Jonas Hinnfors

Identifying a crisis for representative democracy in Western European party systems, this essential book studies the widening gap between political parties’ ideological economic Left-Right rhetoric and their increasing convergence on policymaking. Addressing whether these ideologies are converging or diverging, it answers whether these changes are initiated by the parties themselves, aligned with voter demand, or forced by economic globalization.The crisis of representative democracy in Western Europe is a prevalent issue in comparative politics. This comprehensive study assesses the problems faced by representative democracy by analysing ideological polarization and inter-party conflict in relation to the changing linkage between citizens, parties, and public policies, and the implications this has for representative democracy. Considering both supply-side and demand-side theories, it analyses five major theoretical themes central to the ideological convergence and polarization within party systems, including the cartel party thesis, the median voter theorem, realignment theory, consensus democracy theory, and globalization theory. Going beyond theory, chapters use five decades of empirical research to present new and unique longitudinal and comparative data sets covering eight party systems, ultimately providing a more accurate diagnosis of the vitality of representative democracy in contemporary Western Europe.Combining in-depth theoretical analysis with empirical research, this comprehensive book will prove invaluable to students and scholars of politics and political science, and policymakers concerned with party systems.

I en representativ demokrati spelar de politiska partierna en mycket viktig roll och partier och partisystem är ett centralt statsvetenskapligt forskningsområde. I denna breda antologi ges en heltäckande introduktion till studier om politiska partiers och partisystems utveckling och förändring i Sverige, i andra länder och på EU-nivå.Här presenteras partiforskningens grundläggande teorier om sociala skiljelinjer, partisystem och partityper. Partierna som organisationer analyseras med särskilt fokus på partikultur, partiernas finansiering, partimedlemmar, interndemokrati och partiledare. Partierna vid makten analyseras genom utförliga beskrivningar av kampen om inflytande via valkampanjer, regerings bildning, partipolitikers karriärer och europeisk politik. Även så kallade utmanarpartier, som lokala partier och radikala högerpopulistpartier, granskas utförligt. Författarna är alla forskare som här skriver inom sina expertområden. De redogör på ett pedagogiskt sätt för forskningsfronten om politiska partier. Partier och partisystem vänder sig i första hand till studenter inom svensk och jämförande politik men är aktuell för alla statsvetare som intresserar sig för frågor om de politiska partiernas roll i den representativa demokratin. Denna andra upplaga är reviderad och aktualiserad.

Vad kännetecknar den goda vetenskapen? Vad ska vi ha vetenskap och vetenskapligt tänkande till? Denna bok handlar om vetenskapens centrala principer. Författarna visar att grunden för vetenskapen och synen på dess uppgifter i allt väsentligt är gemensam för olika vetenskapsområden, som naturvetenskap, samhällsvetenskap och humaniora. Forskningsprocessens olika element och funktioner diskuteras och författarna argumenterar för att forskningsproblemet, och hur man konstruerar det, är av avgörande betydelse för att helheten skall fungera. Varför vetenskap? riktar sig till studenter inom alla discipliner på universitet och högskola, men kan även läsas av andra som intresserar sig för vetenskapligt arbete och vetenskapliga principer. Syftet är att lyfta fram det som högre utbildning, i motsats till andra utbildningsformer, kan bidra med: det vetenskapliga förhållningssättet. Författarna pläderar för den fria forskningen, för att etiska frågor hålls levande och för att vetenskapens villkor i samhället tillvaratas. Demokratins utveckling och fortlevnad kräver en vital diskussion kring vetenskapens roll i samhället.

Hur bra är journalistiken om migration? Journalistiken om migration och integration har förändrats kraftigt det senaste året – både kvantitativt och kvalitativt. Men fortfarande är det ett område med intensiv debatt om hur rapporteringen ska gå till – och ett av de områden där nya aktörer med störst kraft tagit sig in på åsiktsarenan. Denna skrift består av två delar – en med forskning och en med essäer. Åtta framträdande journalister och forskare svarar i varsin essä på frågan: hur bra är journalistiken om migration? Och: har kvaliteten påverkats av tankar om vilka politiska krafter som kan gynnas? Vi presenterar också tre unika studier om de invandringskritiska webbplatser som haft en växande roll i debatten både om migration och journalistik. Sajterna är manliga, kritiska, känslosamma och negativa. De är beroende av och samtidigt djupt kritiska till de journalistiska medierna. I sex av tio artiklar på de invandringskritiska – eller än hårdare – sajterna refereras de traditionella medierna. Dessutom visar en studie av landets fyra ledande ledarsidor att få texter är positiva till invandring och de direkt negativa blivit fler de allra senaste åren.

Sverige var länge ett undantag i Europa. Trots en högermajoritet i riksdagen tilläts en rödgrön minoritetsregering styra landet. Varför brast det svenska undantaget och hur har Tidöavtalet påverkat demokratin? I boken Tidöpakten skildras vägen från Ny Demokratis uppgång och fall fram till Tidöavtalet 2022. I boken beskrivs även hur andra länder i Norden och Europa hanterat motsvarande utveckling och hur avtalet har påverkat svensk politik under mandatperioden. Vilka är förutsättningarna inför valet 2026? Och hur kan politiska partier agera för att motverka framgångar för populistiska, högerradikala partier? Ulf Bjereld och Jonas Hinnfors är professorer i statsvetenskap. Heidi Avellan är journalist.

I en representativ demokrati spelar de politiska partierna en viktig roll och forskning om partier och partisystem är ett centralt tema inom statsvetenskaplig analys. I denna breda antologi ges en heltäckande introduktion till studier om politiska partiers och partisystems utveckling och förändring i Sverige, i andra länder och på EU-nivå. I boken presenteras partiforskningens grundläggande teorier om sociala skiljelinjer, partisystem och partityper. Partier som organi­sationer studeras med särskilt fokus på partikultur, partiernas finansiering, partimedlemmar, interndemokrati och partiledare. Partierna relateras till utbud och efterfrågan när radikala högerpopulistpartier, lokala partier, valkampanjer och representation granskas. Partier vid makten analyseras genom utförliga beskrivningar av kampen om inflytande via regeringsbildning, europeisk politik och politiska karriärer. De medverkande författarna är alla forskare som i denna antologi skriver inom sina expertområden och pedagogiskt redogör för aktuell forskning om politiska partier. Partier och partisystem vänder sig i första hand till studenter inom svensk och jämförande politik men är aktuell för alla statsvetare som intresserar sig för frågor om de politiska partiernas roll i den representativa demokratin. Denna tredje upplaga är grundligt reviderad och uppdaterad med hänsyn till aktuella förhållanden.

I Uppsatshandbok presenterar och diskuterar författarna Ann-Marie Ekengren och Jonas Hinnfors nio punkter som de menar sammanfattar de krav som bör uppfyllas i den goda uppsatsen. I boken resonerar de kring varje krav och hur man kan argumentera och tänka under uppsatsarbetet för att uppfylla det. Genom att uppsatsförfattare låter kraven genomsyra hela uppsatsen blir den väl sammanhållen, och delarna hänger samman på ett logiskt och klart sätt. De exemplifieringar som följer i boken hämtas från statsvetenskap i vid bemärkelse, men det är författarnas förhoppning att handboken kan användas av uppsatsförfattare från en rad olika ämnen, inte minst en bred samhällsvetenskaplig fåra. Uppsatshandbok fungerar som ett viktigt stöd för både lärare och studenter under hela arbetet med uppsatsen. Den här läroboken riktar sig till studenter på både grundnivå och avancerad nivå. Grundkriterierna för en god uppsats eller en lite längre student­text är desamma, oavsett nivå.