Kerstin Ekberg

Arbetslivsinriktad rehabilitering är ett komplext område som kräver samverkan mellan myndigheter, organisationer och individer. Förebyggande och hälsofrämjande processer är också av stor betydelse för ett hållbart arbetsliv.Boken består av tre delar. Perspektiv på rehabilitering – ger en beskrivning av förutsättningar för rehabilitering och hållbar arbetsmiljö, juridiska och medicinska perspektiv på sjukdom och arbetsförmåga samt komplexiteten gällande sjukskrivning. Aktörer i rehabiliteringsprocessen – fokuserar på ett flertal aktörer som har viktiga roller i arbetsmiljö- och rehabiliteringsarbete. Frågor rörande samverkan mellan berörda myndigheter och andra aktörer behandlas också. Strategier för arbetsmiljö och rehabilitering – fokuserar på framgångsrika rehabiliteringsmodeller och arbetslivsinriktad rehabilitering när det gäller psykisk ohälsa och problem från rörelseorganen. Ekonomiska perspektiv och hållbarhet gällande arbetsmiljö, hälsa och rehabilitering belyses också. Rehabiliteringsvetenskap vänder sig till studerande, lärare och forskare på universitet och högskolor, myndigheter, företagshälsor och andra konsulter som arbetar med insatser som rör arbetsmiljö, hälsa och rehabilitering. Boken kan även vara av intresse för ledare i offentliga och privata organisationer, skyddsombud och fackliga representanter.

Denna lärobok tar upp aktuella frågor och ger förslag på hantering av miljömedicinska ärenden. Den samlar hela kunskapsområdet inom arbets- och miljömedicin samt företagshälsovård. Epidemiologi och toxikologi ges stort utrymme då de utgör grunden för riskbedömning och riskkommunikation. Det senare exemplifieras med handläggning av ett miljömedicinskt larm. Det moderna arbetslivet med fokus på ergonomi och sjukdomar i rörelseorganen, psykosociala frågor och arbetsorganisation samt arbetslivsinriktad rehabilitering behandlas. Klimatets allt tydligare påverkan på hälsan uppmärksammas. Kemiska hälsorisker är fortfarande aktuella och fordrar miljöhälsoövervakning med biologisk monitorering och användning av genetiska förändringar som biologiska markörer. Kunskapsläget om miljöns påverkan på foster och reproduktion, liksom betydelsen av barns uppväxtmiljö för uppkomst av astma och allergi redovisas. Cancer, hjärt-kärlsjukdomar, allergi och annan överkänslighet (med fokus på hud och luftvägar) liksom områden som buller, vibrationer, bekämpningsmedel, livsmedel och matförgiftning behandlas. Översiktligt diskuteras arbetslivets nya utmaningar och hälsoeffekter liksom arbetsskadeersättning. Ett särskilt kapitel ägnas åt etiska frågor inom arbets- och miljömedicin. I ett kapitel finns uppdaterade hänvisningar till aktuella lagar och myndigheter samt andra aktörer inom området.Boken vänder sig främst till studerande på läkarprogrammet, men även till sjuksköterskor, studerande i folkhälsovetenskap, miljö och hälsoskydd, toxikologi och epidemiologi. Företagsläkare, företagssköterskor, miljöinspektörer och miljösamordnare och andra med ansvar eller intresse inom miljöområdet kan uppdatera sig.

Förmågan och möjligheten att arbeta är viktig både för den enskilda individen och för samhället. När en person helt eller delvis förlorar sin arbetsförmåga på grund av ohälsa ska olika aktörer i välfärds­samhället möjliggöra återgång i arbete. Sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen blir i en del fall komplex beroende på variationer i aktörernas perspektiv på arbetsförmåga, de bedömningsmetoder som används och vilka regelverk som är tillämpbara. Kunskapsbaserade åtgärder för att främja återgång i arbete involverar i allmänhet arbetsplatsen som en central aktör och arena för åtgärder, medan praktiken ofta är annorlunda. Boken belyser förut­sättningar för att implementera kunskapsbaserade utredningar och åtgärder i det svenska samhället, liksom komplexiteten i dessa processer.Boken vänder sig till personer som arbetar med bedömning av arbetsförmåga och med åtgärder för att främja återgång i arbete. Målgrupper är studerande och professionella som i sin yrkesutövning inom till exempel primärvården, företagshälsovården eller inom privata rehabiliterings­enheter arbetar med sjukskrivningsprocesser och arbetslivsinriktad rehabilitering. Boken riktar sig också till arbetsgivare och arbetsledare som har ansvar för sjukskrivna medarbetares återgång i arbete.

Tre av tio journalister bor i Stockholms stad. Nästan hälften i Stockholms län. Ingen journalist bor enligt studien i Gnosjö eller i tio andra kommuner. Bara 56 personer bor i någon av de 20 kommuner som SKL definierar som glesbygdskommuner. Och: i Stockholmsstadsdelen Rinkeby-Kista är ”journalisttätheten” bara obetydligt högre. Journalisterna är snedfördelade över land och stad ur många aspekter. Det visar denna unika genomgång av var journalister bor. I skriften diskuteras också betydelsen av denna snedfördelning över landet av en rad skribenter och forskare.