Karin Aronsson

Det finns energi att hämta i empiriska iakttagelser och det kan vara en fröjd att utvinna den energin. Så lyder budskapet i den här vänboken till Malin Åkerström, professor emerita vid Lunds universitet. Med nedslag i vitt skilda fält och projekt vill författarna exemplifiera och analysera det speciella samspel som äger rum mellan empiri och forskare i olika samhällsvetenskapliga ämnen. Det rör sig om en tolkande aktivitet som är nyfiken och öppen för överraskningar och lyckoträffar. Malin Åkerström har under flera decennier bedrivit forskning i den här andan och publicerat en rad färgstarka och stilbildande böcker och artiklar. Den empiriska glädjen är en antologi uppdelad i fyra delar: brott och straff, kultur och kontroll, interaktioner och ritualer samt forskare och fält. Boken innehåller bidrag från 30 författare vid olika lärosäten och riktar sig till forskare och studenter i sociologi, kriminologi, socialt arbete och socialantropologi samt angränsande ämnen.

Innehåll Förord: Konsten att beröra – känslor i barnkulturen - Margareta Aspán Författarpresentationer Känsla och poetiska metoder – barn berättar i bild - Karin Aronsson Låtsasaggressivitetens koreografi. Om rörelse i de yngsta barnens krigslek - Ebba Theorell Bäst är det mänskliga – om barns känslofyllda läsning - Martin Hellström Bemäktigad och utsatt. Gotikens hemsökta barndom - Peter Kostenniemi Att ha känselspröten ute – högkänslighet och funktionsvariationer i terapeutiska barnböcker och bland unga på internet - Fanny Edenroth Cato Känslighet i barndomens värld - en utforskande resa genom frihet, lek, inlevelse och fantasi - Tillitsverket, Kajsa Balkfors Det livsviktiga skrattet - Clowner utan gränser, Kajsa Englund Känslor bortom scenrummet – barnpublik om mötet med Kulturhuset Stadsteatern i Skärholmen - Ellinor Lidén Empati och erkännande i teater som gestaltar migration for barn och unga - Rebecca Brinch, Ylva Lorentzon och Anna Lund

Forskning om barns egna perspektiv har länge haft en språklig slagsida som innebär att fokus har legat på vad barn säger i ord. I den här boken vidgas begreppet barnperspektiv till att också handla om vad barn berättar genom bildval och bildskapande. Bildskapandet erbjuder viktiga verktyg för barn när det gäller såväl att utforska som att berätta om sin värld. Detta skapande är nära kopplat såväl till visuell kultur i omgivande bildvärldar - i datorspel, leksaker, bilderböcker, tv, reklam - som till barns egna smakhierarkier och ideal om ”fint” och ”fult”. Konst och bildskapande erbjuder, liksom leken, sätt att omvandla världen. Barns tidiga lek och bildskapande har, redan från den första huvudfotingen, en poetisk aspekt som ibland förbises. Bokens bildanalyser och rika bildmaterial låter oss följa barnets blick inför upplevelser i olika livsfaser. Olika sätt att leka, skriva och måla visar oss vad som är vackert, fascinerande eller humoristiskt för barnen själva.Att läsa barns bilder vänder sig till lärare, studenter, barnläkare, föräldrar, konstnärer och andra som intresserar sig för barns bilder. En förhoppning är att den ska öka intresset för barns bildprojekt och gärna väcka nya frågor.

Samtal fyller våra liv, från tv-sända nyhetsintervjuer till familjers förhandlingsarbete. För många yrkesgrupper, som läkare, sjuksköterskor, socialarbetare, lärare och jurister, är samtalet det viktigaste verktyget. Denna bok presenterar Goffman, samtalsanalys och andra teorier om samtal, tillämpade på olika arenor: från rättssalen, läkarmottagningen och klassrummet till samtal runt köksbordet.Här diskuteras teori och empiri med bäring på styrning, motstånd och vardagslivets diplomati, från barnets första dialog till skolans kvartssamtal och föräldrars vårdnadstvister. Fokus är på diskursiva resurser och oskrivna regelverk, men också på hur det uppstår pauser, glipor och avbrott i samtal.Mycket i boken handlar om samtal med barn och den är rik på samtalsexempel som kan diskuteras i undervisningssammanhang. Åtskilliga av dem kommer från samtal där något står på spel.Om författarenKarin Aronsson forskar, utifrån observationer och inspelade data, kring samtalsmönster i olika institutionella sammanhang. Under tjugo år var hon verksam som professor vid tema Barn, Linköpings universitet. I dag verkar hon som professor emeritus vid institutionen för barn och ungdomsvetenskap vid Stockholms universitet. Hon har en omfattande produktion i internationella tidskrifter och sitter i flera redaktionsråd.

Skollagen slår fast att fritidshemmet ska bedriva undervisning, vilket har inneburit nya uppdrag för fritidsläraren med krav på systematik, planering och uppföljning – med andra ord på en didaktik för fritidshem. Av tradition har lärande på fritidshemmet utgått från elevens intressen och elevgruppens samspel, och lärandet har fångats i flykten i den mer informella lärandemiljön. Hur kan sådana förhållningssätt förenas med och berika skolans undervisning? Vilka risker finns? Den reviderade upplagan omfattar de reformer och styrdokument som tillkommit under senare år.Boken behandlar bland annat följande:Lärande och utveckling på fritidshem i teori och praktik. Hur begrep-pet utbildning ska tolkas i fritidshemsverksamhet, vad fritidshemmets didaktik bör omfatta samt likheter och skillnader jämfört med skolans utbildning.Fritidslärarrollen och dess kompetensmässiga utmaningar i de nya uppdragen, på fritidshemmet och under praktiska och estetiska lektioner.Planering, utvärdering, bedömning och kvalitetsutveckling i fritidshemmet – av lek, tematiskt arbete, skapande aktiviteter och av miljö samt hur perspektivförskjutningar till barnens intresseområden, som lek och datorspelande, påverkar verksamheten och lärandet. Boken vänder sig till studenter i grundlärarutbildning, främst med inriktning mot arbete i fritidshem; den kan användas i kompetensutveckling för redan yrkesaktiva arbetslag och för skolledare och andra som vill fördjupa sin kunskap om fritidshemmets didaktik. Varje kapitel avslutas med diskussionsfrågor som kan användas för att diskutera innehållet, samt med läsanvisningar för vidare utveckling.