Johannes Heldén

I Johannes Heldéns diktsamling "Modern mytologi" utforskas gränslandet mellan natur och teknologi, medvetande och fiktion. Dygnets skiftningar och årstidernas förlopp, den vardagliga rytmen kring ett hus – allt har sin gång, samtidigt som gränsen mellan det rationellt mätbara och det oförklarligt föränderliga luckras upp. Ett underliggande brus i landskapet där både ljusfenomen och vädersystem, djur och växlighet visar tecken på att ett skifte äger rum. Vad är det för plats? Vad döljs i det skenbart stillsamma? ”Norr om grusvägen svävar ett ljus eller flera ovanför det uttorkade träsket följer dig hem”

A collection of essays and poems exploring the concept of infinite time and the way it resonates through the emotional, material and spiritual architecture of our own most finite lives. Texts enacting mythic re-contextualisations, light polluted suburbias, embodied divinity as well as still life depictions of human kindness during intense isolation; each and all inhabiting their own specific instant of endlessness. Featuring work by: David Zimmermann Lyra Koli Ruby Nilsson Johannes Heldén Snejanka Mihaylova

Ett kraschat, övervuxet rymdskepp på en okänd planet, i ett avlägset stjärnsystem. Den enda överlevande försöker förstå sin nya tillvaro. Med fragment från framtiden byggs ett arkiv upp över den förunderliga nya världen och resan dit, samt sorgen över en förlorad hemplanet och dess arter. Johannes Heldéns nya bok skildrar det okända och ifrågasätter det givna – vår plats i världsalltet."Diktsamlingen blir en vandring genom, och bortom, tid och rum - en vandring som jag mer än gärna följer med på, eftersom den i sina mest visionära stunder öppnar upp mot tomheten och storheten i den ändlösa rymd som omger oss." Sebastian Lönnlöv, SvD

Crossroads - New Views on Art and Environment tuo yhteen näkemyksiä ja kannanottoja taiteilijoilta ja ajattelijoilta, joiden työ käsittelee aikamme keskeisiä kysymyksiä. Kuinka elää ekokriisin aikakaudella? Kuinka nostaa esiin ylenkatsottua? Kuinka olla realisti, mutta herättää toivoa? Kukin kirjan osioista on etappi, suuntaviitta, koordinaatti: mahdollisuus nähdä ympäristömme eri tavoin.Risteys on sopiva kielikuva ajalle, jolloin opimme tuotannon, kulutuksen ja matkustamisen vaikutuksista elinympäristöihin ja ekosysteemeihin. Crossroads peräänkuuluttaa konventionaalisia kategorioita kyseenalaistavaa tutkiskelua, joka edesauttaa moninaisia maailmassa olemisen tapoja. Teos haastaa pohtimaan ympäristön ja taiteen välisiä yhteyksiä elastisesti ja oletettuja rajoja testaillen.Crossroads on moniääninen vuoropuhelu eritaustaisten tekijöiden välillä - kokoelma uusia ja uudelleen kontekstoituja tekstejä, sekä Suomessa ja Yhdysvalloissa toimivien taiteilijoiden ja organisaatioiden projekteja. Kirja on toteutettu Suomen New Yorkin kulttuuri-instituutin ja Taideyliopiston Kuvataideakatemian yhteistyönä.

Johannes Heldens dikt Sentient rör sig vertikalt genom bokens åtta sidor eller strata. Mellan havsdjup och framtidens rymdresor etableras frånvaron av en plats där det just regnat. Turkosa serien utgör ett antal strikt materiella och reproduktionstekniska ramar inom vilka vad som helst kan sägas. Böckerna är satta för hand och tryckta med boktryckpress i Grafikverkstan Godsmagasinet i Uttersberg. Johannes Heldén är poet och konstnär verksam i Stockholm. Sentient är hans fjortonde bok.

Takträdgårdar är en ljudartefakt från 2037. Originalfiler (fältinspelningar 1-4, 28:51) finns tillgängliga på www.taktradgardar.se. Inspelat, dechiffrerat och nedtecknat av J.H. Takträdgårdar är också Johannes Heldéns trettonde poesibok, den sjätte på OEI editör. Sökord: medvetande, postapokalyps, regnmoln, artificiell intelligens, tassavtryck, sömn, gryning/skymning, fält, sediment, hologram, sol, -kamouflage, sensommar.

Evolution är ett digitalt konstverk av Johannes Heldén & Håkan Jonson, publicerat på www.textevolution.net. Evolution är en AI (artificiell intelligens) konstruerad för att efterlikna författaren och konstnären Johannes Heldéns skrivande och ljudkompositioner. Evolution har tidigare bl.a visats på Chercher le texte/Centre Pompidou, HASTAC i Toronto och ICIDS 2013, Istanbul.Evolution har nu också blivit ett 236 sidor omfattande bokverk, utgivet på OEI editör. I publikationen, som domineras av kod, medverkar också John Cayley, Maria Engberg, Jesper Olsson, Jonas Ingvarsson, Cecilia Lindhé och Jakob Lien med nyskrivna texter.

”Terraforming (literally, ’Earth-shaping’) of a planet, moon, or other body is the theoretical process of deliberately modifying its atmosphere, temperature, surface topography or ecology to be similar to the biosphere of Earth to make it habitable by humans. The term ’terraforming’ is sometimes used more generally as a synonym for planetary engineering, although some consider this more general usage an error. The concept of terraforming developed from both science fiction and actual science. The term was coined by Jack Williamson in a science-fiction story (’Collision Orbit’) published during 1942.”Terraformering innebär alltså att med hjälp av planetary engineering bygga om eller förändra en planet så att den kan hysa liv, och den mest avancerade formen av terraformering är att skapa sådana förhållanden på en annan planet att människan kan leva där.I. Förändringar på molekylär nivå, syrehalten i atmosfären ökar, temperaturen höjs. Värmen aktiverar inplanterade mikroorganismer. Atmosfären sedimenteras och blir synlig vid gryning och skymning, i strimmor av mörkröd och blek koppar. Gravitationens konstant fluktuerar, omärkligt. Värmevågor förvränger horisontlinjen.II. Vatten, koldioxid, kväve. Biosfären synliggör meteoriterna, tunna glödande linjer kryper över himlen, ett hundratal per minut. När en når ända ner darrar marken. Efter 0–35 sekunder kommer ljudvågorna. Inuti åsryggarna och ut under slätterna löper gångar. Därnere finns ingenting, det luktar ingenting. Tryckvågen kastar upp dammpartiklar i mörkret. De landar, långsamt. (ur Terraforming)Johannes Heldéns nya poesibok på OEI editör, Terraforming, utspelar sig i ett gränsområde mellan natur och vetenskapliga hypoteser om möjligheten att förändra miljön på en utomjordisk plats.

Now there may be a point where the earth's surface will collapse and break apart, so that the irreversible process will be in a sense metamorphosized, it is evolutionary, but it's not evolutionary in terms of any idealism. There is still the heat death of the sun. It may be that human beings are just different from dinosaurs rather than better. In other words there just might be a different situation. There's this need to try to transcend ones condition. I'm not a transcendentalist, so I just see things going towards a ... well it's very hard to predict anything; anyway all predictions tend to be wrong. I mean even planning. I mean planning and chance almost seem to be the same thing. (Robert Smithson) Efter två tidigare böcker på OEI editör, Det underjordiska systemet (2005) och Bug Bomb (2007), utkommer nu Johannes Heldén på samma förlag med boken Entropi, som också innehåller en cd med ett interaktivt bild- och text- och ljudverk. I mean planning and chance almost seem to be the same thing, Jag menar att planering och tillfällighet nästan framstår som samma sak, säger Robert Smithson i en mening som är central för Heldéns nya bok. Redan dess titel, Entropi, kunde synas signalera en relation till den amerikanske jordkonstnärens arbeten, och särskilt som Smithson var en i högsta grad skrivande konstnär. Men poeten Heldéns relation till begreppet entropi kännetecknas i högre utsträckning av metamorfos. Texterna i Entropi rör sig från en stadsnära landsbygd in mot staden, in mot stadens kärna, samtidigt som staden avfolkas, är på väg mot ett ruinblivande, i färd med att förvandlas till en artefakt efter en före detta civilisation. Naturens närvaro i staden som ett entropiskt fenomen. Men inte bara som ett tecken på en oundviklig riktning mot alltings avstannande, utan också, och kanske främst, som en förvandlingsprocess. Entropi är en bok som frågar vad som händer vid entropins slut. Fysiken finns där som en synbar konstant, men en konstant som mister sin konstans i de extrema situationer som här intresserar Heldén, till exempel i närheten av svart hål, inuti en stjärna, i kvantfysiken. Ord, rader och textstycken i Entropi har på ett motsvarande sätt olika opacitet, olika gråtoner, som om de befann sig alldeles i närheten av ett svårdefinierat fenomen. Kanske är det gravitationen som sliter i dem, eller en elektromagnetisk strålning. [...] För mig är de varierande gråtonerna inte bara en idébaserad illustration av ett fenomen; de är betydelsebärande på samma sätt som mellanrummen mellan orden är det. För mig är de ytterligare en dimension i textens kadens, en tredje dimension (Heldén).

Bug Bomb heter Johannes Heldéns fjärde bok. Det är en fascinerande och oroande poesi som rör sig framåt längs olika spår i ett samtida stads- och medielandskap av övergivna byggnader och övervakningskameror. Genom att låna och bryta sönder former, skeenden och troper från thrillers, deckare och sf-historier framkallar texten frågor om information och kontroll, våld och identitet, jag och värld, fiktion och verklighet. Dikternas aktionsradie sträcker sig över hela boksidans grafiska rymd och skapar en prismatisk poesi, där olika läshastigheter och ordningar överkorsar varandra.

I en avlägsen framtid, efter att den mänskliga civilisationen spridit sig över galaxen, börjar poesin att framträda i ett radikalt främmande språk. Den tycks hota att invadera allting, men för att hotet ska kunna bemötas, måste meddelande först uppfattas. Dikten är en vidsträckt artefakt en urgröpt asteroid som har trätt in i solsystemet någonstans ifrån. Inuti finns rader av kammare att utforska. Men stenen innehåller fler mysterier än vad som är lätt att förstå. Inuti den förvrids tid och rum, i en grad som blir uppenbar när vetenskapsmännen läser upp den sjunde kammaren. Asteroiden är större på insidan än utsidan. Den sjunde kammaren fortsätter i all evighet. För två och en halv miljon år sedan framträdde artefakten i ett avlägset hörn av rymden, vid sidan av en triljon år gammal sol från ett annat universum. Den var en fullkomligt svart kroppssfär - en singularitet - och den gjorde ingenting. Sedan försvann den. Nu är den tillbaka.