Karl Berglund

Hur sprids nyheter, politiska upprop och memes över världen i sociala medier? Hur interagerar användarna med varandra i forum och dataspel? Hur har 1900-talets tidningspress rapporterat om olika delar av världen?Digitala medier ger upphov till nya forskningsfrågor men gör det också möjligt att undersöka gamla frågor med nya metoder. Digitaliseringen av kulturarv och arkivsamlingar innebär att historien kan utforskas på digital väg. För första gången på svenska introduceras här en bred uppsättning digitala metoder för studier av historia och samtid. I bokens elva kapitel behandlas digital etnografi, metoder för text-, bild- och nätverksanalys samt studier av dataspel, gränssnitt och digitala flöden. Dessutom beskrivs metoder för automatisk datainsamling och vetenskapliga visualiseringar. Författarna går igenom grunderna för respektive metod och visar med illustrativa exempel hur de kan användas i konkreta undersökningar.Digitala metoder i humaniora och samhällsvetenskap vänder sig till studenter på grund- och avancerad nivå inom ett flertal ämnesområden, men riktar sig också till forskare som vill uppdatera sin metodarsenal.

The first computational study of reading to focus on audiobooks, this book uses a unique and substantial set of reader consumption data to show how audiobooks and digital streaming platforms affect our literary culture. Offering an academic perspective on the kind of user data hoard we associate with tech companies, it asks: when it comes to audiobooks, what do people really read, and how and when do they read it?Tracking hundreds of thousands of readers on the level per user and hour, Reading Audio Readers combines computational methods from cultural analytics with theoretical perspectives from book history, publishing studies, and media studies. In doing so, it provides new insights into reading practices in digital platforms, the effects of the audiobook boom, and the business-models for book publishing and distribution in the age of streamed audio.

Passage 91 sætter fokus på kærlighedsromanen eller romance, som genren populært kaldes i moderne bogkultur. Artiklerne i nummeret repræsenterer forskellige perspektiver på genren, både i et historisk lys og i forhold til aktuelle udviklinger, og bidrager dermed til forståelsen af en genre, som er central på bogmarkedet og dominerer de internationale bestsellerlister, men som samtidig ofte er fraværende i traditionel litteraturvidenskabelig forskning. Romance-genren kan spores langt tilbage, fra 1700-tallets brevromaner over 1800-tallets sentimentale fortællinger og victorianske ægteskabsplot til 1900-tallets lægeromaner eller kiosklitteratur med kulørte forsider. I dag oplever genren stor fremgang, bl.a. på grund af nye læsefællesskaber omkring genren på sociale medier og nye måder at tilgå og bruge litteratur på, f.eks. via lydbogsformatet. Nummeret indeholder fem nyskrevne artikler, som på forskellig vis giver indblik i disse udviklinger, idet vi balancerer mellem tekst-fokuserede læsninger og mere litteratursociologiske tilgange, der stiller skarpt på romancens sociale, økonomiske og mediale vilkår og forudsætninger. Artiklerne fokuserer bl.a. på queer-perspektiver på victorianske romaner, kropspositivisme og postfeminisme i moderne svensk romance, romancer skrevet til lydbogsformatet og studier af romancelytteres præferencer inden for genren, samt brug af romance-troper blandt læsere i bogfælleskaber på TikTok. Nummeret indeholder også to nyoversatte bidrag, som står som centrale tekster inden for romance-forskningen, af henholdsvis Janice Radway, hvis studie af en gruppe amerikanske romance-læsende kvinder har været helt afgørende for feltet, og Mark McGurl, som repræsenterer et nyt, internationalt perspektiv på genrens betydning i den moderne bogkultur. Endelig har vi et interview med en forlagsrepræsentant om udgivelse af romance i Danmark i dag. Samlet set leverer Passage 91 altså et bredt indblik i romancen som genre, i tekster såvel som kontekster, læserkultur, historiske perspektiver og aktuelle udviklinger.

The first computational study of reading to focus on audiobooks, this book uses a unique and substantial set of reader consumption data to show how audiobooks and digital streaming platforms affect our literary culture. Offering an academic perspective on the kind of user data hoard we associate with tech companies, it asks: when it comes to audiobooks, what do people really read, and how and when do they read it?Tracking hundreds of thousands of readers on the level per user and hour, Reading Audio Readers combines computational methods from cultural analytics with theoretical perspectives from book history, publishing studies, and media studies. In doing so, it provides new insights into reading practices in digital platforms, the effects of the audiobook boom, and the business-models for book publishing and distribution in the age of streamed audio.

Litteraturvetenskap II fördjupar och breddar kunskaperna om olika teorier och metoder inom det litteraturvetenskapliga forskningsområdet. Boken omfattar tretton kapitel, skrivna av specialister inom olika litteraturvetenskapliga fält. Syftet är bland annat att ge vägledning och inspiration för studenter som planerar att skriva en påbyggnadsuppsats.Kapitlen behandlar sedan länge etablerade fält inom litteratur­­forskningen som textkritik, studier av författares själv­fram­ställning och autofiktion, populärlitteratur, forskning kring kön, genus, klass och etnicitet, litteraturdidaktik, psykoanalytiska perspektiv och diskursanalys. I boken finns också översikter av områden som har diskuteras särskilt under de senaste åren: queerstudier, medieteori, kognitionsforskning, samt digital humaniora och fjärrläsning.Litteraturvetenskap II vänder sig främst till studenter på avancerad nivå inom litteraturvetenskap och lärarutbildningens litteraturkurser. Syskonvolymen Litteraturvetenskap I är avsedd för studenter på grundläggande nivå.