Karin Ström Lehander

Hilma af Klint och August Strindberg var båda esoteriker, men vad är esoterism? Under senare delen av 1800-talet kom så kallade esoteriska strömningar att etablera sig i kulturella och intellektuella kretsar i Europa, inte minst i Sverige. Hemliga läror, riter och praktiker som alkemi, astrologi, ockultism och teosofi där tron på ett korresponderande kosmos, en levande natur och transmutationsupplevelser dominerar. Men esoterismen sträcker sig betydligt längre tillbaka i den svenska historien. Trots att de esoteriska idéströmningarna länge utpekades av kyrkan som kätteri och därför verkade i det dolda, har de haft betydande inflytande på den svenska kulturen. I denna antologi samlar vi några av Sveriges främsta experter inom ämnet för att utforska esoterismens historia i Sverige och hur dess riter, praktiker och traditioner kom att influera författare och konstnärer som August Strindberg, Selma Lagerlöf, Viktor Rydberg, Hilma af Klint, Tyra Kleen och Carl Milles.

"De usla pengarna, att det alltid ska vara så ondt om dem när de äro så viktiga och nödvändiga!" Så skrev Märta Rudbeck i ett brev till vännen Gerda Fougstedt år 1915. Emma Toll, Tyra Kleen och Märta Rudbeck valde konstnärslivet trots avsaknaden av ekonomisk trygghet, trots att patriarkala strukturer direkt eller indirekt begränsade dem, trots att det innebar ett liv utan egen familj. De vigde sina liv åt konsten och kampen för bättre förutsättningar för kvinnliga konstnärer. De utbildade sig, de deltog i kulturlivet på kontinenten och de vitaliserade den svenska konstscenen. Emma Toll, Tyra Kleen och Märta Rudbeck var rebeller - och mademoiseller. Det här är en historia om några av kvinnorna som gick i bräschen.

The artist Tyra Kleen (1874-1951) was extremely productive and attracted considerable attention in her time, with successful exhibitions all over the world. Despite that, her life and work have fallen into oblivion. Perhaps this is because she herself chose to bequeath her large collection of art, sketches and diaries to the House of the Nobility in Stockholm, with instructions that is should not be opened for fifty years.

Vem är "den andre"? I alla kulturer och sammanhang tycks det vara så att det finns olika typer av beskrivningar av "den andre". I denna antologi rymms en rad aspekter på detta fenomen. Det kan gälla den filosofiska frågan om "den andre" över huvud taget existerar eller om tanken på "den ädle vilden" brukas i frågan om hållbar utveckling eller hur man pekar ut "den andre" på ett sätt som gör att man självklart kan lagstifta om att tvångssterilisera densamme. Det kan också handla om hur konstnärer porträtterar personer från Orienten, eller att man som konstnär gör publiken till "den andre" eller hur man tar parti för "den andre". Det kan även vara så att man väljer att definiera sig själv som "den andre" och med starka uttryck markerar ett provocerande utanförskap.De olika disciplinära perspektiven vi här får del av kan tydligt berika vår bild på hur man kan se på "den andre" eller "det andra" och ge incitament till fortsatta meningsfulla diskussioner. Vem är jag och vem är egentligen "den andre"?Bokens redaktör, Kjell O. Lejon, är professor i religionsvetenskap. Övriga medarbetare är Björn Alm, socialantropolog, Niclas Franzén, konstvetare, Fredrik Gregorius, religionsvetare, Anna Ingemark, konstvetare, Åsa Nilsson Dahlström, socialantropolog, Kerstin Lind, konstvetare, Fredrik Stjernberg, filosof, Karin Ström Lehander, konstvetare, Gary Svensson, konstvetare, András Szigeti, filosof och Håkan Ulfgard, religionsvetare. Alla verksamma vid Linköpings universitet och utgav våren 2017 boken Föreställningar om döden: Forskares aspekter på vår existens och dess begränsning.

Ingen undgår döden. Vad händer efteråt? Har vi ett eller flera liv? Kan vi tala med de döda? Här skriver ett antal forskare om ämnet: Om konsten att dö; Att umgås med de döda; Fåfängligheters fåfänglighet; Kan vi förlåta de döda?; Snövits död o.s.v. Här behandlas hur döden i västerlandet skiljer sig från den i andra kulturer liksom hur man i konsten handskas med döden. Läsaren överrumplas av de olika bidragens rikedom på infallsvinklar.

Konstnärinnan Tyra Kleen (1874-1951) var synnerligen produktiv och mycket uppmärksammad på sin tid, med framgångsrika utställningar i hela världen. Hennes konstnärliga och litterära skapande tog henne långt utanför Sverige - förutom Europa även till Västindien, Indien, Sri Lanka, Java och Bali. Trots det har hennes liv och verk fallit i glömska, delvis beroende på att hon testamenterade hela sin kvarlåtenskap till Riddarhuset, med förbehållet att inget fick röras eller visas på 50 år.