Karin Johannesson

I juni 2006 går professor Ann-Sofie Ohlander i pension. I det sammanhanget uppmärksammas hennes insatser genom en Vänbok, som innehåller artiklar kring teman och forskningsfält som engagerat henne: genushistoria, emigration, familjehistoria, barns villkor och rättigheter, och vårdhistoria. Ann-Sofie Ohlander tillhör den exklusiva skara historiker som gjort insatser inom flera forskningsfält och som dessutom påverkat ämnets inriktning och ställning vid universiteten.

Mitt under brinnande världskrig vigs John Cullberg (1895 1983) till biskop. Han är en då en uppmärksammad religionsfilosof med konservativ politisk förankring. Redan under 1920­-talet startar Cullberg sin akademiska karriär och blir doktor i både filosofi och teologi och han förblir religionsfilosof livet ut. Efter att ha varit församlingspräst blir John Cullberg 1940 biskop i Västerås stift (1940 1962). Som biskop bekämpar han partipolitiseringen av Svenska kyrkan, stöder ett ökat engagemang och inflytande för lekmännen, röstar för att kvinnor ska få prästvigas och ger hårt arbetande högkyrkliga präster sitt stöd. John Cullberg är samtidskritiker, både när det gäller kyrka och samhälle, och som uppmärksammad debattör drar han fulla hus. Cullberg kan kritisera vad han anser vara demokratins avigsidor men är också socialt engagerad i Sverige och utomlands. Han driver frågor om internationellt bistånd och är till exempel medlare i Cypernkrisen. Boken John Cullberg. Biskop, religionsfilosof och samtidskritiker är det första arbetet som presenterar en av de mest intressanta och komplicerade kyrkoledarna i Svenska kyrkan. I boken bidrar dryga dussinet författare till en spännande framställning av biskop Cullbergs insatser för Västerås stift, för Svenska kyrkan och för den världsvida kyrkan.Sven-Erik Brodd: Biskopen som filosof, kritiker och klerk. Libertas ecclesiae (Om ecklesiologi och politisk teori i John Cullbergs teologi). John Cullbergs bibliografi 1918 1975, med inledningJonas Jonsson: John Cullberg: Konturer av ett liv I. John Cullberg: Konturer av ett liv II. John Cullberg: Konturer av ett liv III. John Cullberg: Konturer av ett liv IV. John Cullberg: Konturer av ett liv VInga Sanner: John Cullberg och kulturidealismenBirgitta Brodd: John Cullbergs uppfattning om demokrati och dess utveckling. Debatten om John Cullbergs hållning till demokrati och nazismTorbjörn Aronsson: John Cullberg, Svensk tidskrift och högern i demokratins genombrottstidGunnar Weman: John Cullberg och gestaltningen av Svenska kyrkans gudstjänstBo Hansson: John Cullbergs syn på verklighetKarin Johannesson: På jakt efter en skapelseförankrad kristologiJohan Cullberg: Pappa och familjenMikael Mogren: Arvet efter John Cullberg i Västerås stift

Det kyrkliga kulturarvet är en omistlig rikedom och en stor kostnad för Svenska kyrkan. I oktober 2024 genomfördes projektet På liv och död – mötesplats för kulturarv, lärande och besöksnäring i Uppsala domkyrka. Denna antologi förenar teoretiska perspektiv och praktiknära erfarenheter och vill visa hur kyrkorummet fungerar för kunskapsbildning, tolkning och destinationsutveckling i samverkan mellan församling, akademi och andra kulturarvsaktörer. Antologin rymmer material från forumveckan med konferens, publika visningar och tematiska utställningar. Den största publika insatsen var utställningen På liv och död som med tema kring dop, nattvard och begravning visades i domkyrkan under en månad. I programmet ingick också en musikhistorisk konsert baserad på aktuell forskning om musik ur Uppsala domkyrkas historia. Andra publika moment synliggjorde domkyrkokonservatorernas arbete och kulturarvsförvaltningens villkor. Bidragen spänner från mystagogikens rumsliga och rituella pedagogik till frågor om museal förvaltning, normativitet i skyltning och entrépraktiker och kyrkomiljöers potential och ansvar som besöksmål och rum för lärande. Antologin visar på olika möjligheter att bevara, använda och utveckla kyrkliga kulturmiljöer utan att förlora kyrkorummets liturgiska integritet. Sammantaget ger boken inspiration till hur Svenska kyrkans församlingar i samverkan med andra aktörer kan utveckla sitt arbete och ansvarstagande för det kyrkliga kulturarvets vård och tillgänglighet på ett sätt som tjänar kyrkans uppgift och åtaganden.

Den här utgåvan av Bibel 2000 är en del av en tradition som är nästan lika gammal som bibeltexterna själva traditionen att ständigt arbeta vidare med Bibelns ord genom att anteckna i marginalen, markera avsnitt och enstaka ord, göra sidorna vackra med olika färger och med grafiska element och bilder, lyfta fram det som redan finns i texten eller göra egna associationer och kopplingar mellan olika bibelverser och med livet i dag. Skapandebibeln innehåller: GT, tillägg till GT, NT, Inspirationssidor, ett löst ark med mallar att kalkera, lista med kyrkoårets texter, "Hitta rätt i Bibeln", kartor över Bibelns värld. Boken är tryckt på tunt, men läsvänligt bibelpapper.

Vad är ett gott och lyckligt liv? Hur skyddar vi det egna och det gemensamma livet på bästa sätt? De tio budorden är allmänmänskliga och har i alla tider fungerat som rättesnören för ett livsbejakande liv. De ger vägledning om förhållanden och förhållningssätt som behöver råda i varje välfungerande samhälle. Som till exempel att inte stjäla eller dräpa, att inte vittna falskt eller ha begär till någon eller något som tillhör vår nästa. När vi betraktar oss själva och våra liv i ljuset av de tio budorden får vi också syn på våra brister. Vi upptäcker tankar, ord, gärningar och underlåtelser som behöver lyftas fram i bön om förlåtelse. I Bergspredikan säger Jesus att de som hungrar och törstar efter rättfärdighet – efter ett gott liv i enlighet med buden – ska bli saliga och mättade. Det är så vi tillsammans med alla människor av god vilja får möjlighet att bidra till det goda livets beskydd. Att leva så är gott. Karin Johannesson är biskop i Uppsala stift och docent i religionsfilosofi.

REFORMATIONEN påverkar oss fortfarande – efter 500 år! Tro och liv hör ihop. Karin Johannesson har valt ut fem rum – omklädningsrummet, väntrummet, seminarierummet, vardagsrummet och kyrkorummet – för mänskliga erfarenheter av missnöje, ångest, tro, kärlek och hopp. Framställningen vävs samman med Martin Luthers livsresa och samtid. Vad innebär begrepp som nåd och tro? Och hur kan vi förstå Bibeln och kyrkan? KARIN JOHANNESSON är docent i religionsfilosofi vid Uppsala universitet och präst i Svenska kyrkan.

»Kristus förkunnar vi« är biskop Karin Johannessons valspråk, och är hämtat ur Kolosserbrevet. Här delar hon tankar och konstruktiva förslag om hur Kristus kan förkunnas i den tid och de sammanhang som är vår verklighet. I bokens första del står nåden i fokus. I en värld där intresset för andlighet är stort, men tilltron till andliga auktoriteter är låg, blir upplevelsen av den äkta, dyrbara nåden livsavgörande. Här lyfter Karin Johannesson fram Martin Luthers dubbla förståelse av nåden – vi blir både benådade och begåvade – som en nyckel för att motverka kyrkans inre sekularisering. Bokens andra del handlar om liv i Kristus. Det är vad kyrkan alltid har erbjudit människor. Men formerna behöver förnyas. I dag är vår utmaning att nå sökande människor som ser naturen snarare än kyrkan som den självklara platsen för andliga upplevelser. Att förkunna Kristus är ett uppdrag som förenar oss, även om vi inte alltid är överens om hur gudstjänsten ska firas eller vad mission egentligen innebär. Om detta behöver vi samtala, och i de samtalen vill denna bok vara ett stöd.

Boken kan användas för andlig fördjupning i grupp eller på egen hand. Den kan användas när som helst under året, men med Anden som brännpunkt känns den särskilt aktuell i pingsttid.

I varje ögonblick finns det möjlighet till andlig återhämtning. Var och en av oss har en inre bönekammare som ligger precis där vi befinner oss. Den är öppen dygnet runt. Med enkla och vardagsnära övningar visar biskop Karin Johannesson hur vi alla kan hålla hjärtats samtal med Kristus levande. Texterna i På kammarn är lika många som veckorna under ett år. Varje avsnitt finns också inspelat i ett filmklipp som nås enkelt via en QR-kod.

När tempot i samhället skruvas upp och det offentliga samtalet banaliseras väcks en längtan bort från det ytliga. Många männi­skor är intresserade av andlighet. Miljöer och aktiviteter som ger möjlighet till eftertanke efterfrågas. Det kan vara meditations­ grupper, pilgrimsvandringar, retreater eller en skogspromenad. Thérèse av Jesusbarnet (1873 1897) levde ett kontemplativt klosterliv som karmelitnunna. Hon har genom sina skrifter hjälpt människor som lever i helt andra sammanhang att upptäcka hur Gud alltid är närvarande mitt i vardagslivet. I likhet med Martin Luther (1483 1546) tar Thérèse tydligt avstånd från tanken att vi kan meritera oss inför Gud och förtjäna Guds kärlek. Vi måste inte, likt målmedvetna alpinister, klättra upp till Gud för att hitta meningen med livet. Gud klättrar ner till oss i vår litenhet genom Jesus Kristus. Här presenteras karmelitordens spiritualitet med hjälp av ytter­ligare två karmeliter som ofta beskrivs som den kristna traditionens främsta mystiker: Teresa av Avila (1515 1582) och Johannes av Korset (1542 1591). Mot bakgrund av de omfattande likheter som finns mellan dessa karmeliters undervisning och Martin Luthers teologiska tänkande ställs frågan hur kyrkan behöver förnyas i dag för att vi ska få den andliga vägledning vi behöver.

Denna produkt har lite längre leveranstid eftersom den trycks vid beställning.I Helgelsens filosofi behandlar Karin Johannesson luthersk spiritualitet och frågan om hur helgelsen kan förstås inom ramen för luthersk teologi och etik.I dagens efterkristna samhälle har kristna trosuppfattningar minskat i betydelse, samtidigt märks ett tilltagande intresse för andlighet i olika former. Syftet är att undersöka huruvida andlig träning och fördjupning kan anses vara uttryck för en luthersk tradition.

PROBLEMEN MED ATT tolka olika religioners religiösa texter har alltmer kommit i centrum av de senare årens debatt. Det gäller såväl den judiska Torah, den kristna Bibeln som Koranen. Hur en text tolkas kan bli en fråga om vilka seder och bruk man får förverkliga, om vilka samlevnadsformer som accepteras, eller bokstavligen om liv och död för enskilda människor eller samhällen. Vad är då en rätt tolkning av en religiös text? Kan en sådan text betyda vad som helst? Eller får den tas som intäkt för snart sagt vad som helst? Hur hanterar man inom en religion besvärliga texter som ingår i de nedärvda auktoritativa skrifterna, ja sådana som rentav ar moraliskt tvivelaktiga? Frågor som de nämnda tas upp ur olika synvinklar i artiklarna i denna bok. De lades fram och diskuterades vid ett mångvetenskapligt symposium på Vitterhetsakademien i Stockholm i maj 2006. Det är främst texter ur Bibeln som behandlas, medan t.ex. relateringar till islam främst förekom i diskussionerna.