Jonas Nordling

Länge kallades det textreklam och det var inget seriösa medier sysslade med. Nu talas det om native advertising, branded content, innehållsannonsering eller sponsrad journalistik och det är något alla stora medieföretag världen över satsar på. Är det samma sak? Och kommer det att hjälpa eller stjälpa medier och journalistik? I denna bok presenteras ett unikt experiment om hur sponsring påverkar synen på trovärdighet och saklighet hos journalistik. Här sammanfattas också forskningen om dessa företeelser. Och inte minst: här kommer aktörer till tals - både de kritiska rösterna och de som jobbar med innehållsannonsering varje dag.

Häromåret bröt jag mot två oskrivna lagar samtidigt. Jag sa upp mig utan att ha ett nytt jobb. Och jag gjorde det efter att ha fyllt 50 år. Du kan nog ana vad som hände sen. Julen 2021 säger journalisten och författaren Jonas Nordling upp sig från sin fasta anställning. Han är då 53 år och ska snart inse att ålder är ett stort problem på svensk arbetsmarknad. I sin nya bok Åldersnojan Varför jobba till 70 om ingen vill ha oss efter 50? berättar Jonas Nordling om sin egen resa och de intressanta svar han fann på vägen kring varför det är så här. Det tog inte lång tid för Jonas Nordling att upptäcka att han som äldre arbetssökande inte var ensam om sitt problem att hitta något annat än en tillfällig anställning. Något som väckte hans nyfikenhet. Hur länge har t.e.x problemen funnits? Finns det lösningar? Självutlämnande, underhållande och med många talande exempel visar han hur dessa utmaningar inte är ett nytt fenomen på arbetsmarknaden. Tvärtom är arbetsgivarnas åldersfixering mer än hundra år gammal. Redan för hundra år sedan började arbetsgivare se yngre som mer attraktiva och den attityden lever kvar än idag. Boken skildrar hur åldersfrågan hanteras i dagens debatt, hur fackföreningarna än så länge inte rår på problemet, och varför det alltid verkar vara mer den enskilde individens fel i stället för att problemet angrips strukturellt och på ett samhällsplan. Jonas Nordling ställer också den grundläggande frågan om hur länge vi faktiskt bör arbeta. Måste vi verkligen jobba så länge? Är en ständigt höjd pensionsålder ens en realistisk politik?

Vilka var hautboisterna? Vad gjorde en folkskolebaderska? Och varför tog ett inbrott knäcken på Körkunniga arbetares stödförening? Det är bara några av frågorna du aldrig ställt dig som får svar i denna bok. Genom elva udda berättelser ur vår historia återuppstår bortglömda och intressanta sammanslutningar som Sveriges sjöfarande kvinnors förening och Arbetarbarnens förbund. Resultatet är en anspråkslös och underhållande hyllning till föreningslivet. Men också ett försök att väcka intresset för föreningsfriheten och förklara vilken betydelse denna rättighet har haft för svensk demokrati och varför den ännu behövs. Inte minst i en tid då föreningsrätten åter inskränks, till synes helt utan debatt. Jonas Nordling är journalist, poddproducent och författare. Han har bland annat arbetat på Dagens Arbete, SVT och Vår bostad, varit chefredaktör för Dagens Arena och ordförande för Journalistförbundet. Sygruppen Hjälpsamhet är hans fjärde bok.

100 000 förtroendevalda har försvunnit från svenska arbetsplatser. Det borde vara ett problem för en modell som bygger på lokal dialog mellan arbetsgivare och arbetstagare. Eller är det själva systemet som är problemet? Bygger det på en förväntan om engagemang som allt färre är intresserade av? Är fackförbunden istället på väg mot en ny roll, där service och trygghet är viktigare än inflytande och påverkan? Eller kommer det en motreaktion? Med utgångspunkt från sina egna erfarenheter av att vara fackligt aktiv och förtroendevald försöker journalisten och tidigare fackföreningsledaren Jonas Nordling här skildra vad som håller på att hända med den svenska modellen.

Tre av tio journalister bor i Stockholms stad. Nästan hälften i Stockholms län. Ingen journalist bor enligt studien i Gnosjö eller i tio andra kommuner. Bara 56 personer bor i någon av de 20 kommuner som SKL definierar som glesbygdskommuner. Och: i Stockholmsstadsdelen Rinkeby-Kista är ”journalisttätheten” bara obetydligt högre. Journalisterna är snedfördelade över land och stad ur många aspekter. Det visar denna unika genomgång av var journalister bor. I skriften diskuteras också betydelsen av denna snedfördelning över landet av en rad skribenter och forskare.