Vad betyder bildning idag? Hur kan ett politiskt och pedagogiskt radikalt bildningsbegrepp formuleras i dagens globaliserade värld? Vilken roll kan bildning spela i ett utbildningsväsende som i allt högre grad utmärks av målstyrning och det kortsiktigt nyttoinriktade? Det är angelägna frågor som saknar enkla svar. Men i tidigare bildningstänkande kan man hämta inspiration till nya sätt att tänka kring frågan vad bildning är och skulle kunna vara. I denna antologi får man ta del av en mängd olika perspektiv på svenska bildningstraditioner under de senaste tvåhundra åren. Här finns bidrag om folkhögskolor, bibliotek, studiecirklar och studieförbund, men också porträtt av viktiga folkbildningsföreträdare som Ellen Key, Oscar Olsson och Bengt Nerman. Vissa bidrag ställer sig kritiska till etablerade bildningsbegrepp, andra lyfter fram hur mycket vi har att lära av dem.

Kommunaliseringen av lärarkåren är en av de största förändringarna som den svenska skolan har genomgått i modern tid. I efter­dyningarna av beslutet förs fortfarande diskussioner om makten över skolan och lärarna. Inte minst från liberalt håll diskuteras idag lärarprofessionens status och vilka kon­sekvenser kommunaliseringen fick. Den om­stridda reformen kringgärdas också av en hel del rykten. Det talas om att förändringen var dåvarande skolminister Göran Perssons verk och hans första stora seger som minister. Andra betraktar reformen som början på skolans för­fall och lärarkårens deprofessionalisering, medan ytterligare andra talar om skickligt utfört fackligt arbete. I Professionens problematik analyserar historikern Johanna Ringarp motiven bakom kommunaliseringen av lärarkåren. Författaren visar att reformen var ett led i en större omvandling av den offentliga sektorn under 1980- och 90-talen, där välfärdsstaten anpassades till de nya ekonomiska villkoren, samtidigt som ansvaret för lärarkåren fördes till kommunerna.