Karl Palmås

Vi märker det som små skakningar i vår vardag. Plötsligt har alla facebook. Media maler på om sociala medier och cyberbrottslighet. Fildelning blir en valfråga. Ny teknik hör till stenåldern redan efter några dagar. Varenda person under tjugo förvandlas till en potentiell IT-tekniker, redo att rädda medmänniskor från krånglande mjukvara och datorhaveri. I skakningarna förs världen samman och delas på samma gång. Kontrasten mellan att i ena stunden vara inloggad på twitter, och i andra stunden prata med morföräldrar som vägrar köpa en dator, är fullständig. Teknikklyftorna, mellan de som kan och de som inte kan, tycks plötsligt lika oöverstigbara som de ekonomiska. Förändringen väcker nya politiska frågor med konsekvenser för den fördelningspolitiska debatt som så ofta stått i centrum för politiken. Nya problem uppstår och gamla förlorar i betydelse. Ett informationspolitiskt paradigmskifte är här.

Experimentet sprider sig. Åtminstone sedan 1600-talet har det varit en bärande del av vetenskaplig metodik och undervisning, men nu hörs ordet långt bort från klassrum och labbsalar. Att gifta sig med en främling på tv eller öppna upp sitt förhållande är också ett experiment. I matstäder som Köpenhamn dyker det upp pasta labs i gathörnen och på nyheterna omtalas långtgående lagförslag som experiment med människors trygghet och mellanstadieelevers liv. Vad betyder begreppet experiment idag? Ses det som bra eller dåligt att experimentera? Det här numret är en essäistisk sammanställning av experiment som nu återstår att pröva. CarinFranzén jämför kärleksexperiment Jonas Enander synar månens romantiska makt Alan Turing testar maskiners tänkande Ida Hed Myrberg värderar slumpens roll Rickard L Sjöberg lokaliserar den fria viljan Susanne Aalto visar hur rymden expanderar Mikael Lund simulerar havet Donia Shalabi konstruerar ett laboratorium Julia Ravanis samtalar med Ann Ighe, Lars Hellberg och Michele Masucci om experiment i vetenskapen, samhället och konsten, och ställer tillsammans med Khashayar Lykke Naderehvandi frågan om betydelsen av en cigarr Fredrik Höök följer tävlingen om livets ursprung Pär Anders Granhag rannsakar minnen av mord Cecilia Verdinelli ifrågasätter lydnad Janna Holmstedt sjunger för Barbara Lina Ekdahl har inte tid Mats Bigert väntar och väntar på en droppes fall Christine Kettaneh, Jo Lewis& Natalia Milas gestaltar protonens rörelser Sanna Beijnoff vill ut Isabelle Ståhl studerar självstudier i rus Andreas Lundberg hittar en anteckningsbok Ulf Ellervik berättar om livskraftens sista dagar Karl Palmås manar till mer experimentalism i samhällsexperimenten.

Designers are often depicted as social change agents that serve the good in the world. Similarly, co-design tends to be described as a democratic mode of creativity that is somehow beyond reproach. But is change a virtue in itself, and do participatory practices always produce socially beneficial outcomes?Such questions are becoming more pressing as co-design has emerged as a dominant practice in planning and urban design, while also informing corporate management and public administration. In this book, Otto von Busch and Karl Palmås suggest that designers tend to overemphasize the place of ideals in design, leaving them ill-equipped to deal with a social world of power-wielding and zero-sum games. Seeking to reorient the concerns of the Scandinavian tradition of participatory design, they suggest that co-design processes are rife with betrayals, decay, and corruption, and that designerly empathy has morphed into a new form of cunning statecraft.In putting forward Realdesign as an alternative conception of design practice, von Busch and Palmås ask: What hard lessons about the social must today’s designers learn from realists like Machiavelli?

Designers are often depicted as social change agents that serve the good in the world. Similarly, co-design tends to be described as a democratic mode of creativity that is somehow beyond reproach. But is change a virtue in itself, and do participatory practices always produce socially beneficial outcomes?Such questions are becoming more pressing as co-design has emerged as a dominant practice in planning and urban design, while also informing corporate management and public administration. In this book, Otto von Busch and Karl Palmås suggest that designers tend to overemphasize the place of ideals in design, leaving them ill-equipped to deal with a social world of power-wielding and zero-sum games. Seeking to reorient the concerns of the Scandinavian tradition of participatory design, they suggest that co-design processes are rife with betrayals, decay, and corruption, and that designerly empathy has morphed into a new form of cunning statecraft.In putting forward Realdesign as an alternative conception of design practice, von Busch and Palmås ask: What hard lessons about the social must today’s designers learn from realists like Machiavelli?

När alla som vill kan publicera sig tvingas envar ständigt att tampas med överflödet. Distribution av litteratur, idéer, kritik och konst handlar inte längre, som ordets etymologi anger, om att ”fördela, dela ut” utan om att navigera i bortsållandets uppmärksamhetsekonomier. I vår fas av digitaliseringen har distributionen blivit många författares, konstnärers och redaktörers huvudverk och mardröm. I varsin personlig essä reflekterar idéhistorikern Viktor Andersson, ekonomhistorikern Rasmus Fleischer, sociologen Karl Palmås och poeten Magnus William-Olsson över hur distributionen av konst, litteratur och kritik kan tänkas och förstås i de sociala mediernas, aggregatorernas och algoritmernas epok.

Sedan januari 2006 har vi i Sverige en speciell bolagsform utformad för sociala entreprenörer som vill leverera skattefinansierade offentliga tjänster. Men den svenska reformen av aktiebolag med särskild vinstutdelningsbegränsning (svb) kan inte sägas vara annat än ett misslyckande. Den var tänkt för verksamheter som tidigare drivits i offentlig regi, till exempel privata företag inom vård, skola och omsorg. Idag finns bara ett 40-tal svb-företag och fåtal nya startas. Samtidigt har bolagsformen på senare tid förts fram i samhällsdebatten som ett tänkbart alternativ till hur privat välfärd ska organiserats. Den här rapporten ger förklaringar till varför reformen med icke-vinstutdelande aktiebolag misslyckades. Utifrån lyckade exempel i Storbritannien ger Sektor3 förslag på hur den svenska bolagsformen kan utvecklas och bli mer framgångsrik.

Tillväxt för alla? Den ekonomiska ojämlikheten ökar drastiskt i Sverige och Europa. Hanteringen av denna utveckling är en av vår tids verkligt stora politiska spörsmål. Få, om några, frågor utgör ett större liberalt dilemma än samhällets potentiella roll för att på politisk väg råda bot på ekonomisk ojämlikhet. Vi vill skydda de individuella rättigheterna från kollektiv och stat, men samtidigt säkerställa självförverkligande och yrkesmässig rörlighet för alla – oavsett börd och bakgrund. Hur långt kan en enskild individ förväntas klättra under en enda livstid? När har vi ekonomisk och social mobilitet på riktigt – och när är den bara en gäckande utopi? ”Inclusive Growth in Europe” är den senaste utgåvan på Bertil Ohlin Förlag. Här diskuterar ett antal forskare och skribenter de bakomliggande orsakerna till den ökande ekonomiska ojämlikheten i Europa, dess konsekvenser, och hur samhället kan möta utmaningen. Särskilt utrymme ges åt migrationen inom Europa och hur teknisk utveckling påverkar arbetsmarknad och ekonomi. Boken är författad på engelska för att möjliggöra spridning på europeisk nivå. Medverkar gör: Andreas Bergström, Pontus Braunerhjelm, Anna Felländer, Olav Fumarola Unsgaard, Karl Palmås, Raul Ramos, Vicente Royuela, Clara Sandelind, Evelina Stadin, Roger Wessman och Karin Zelano.

Samhällsekonomin är vår tids mest aktade och fruktade naturkraft. Den är nationernas högsta maktinstans, politikernas evigt fordrande chef. Men kan man säga att ekonomin har en bestämd natur, och var går i så fall gränsen till det ekonomiskt onaturliga? Den här boken kartlägger gränslandet mellan affärsverksamhet och politisk verksamhet. Varför framställer sig allt fler företag som revolutionära aktörer? Är det möjligt att förändra världen genom att driva ett företag? Karl Palmås belyser det tysta krig som dagligen utspelar sig runt omkring oss, vars vinnare får fastslå samhällsekonomins regler – striden om vad som är realistiskt i ekonomin, vad som är naturligt, vad som ”funkar”. Han granskar också vår kulturs föreställningar och myter om entreprenören som autonom, skapande individ, och utforskar andra möjliga synsätt på företagande, skapande och uppfinnande. Med utgångspunkt i fem svenska företags berättelser jämför Palmås olika perspektiv på entreprenörers möjligheter att förändra samhället. Vad har hänt med det vi kallar kapitalism om marknaden har blivit en arena för motståndet, samtidigt som motståndet har blivit en marknad?