Karin Aggestam

I denna heltäckande grundbok ges en introduktion till studiet av internationella relationer. Boken redogör för de dominerande teoretiska perspektiven inom internationella relationer, för de processer som formar den internationella fördelningen av makt och resurser, samt för de mest framträdande politikområdena i världspolitiken idag. Genom sitt breda anslag behandlar boken frågor som: Varför uppstår krig? Vad har globaliseringen för politiska effekter? Vem har makt i internationell politik? Hur kan utvecklingsländerna hävas ur fattigdom? Vilka motiv driver transnationella terroristnätverk? När har normer och internationella institutioner betydelse? Under vilka omständigheter får nationella identiteter genomslag i världspolitiken?I boken medverkar många av de främsta forskarna inom internationell politik i Sverige. Alla är experter inom sina respektive områden, och är väl integrerade i den internationella forskningsmiljön. På ett pedagogiskt sätt introducerar de centrala perspektiv och begrepp och knyter samtidigt an till aktuella exempel och illustrationer. Flera exempel hämtas från en svensk kontext och boken belyser därmed på ett unikt sätt Sveriges relationer med omvärlden. I denna fjärde upplaga har samtliga kapitel uppdaterats. Boken vänder sig i första hand till introduktionskurser i internationell politik eller internationella relationer vid universitet och högskolor.

The Israeli-Palestinian conflict is one of the most protracted and complex conflicts of our time, deeply rooted in historical and political divisions. Over time, it has evolved into a multifaceted geopolitical struggle that also impacts global politics. At its core, the conflict is a battle over territory and national self-determination, but questions of identity, justice and legitimacy are equally central to its dynamics. Diverging historical narratives have created a deep divide between Israelis and Palestinians. Demands for justice, recognition and legitimacy continue to fuel the conflict, yet justice must be a cornerstone of any sustainable resolution. In 2025, Riksbankens Jubileumsfond is publishing a collection of essays on the theme of Justice. Political scientist Karin Aggestam writes about justice in peacetime, and its complications. Karin Aggestam is Professor of Political Science and director of the Centre for Advanced Middle Eastern Studies at Lund University. She is also an honorary professor at the University of Queensland and an adjunct professor at Monash University, Australia. Aggestam's main area of research is international relations, specialising in peace, conflict, diplomacy and foreign policy. Her regional specialisation is the Israeli-Palestinian conflict and Middle East politics. Her most recent international publications include a special issue of the Hague Journal of Diplomacy, "Advancing A New Research Agenda on Digital Disruption in Diplomacy" (2024), and the books The Politics of Feminist Foreign Policy and Digital Diplomacy (2024) and Feminist Foreign Policy Analysis: A New Subfield (2024).

Israel--Palestina-konflikten är en av de mest långdragna och komplexa konflikterna i vår tid, djupt förankrad i både historiska och politiska motsättningar. Över tid har konflikten alltmer blivit en komplicerad geopolitisk kraftmätning som också påverkar global politik. I botten finns en kamp om territorium och nationellt självbestämmande, men frågor om identitet, rättvisa och legitimitet spelar också en avgörande roll i konfliktdynamiken. De motsatta historiska förståelserna av konflikten skapar en avgrundsdjup klyfta mellan israeler och palestinier, och kraven på rättvisa, erkännande och legitimitet driver på motsättningarna. Samtidigt måste rättvisa vara en del av en framtida konfliktlösning. Men hur kommer man dit? Riksbankens Jubileumsfond publicerar under 2025 en samling essäer på temat Rättvisa. Statsvetaren Karin Aggestam skriver om rättvisa i fred och dess komplikationer. Karin Aggestam är professor i statsvetenskap och föreståndare samt vetenskaplig koordinator för Centrum för Mellanösternstudier vid Lunds universitet. Hon är även hedersprofessor vid University of Queensland och adjungerad professor vid Monash University, Australien. Aggestam forskar främst inom området internationella relationer med inriktning mot fred, konflikt, diplomati och utrikespolitik. Hennes regionala specialisering är Israel--Palestina-konflikten och Mellanösternpolitik. Bland hennes allra senaste internationella publikationer finns ett specialnummer av tidskriften Hague Journal of Diplomacy, "Advancing A New Research Agenda on Digital Disruption in Diplomacy" (2024), samt böckerna The Politics of Feminist Foreign Policy and Digital Diplomacy (2024) och Feminist Foreign Policy Analysis: A New Subfield (2024).* Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond (RJ) publicerar årligen en samling texter på ett aktuellt tema. Ambitionen är att ge en bild av kvaliteten och bredden i dagens forskning inom humaniora och samhällsvetenskap. År 2025 bidrar sex forskare med texter på temat Rättvisa i form av häften som samlas i en box.

Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond (RJ) publicerar årligen en samling texter på ett aktuellt tema. Ambitionen är att ge en bild av kvaliteten och bredden i dagens forskning inom humaniora och samhällsvetenskap. År 2025 bidrar sex forskare med texter på temat Rättvisa i form av häften som samlas i en box.

The overarching aim of the book is to provide the first comprehensive account of Sweden’s feminist foreign policy and its dissemination through digital diplomacy. In contrast to other scholarly studies of digital diplomacy that tend to view it as a technological and apolitical device for online diplomatic communication, this book examines the specific political dynamics of digital diplomacy. It posits that digital diplomacy is a highly political practice and form of communication. The book offers an in-depth examination of the interdependent relationship between digital diplomacy and feminist foreign policy, with an empirical focus on Sweden. Additionally, it introduces a novel theoretical framework to analyse the political characteristics of digital diplomacy, emphasising the oscillation between antagonism and agonism at the intersection of feminist foreign policy and digital diplomacy. In sum, the book provides new theoretical and empirical knowledge of why, how, and in what ways power-political dynamics are produced, sustained, and transformed within the contexts of feminist foreign policy and digital diplomacy. While the focus centres on Sweden, the authors contend that their novel approach to examining the political dynamics of digital diplomacy and feminist foreign policy applies to other country case studies as well. This is an open access book.

Hur kan vi förstå uppkomsten och konsekvenserna av dagens konflikter? Vad kan göras för att förhindra att de bryter ut? Och hur kan pågående konflikter lösas på ett sätt som skapar varaktig fred? I denna breda grundbok presenteras centrala frågeställningar och analytiska perspektiv på krig, terrorism, konflikthantering och konfliktlösning, samt fredsbyggande och utveckling. Boken innehåller också illustrativa fallanalyser – allt ifrån första världskriget, kriget i Afghanistan, konflikthantering i Afrika, svensk säkerhetspolitik och försoningsprocesser i Bosnien-Hercegovina till fredsbyggande insatser i Palestina.I denna andra upplaga har samtliga kapitel uppdaterats och tre nyskrivna kapitel, som behandlar terrorism, religionens betydelse för konfliktlösning och fred samt fred och säkerhet ur ett jämställdhetsperspektiv, har tillkommit.Freds- och konfliktstudier har en flervetenskaplig karaktär, vilket i boken återspeglas i de olika kapitelbidragen och författarnas akademiska bakgrund. Boken vänder sig till de som är intresserade av frågor om krig och fred samt studenter vid universitet och högskolor som möter ämnet freds- och konfliktstudier för första gången.

Varför startas krig och hur skapas fred? Det är fundamentala frågor som forskare länge har ägnat sig åt. Därför vet vi i dag en hel del både om krigens orsaker och om fredens möjligheter. I "Krig/fred. Riksbankens Jubileumsfonds årsbok 2016/2017" presenterar forskare från det human- och samhällsvetenskapliga fältet sina resultat. Det handlar bland annat om hur demokratiseringsprocesser, flyktingar, klimat och åldrande påverkar konfliktnivån, hur stabil fred kan byggas i en värld som trots alla konflikter har blivit fredligare, hur kriget påverkar de drabbade i generationer samt hur krig i dag faktiskt ska förstås. Boken avslutas med ett samtal mellan experterna Hans Blix, Katarina Engberg och Pierre Schori om fredens utmaningar i vår tid.