Karin Bäckstrand

I denna heltäckande grundbok ges en introduktion till studiet av internationella relationer. Boken redogör för de dominerande teoretiska perspektiven inom internationella relationer, för de processer som formar den internationella fördelningen av makt och resurser, samt för de mest framträdande politikområdena i världspolitiken idag. Genom sitt breda anslag behandlar boken frågor som: Varför uppstår krig? Vad har globaliseringen för politiska effekter? Vem har makt i internationell politik? Hur kan utvecklingsländerna hävas ur fattigdom? Vilka motiv driver transnationella terroristnätverk? När har normer och internationella institutioner betydelse? Under vilka omständigheter får nationella identiteter genomslag i världspolitiken?I boken medverkar många av de främsta forskarna inom internationell politik i Sverige. Alla är experter inom sina respektive områden, och är väl integrerade i den internationella forskningsmiljön. På ett pedagogiskt sätt introducerar de centrala perspektiv och begrepp och knyter samtidigt an till aktuella exempel och illustrationer. Flera exempel hämtas från en svensk kontext och boken belyser därmed på ett unikt sätt Sveriges relationer med omvärlden. I denna fjärde upplaga har samtliga kapitel uppdaterats. Boken vänder sig i första hand till introduktionskurser i internationell politik eller internationella relationer vid universitet och högskolor.

Global problems like climate change, health pandemics, financial crises, and military conflicts demand global solutions. This insight has spurred major growth of global governance over the past 75 years. Yet is this system of global governance fit for purpose in combating today s transboundary problems?The SNS Democracy Council 2023 examines this question with a focus on three preconditions for wellfunctioning global governance: power, effectiveness, and legitimacy. This report explores these themes in a comparative perspective, analyzing a broad range of international organizations in different policy areas, with an in-depth look at global climate governance as an illustrative case. The Council concludes that contemporary global governance is unable to deliver at its full potential and outlines strategies for making global governance more fit for purpose in the future.SNS Democracy Council 2023: Jonas Tallberg (Chairman), Professor of Political Science, Stockholm University, Karin Bäckstrand, Professor of Environmental Social Science, Stockholm University, Jan Aart Scholte, Professor of Global Transformations and Governance Challenges, Leiden University and Thomas Sommerer, Professor of International Organizations, University of Potsdam

Coronapandemin slog till med full kraft i Europa under 2020. Pandemin med följdverkningar är den senaste i en rad händelser som med all tydlighet visar att EU har ett avgörande vägval framför sig för att nå en politiskt, ekonomiskt och socialt uthållig union. Utmaningarna och frågorna är många: vilka politiska och ekonomiska reformer krävs för att säkerställa omvandlingen till en grön ekonomi trots en åldrande befolkning, växande sociala behov och en undermålig integration i samhället? Hur ska EU:s medlemsländer kunna enas i migrations- och flyktingfrågan när den politiska samsynen saknas och nationella regler om integration konkurrerar om att framstå som så ogenerösa som möjligt? Vilka lärdomar kan dras av coronapandemin för att rusta EU att hantera framtida globala folkhälsokriser? Är den europeiska gröna given tillräcklig för att leda omställningen till ett klimatneutralt EU år 2050 och samtidigt säkra tillväxten? Hur ska EU verka för att uppnå en högre innovationstakt och på vilka sätt kan bankunionen bidra till att uppnå finansiell stabilitet i ett läge då det samlade lånetrycket ökat markant i pandemins spår?

Tolv forskare i statvetenskap och nationalekonomi analyserar det svenska ordförandeskapet i EU hösten 2009. De granskar den faktiska politikutvecklingen inom en rad områden och i vilken utsträckning svenska intressen realiserats. De problematiserar ordförandeinstitutionen i EU-systemet och bidrar därmed till en djupare förståelse av EU:s politiska system samt av hur den europeiska politiska nivån och statsnivån länkas samman i ett komplext politiskt arrangemang. Här besvaras och diskuteras en rad nyckelfrågor. Hur väl nådde Sverige de målsättningar som ställts upp inför ordförandeskapet? Vilken roll spelade det institutionella kaos som rådde under hösten, med tanke på det nytillträdda parlamentet, frånvaron av en fungerande kommission och turerna kring Lissabonfördraget? Vilken betydelse hade ordförandeskapet i den svenska inrikespolitiken? Vilka tecken kan skönjas på bestående avtryck vad gäller svensk Europapolitik? Vad kännetecknade det svenska ordförandeskapet 2009 i termer av ledarskap, effektivitet och legitimitet i de andra EU-medlemmarnas ögon? Boken avslutas med en sammanfattande analys i form av en jämförelse med det första svenska ordförandeskapet 2001. Rikard Bengtsson är docent i statsvetenskap vid Lunds universitet. Övriga författare Hans E. Andersson, Matilda Broman, Karin Bäckstrand, Jonas Eriksson; Karl Magnus Johansson, Fredrik Langdal, Madelene Lindström, Malena Rosén Sundström, Henrik Sikström, Göran von Sydow och Jonas Tallberg.