Katarina Giritli Nygren

Sverige har en lång tradition av beslutsfattande på lokal nivå. Inledningsvis omfattade det lokala beslutsfattandet främst äldreomsorg och skola, men under åren har det utökats till fler områden, såsom migration, miljö och lokal utveckling. Trots att den lokala nivån svarar för en stor del av välfärdsstatens kärna har det saknats en bok om hur politik skapas på lokal nivå.Den här boken ger en översikt över hur lokalt beslutsfattande fungerar i praktiken. Utifrån en genomgång av sju politikområden – skola, socialtjänst, äldreomsorg, migration, miljö, fysisk planering och lokal utveckling – analyseras det lokala beslutsfattandet. Vilka likheter respektive skillnader finns mellan de olika politikområdena? Hur skiljer sig det institutionella ramverket åt och vilka aktörer deltar i beslutsprocesserna?Denna andra upplaga har uppdaterats genomgående. Dessutom har två helt nya kapitel, om lokalt beslutsfattande inom socialtjänsten och vid fysisk samhällsplanering, tillkommit.Lokalt beslutsfattande är i första hand en lärobok i statsvetenskap, men den är även intressant läsning för politiker och tjänstemän inom offentlig förvaltning.

This book brings feminist theories and concepts to the sociology of risk in an attempt to carve out a framework for intersectional risk theories in times of ambivalence.The authors purport that risk is pervasive in the Global North, and is fast becoming a hegemonic governing principle. In order to understand this crucial aspect of society, sociological risk theories and risk analysis must go beyond power and social inequalities, to incorporate an intersectional risk approach that takes into account gender, race and other critical perspectives. Their proposed framework will provide the tools to assess how risk is situated in different configurations of power, revealing cracks and openings in the weft of power and rethinking risk governance in contemporary society. By utilising an intersectional and nuanced analysis, the everyday understanding, practices and discourses of risk can be explored and better understood. This book will be of interest to scholars and students who value the importance of establishing interdisciplinary networks between risk theory, sociology, politics and more in order to study the contemporary world.

Kultur är ett värdeladdat begrepp, både gränslöst och begränsande, fint och fult. Det kan uppfattas som oklart och hotfullt och samtidigt erbjuder det utrymme för nya ordningar. Likt ett mellanrum kan det vara svårt att beskriva och bestämma. Vad händer med kulturen om vi sätter den samman med hållbarhet, vad händer med hållbarheten om vi sätter den samman med kultur? Det är i korthet vad den här boken handlar om, en bok som uppehåller sig i mellanrummet, utan avsikt att vare sig börja eller sluta i en definition; istället vill vi med hjälp av kultur utforska om förbindelser mellan olika dimensioner kan tänkas uppstå, till och med mellan de mest motsägelsefulla utgångspunkter. I några av kapitlen närmar sig författarna hållbarhet ur ett kulturperspektiv medan andra snarare närmar sig kultur ur ett hållbarhetsperspektiv. Arton forskare inom sociologi, litteraturvetenskap, biologi, etnografi, genusvetenskap och statsvetenskap diskuterar här frågan Kulturell hållbarhet -- vad är det?Bidragen rör sig från Sápmi till Röda havet, från politiska barnböcker till kommunal vardag, från skrivprojekt inom vården till människans självbild under antropocen: allt i syfte att se nya dimensioner av hållbarheten. "Ett kulturellt perspektiv på hållbarhet pekar också på vikten av att se på exempelvis konsumtionspraktiker som en del av kulturella processer och som något som får betydelse i och genom relationer till andra delar av livet. Det är bara när hållbarhetstankarna uppfattas som meningsfulla, och görbara, i förhållande till livet i stort, som de får genomslag", skriver etnologen Magdalena Petersson McIntyre i förordet.

Genus, risk och kris riktar fokus mot strukturer, normer och värderingar som kännetecknar det svenska samhällets syn på risk- och krishantering. Bokens olika kapitel ger exempel på och lyfter fram vikten av att kritiskt granska hur maktordningar arbetats in i processer av risk- och krishantering i nutida såväl som historisk kontext. Därtill ges förslag på teoretisk och metodologisk utveckling av forskning och praktik avseende genus och dess multipla maktordningar för risker och kriser.Risker och kriser drabbar samhället återkommande, i olika form och med olika konsekvenser. Arbetet med riskanalyser, förebyggande och beredskap och krishantering har traditionellt associerats med män och maskulinitet medan sårbarhet och utsatthet setts i förhållande till kvinnor. Författarna ger exempel på och lyfter fram hur maktordningar arbetas in i processer av risk- och krishantering.Bland de områden som diskuteras utifrån empiriska exempel finns hemberedskap, arbetet med samhällets risker och sårbarhet, hälsorisker samt särskilda krishändelser, som den stora skogsbranden i Västmanland 2014 och den så kallade flyktingkrisen 2015, och hur dessa händelser har hanterats av olika grupper av professionella och av frivilliga. I bokens teoriutvecklande kapitel diskuteras intersektionell riskteori samt relationen mellan maskuliniteter och klimatkrisen. Denna variation ger ett brett användningsområde i såväl teoretiska kurser som i tillämpad utbildning.Boken vänder sig till studenter på universitet och högskolor i samhällsvetenskapliga och naturvetenskapliga ämnen med inslag av frågor som rör risker och krishändelser samt yrkesverksamma inom risk- och krishantering.

This book brings feminist theories and concepts to the sociology of risk in an attempt to carve out a framework for intersectional risk theories in times of ambivalence.The authors purport that risk is pervasive in the Global North, and is fast becoming a hegemonic governing principle. In order to understand this crucial aspect of society, sociological risk theories and risk analysis must go beyond power and social inequalities, to incorporate an intersectional risk approach that takes into account gender, race and other critical perspectives. Their proposed framework will provide the tools to assess how risk is situated in different configurations of power, revealing cracks and openings in the weft of power and rethinking risk governance in contemporary society. By utilising an intersectional and nuanced analysis, the everyday understanding, practices and discourses of risk can be explored and better understood. This book will be of interest to scholars and students who value the importance of establishing interdisciplinary networks between risk theory, sociology, politics and more in order to study the contemporary world.

Varför bosätter sig människor på riskfyllda platser? Hur beter sig människor i en katastrof och vilken betydelse har religion, hushåll och försörjning för återhämtning? Lär vi oss av våra kriserfarenheter och vilken roll spelar motivation och kollektiva minnen för detta? Är kapacitetsutveckling, multisektoriell samverkan och övning en hållbar väg mot reducerad katastrofrisk? Dessa är några av de många frågor som denna bok besvarar. Katastrofriskreducering är ett växande område, såväl politiskt som inom forskning och utbildning. Det handlar om att förstå de samhällsprocesser som skapar risk för katastrofer och som påverkar villkoren för organisationer och individer att hantera dem. Denna kunskap kan bidra till att minska exponering och sårbarhet för människor, egendom och miljö och utveckla samhällens, organisa­tioners och enskildas förmåga att reducera risker och hantera katastrofers konsekvenser, vad som på senare tid kallas resiliens. Katastrofriskreducering innehåller både teoretiska kapitel och empiriska fallstudier baserade på aktuell forskning om katastrofrisk­reducering.Boken ger läsaren en god översikt av detta mång­vetenskapliga kunskapsområde, genom att beskriva och problematisera centrala begrepp och perspektiv. Det här är en bok som vänder sig till såväl studenter och forskare som praktiskt verksamma beslutsfattare inom krisberedskap, humanitära insatser och riskhantering på myndigheter, i kommunal verksamhet och i icke-statliga organisationer.

De nyliberala mönster som breder ut sig över Sverige idag behöver utforskas och granskas. Som feministiska genusforskare vill vi undersöka och diskutera den betydelse de får för (o)jämlikheter och (o)jämställdheter, för aktivism, civilsamhälle och inte minst för den feministiska kritikens villkor. Vi vill synliggöra och bråka med sådana både emotionellt motbjudande och samtidigt lockande förändringar som vi själva dessutom upplever oss inbegripna i. Vi vill dra fram dem i ljuset och granska dem. Vi har samlats för att undersöka rådande maktordningar och de ambivalenser och paradoxer de skapar i termer av begränsningar och öppningar, förtryck och möjligheter. Ur innehållet: Feministiska läsningar av nyliberalism begrepp och grepp om samtiden Nyliberal styrning och ideologi i offentlig verksamhet Ambivalenta feministiska positioner i en nyliberal akademi Tillståndet som förlorade sitt namn men fick en fungerande lösning Hur det känns när strukturer kryper in under skinnet Femininitet och agens i nyliberala styrningsnätverk R som i rasism, F som i feminism Den aktiv/istiska företagaren En annan värld är möjlig