Kerstin Jacobsson

Människan gör samhället – formar, utvecklar, bevarar. Men samhället gör också människan – människan formas och utvecklas i och genom samhället. Detta är den klassiska sociologins stora insikt. Sociologins klassiker presen­terar tjugotvå sociologiska tänkare som med stor spänn­­vidd varierar denna grundläggande sociologiska insikt som i dag äger större giltighet än någonsin.Sociologins klassiker presenterar grundfrågor och centrala begrepp hos klassiker, från Auguste Comte till Alva och Gunnar Myrdal. Unika särdrag behandlas liksom likheter med andra klassiker. Boken betonar den klassiska sociologins aktualitet för analysen av vårt eget samhälle. Ett syfte med antologin är att vidga förståelsen av klassisk sociologi och inkludera dem som tidigt skrev viktiga sociologiska verk men som av olika anledningar inte fått den uppmärksamhet de förtjänar. I många av bokens kapitel presenteras sociologiska tänkare för första gången på svenska.Sociologins klassiker vänder sig till studenter i sociologi och annan samhälls- och beteendevetenskap på grundnivå. Boken kan med fördel utgöra grunden för hur hela kurser organiseras. Den är också lämplig för studenter och forskare som söker introduktioner till enskilda sociologiska tänkare.

Människor och organisationer är i blickfånget i den här antologin. I socialt arbete och andra organiserade välfärdsinsatser förenas de i vad vi kallar ett aktörskap. Individerna samspelar med de organisationer de verkar i, utifrån en yrkesroll eller en profession. I tio kapitel undersöker forskare olika aspekter av praktiken i välfärdsorganisationer. Med stöd i olika teoretiska perspektiv analyseras förutsättningar, uppfattningar och vardagen för människor som arbetar i dessa organisationer. Alla kapitel bygger på empiriska underlag, från offentliga organisationer, ideella organisationer eller privata aktörer.

Med värme, humor och en orädd blick berättar Kerstin Jacobsson om sitt liv i och för skolan – från den förväntansfulla sjuåringen med sammetsblå violer på skolbänken till gymnasiechef med ansvar för över tusen elever och 120 medarbetare.Vi får följa henne genom barndomens ordning och reda, bokslukarår och första kärleken, vidare till studentlivets skratt och utmaningar, arbete utomlands och lärarutbildningens intensiva år. Med stark drivkraft och engagemang tar hon steget från klassrummet till rektorsexpeditionen och blir en ledare som ser “stjärnan i varje elev”.Det är en berättelse om mod, utveckling och livslång kärlek till lärandet – men också om svåra erfarenheter, orättvisor och de prövningar som format henne som människa och skolledare. Genom möten med elever, kollegor och familj växer en insikt fram: skolan är mer än kunskap – den är relationer, ansvar och framtidshopp.Mitt liv som skolmänniska är en personlig och inspirerande livsresa genom det svenska utbildningssystemet – och en hyllning till alla som varje dag gör skillnad i barns och ungas liv.

We're in an era of ever increasing attention to animal rights, and activism around the issue is growing more widespread and prominent. In this volume, Jonas Lindblom and Kerstin Jacobsson use the animal rights movement in Sweden to offer the first analysis of social movements through the lens of Emile Durkheim's sociology of morality. By positing social movements as essentially a moral phenomenon-and morality itself as a social fact-the book complements more structural, cultural, or strategic action-based approaches, even as it also demonstrates the continuing value of classical sociological approaches to understanding contemporary society.

This book examines how caseworkers are governed in today’s street-level bureaucracies. It redefines our understanding of public sector governance by highlighting the subtle, informal, and everyday forms of organizational governance that shape caseworkers’ subjectivities beyond formal policies and professional identities. Based on four distinct types of normative governance – ‘governance by discourse’, ‘governance by emotions’, ‘governance by peers’, and ‘governance by numbers, colours, and symbols’, the book shows how caseworkers are shaped as organizational staff members alongside their roles as welfare professionals and welfare state bureaucrats.Governing Street-Level Bureaucracies will be of interest to scholars and students in organizational sociology, street-level bureaucracy research, public administration, and critical management studies. It also provides valuable insights for policymakers and practitioners seeking to understand caseworkers’ responses to public governance and public sector reforms.

This OA book provides a comparative study of housing contention in Budapest and Bucharest in 2008-2021. The financialization of housing and the resulting inequalities, expulsions and social contention are a central characteristic of today’s capitalist crisis. These two East European cities that fall outside the usual focus of urban movements research provide an illuminating case of similar structural conditions governed by different political constellations at the national and local scales. Instead of searching for unilinear narratives connecting structural tensions to politicized claims, the book offers an in-depth contextual analysis of multiple forms of contention, their (often unintentional) interactions, and their broader political-structural background, including tensions surrounded by political silence. The authors analyze the two cases and their comparative lessons through what they propose as a “structural field of contention” approach to the multiple, interconnected ways in which structural tensions become (or not) politicized in today’s social movements. The book will appeal to everyone interested in today’s urban tensions and social movements.

This OA book provides a comparative study of housing contention in Budapest and Bucharest in 2008-2021. The financialization of housing and the resulting inequalities, expulsions and social contention are a central characteristic of today’s capitalist crisis. These two East European cities that fall outside the usual focus of urban movements research provide an illuminating case of similar structural conditions governed by different political constellations at the national and local scales. Instead of searching for unilinear narratives connecting structural tensions to politicized claims, the book offers an in-depth contextual analysis of multiple forms of contention, their (often unintentional) interactions, and their broader political-structural background, including tensions surrounded by political silence. The authors analyze the two cases and their comparative lessons through what they propose as a “structural field of contention” approach to the multiple, interconnected ways in which structural tensions become (or not) politicized in today’s social movements. The book will appeal to everyone interested in today’s urban tensions and social movements.

We're in an era of ever increasing attention to animal rights, and activism around the issue is growing more widespread and prominent. In this volume, Jonas Lindblom and Kerstin Jacobsson use the animal rights movement in Sweden to offer the first analysis of social movements through the lens of Emile Durkheim's sociology of morality. By positing social movements as essentially a moral phenomenon-and morality itself as a social fact-the book complements more structural, cultural, or strategic action-based approaches, even as it also demonstrates the continuing value of classical sociological approaches to understanding contemporary society.

Som ett led i att uppnå en uthållig lösning på den ekonomiska krisen står nu EU inför utmaningen att stärka sin konkurrenskraft på den globala arenan. Samtidigt har medlemsländerna ambitionen att bygga ut EU-samarbetets sociala dimension och förbättra den sociala och politiska sammanhållningen. I denna bok diskuterar tretton ­ledande svenska forskare inom ekonomi, juridik och statsvetenskap den balansakt som dessa två samtidiga mål kan innebära och utvärderar alternativa vägar framåt. Hur kan EU öka sin konkurrenskraft och ­­samtidigt minska de sociala klyftor och svårlösta politiska motsättningar som krisen har genererat? Tål EU-samarbetet att medlemsländerna konkurrerar med varandra istället för att stå samlade på den globala arenan? Och hur påverkas EU:s konkurrenskraft av den alltmer flexibla form som den europeiska integrationen tagit under eurokrisen, där flera medlemsstater står utanför centrala samarbetsområden, inklusive europakten?