Kerstin Svensson

Tillit till människors omdöme är grundläggande i demokratin och avgörande för att organisationer och samhällen ska bli framgångsrika. Särskilt viktig är tilliten till de medborgare och professioner som möts i kärnuppdraget. Genom att utgå från behoven i medborgarmötet, i stället för att detaljstyra på långt avstånd, kan den offentliga sektorn förbättra kvalitet, effektivitet och arbetsmiljö. Detta är grundtanken med den verksamhetsfilosofi som forskare kallar tillitsbaserad styrning och ledning. Ambitionen är att skapa handlingsutrymme och förutsättningar i medborgarmötet och de verktyg som används är anpassning av styrning, system och strukturer, men också kultur och ledarskap. I denna antologi ger tolv forskare från flera ämnesområden olika perspektiv på tillit och tillitsbaserad styrning och ledning och förklarar en del av den komplexitet och de avvägningar som ryms bakom dessa begrepp. Alla är överens om vikten av tilliten för goda offentliga institutioner, men också om hur svår vägen dit kan vara.Tillit och omdöme vänder sig till studenter och forskare på uni­versitet och högskolor, men är användbar för alla som intresserar sig för styrning i offentlig sektor.

Människor och organisationer är i blickfånget i den här antologin. I socialt arbete och andra organiserade välfärdsinsatser förenas de i vad vi kallar ett aktörskap. Individerna samspelar med de organisationer de verkar i, utifrån en yrkesroll eller en profession. I tio kapitel undersöker forskare olika aspekter av praktiken i välfärdsorganisationer. Med stöd i olika teoretiska perspektiv analyseras förutsättningar, uppfattningar och vardagen för människor som arbetar i dessa organisationer. Alla kapitel bygger på empiriska underlag, från offentliga organisationer, ideella organisationer eller privata aktörer.

Vad innebär det att vara socionom och fatta beslut i en komplex praktik? Vilka krav och förväntningar finns på en socionom? Vad präglar ett professionellt förhållningssätt? Denna bok har fokus på professionalitet och handlingsutrymme för socionomer som arbetar i myndigheter.Socionomers arbete påverkas av samhällets förväntningar, rättsliga och organisatoriska krav, professionella grundvärderingar samt förväntningar och behov hos de människor socionomerna möter i sin yrkesvardag.Med stöd i forskning, lagstiftning och exempel från det sociala arbetets praktik diskuteras utgångspunkter och utmaningar i yrkesrollen som socionom. Boken utgör en god grund för reflektion över vad det innebär att vara socionom och sträva efter att göra gott (etiskt perspektiv), att göra rätt (rättsligt perspektiv) och att göra nytta (resultatinriktat perspektiv).Boken riktar sig till socionomstuderande och yrkesverksamma socionomer, men också till andra yrkesgrupper som är verksamma inom myndigheter. Denna andra upplaga är uppdaterad med aktuell lagstiftning och forskning. Lina Ponnert är socionom och docent i socialt arbete vid Socialhögskolan, Lunds universitet. Hennes forskning rör förhållandet mellan rättssystemet, organisationen och det sociala arbetets praktik med fokus på den sociala barnavården.Kerstin Svensson är socionom och professor i socialt arbete vid Socialhögskolan, Lunds universitet. Hennes forskning handlar i huvudsak om organisationer och professioner med fokus på socialt arbete.

Hur förstår och hanterar professionella inom människobehandlande organisationer män som utsätts för våld? På vilket sätt påverkar föreställningar om män och manlighet och om offer och sårbarhet hur män bemöts?Det här är den första svenska boken där författarna utifrån forskning tar ett samlat grepp om brottsofferfrågan ur ett genusperspektiv och särskilt fokuserar på mäns våldsutsatthet. Tanken är att innehållet ska vara en utgångspunkt för kritiska reflektioner kring hur våld som socialt problem förstås och hur genus hanteras inom brottsofferområdet. En central fråga i boken är på vilket sätt föreställningar om män och maskulinitet(er) påverkar upplevelsen av utsatthet för våld och även det stöd och den hjälp som ges.Att möta våldsutsatta män riktar sig till alla som studerar inom socialt arbete men också till exempelvis socionomer, psykologer, sjuksköterskor och andra yrkesverksamma inom människobehandlande organisationer.

Det är en utmaning att vara socialarbetare. Socialarbetaren har professionell kunskap och ska hjälpa människor, ge service, samarbeta, leda förändringsprocesser – och samtidigt sätter den organisation där socialarbetaren verkar vissa ramar för uppdraget. Tillsammans skapar detta ett handlingsutrymme där olika mål, behov och förväntningar ska förenas på bästa möjliga vis.Boken talar inte om hur du bör handla. I stället vill den – med bas i vetenskapliga beskrivningar av det sociala arbetets grunder, förutsättningar och resultat – väcka tankar och reflektioner om hur du som socialarbetare kan använda ditt handlingsutrymme i arbetsvardagen.Denna andra utgåva har uppdaterats för att följa med i det sociala arbetets förändrade villkor i praktiken, ny lagstiftning och aktuell forskning.Handlingsutrymmeär skriven för socionomutbildningen och för yrkesverksamma inom socialt arbete.Författarna är verksamma vid Socialhögskolan, Lunds universitet. Kerstin Svenssonär professor i socialt arbete. Eva Johnssonär docent i socialt arbete. Leili Laanemetsär universitetslektor och studierektor.Sagt om boken:"Boken beskriver utomordentligt väl utifrån olika aspekter svårigheten i socialarbetarens roll. Såväl makt och ansvar, dokumentation som samverkan belyses och problematiseras på ett mycket överskådligt sätt. […] Handlingsutrymme ger nya infallsvinklar och är ett viktigt stöd i socionomens arbetsvardag, men även studenter i socialt arbete kommer att ha behållning av boken för att få en större förståelse för de utmaningar som kännetecknar disciplinen."Maria Fridstjerna, BTJ-häftet nr 3, 2022

Socionomer arbetar med välfärdsstatens mest svårlösta problem. De arbetar med insatser inom den sociala barn- och ungdomsvården, missbruksvården och äldre- och omsorgsverksamheten. Socionomer finns inom kommunerna, i statliga verk, inom kyrkliga och ideella organisationer.För att utföra sitt samhällsmandat behöver de blivande socionomerna utbildning, kunskaper och senare också fortbildning. De måste hantera grundläggande etiska principer, bevaka frågor om alla människors lika värde, slå vakt om ett kritiskt tänkande och ha förmåga att hantera komplexa problem.I antologin ges en helhetsbild av den historiska bakgrunden och den moderna utvecklingen av landets socionomutbildningar. Den första högskoleanknutna utbildningen startades av Centralförbundet för Socialt Arbete år 1921. Under efterkrigstiden tillkom flera nya utbildningar och de har ytterligare expanderat under 2000-talet.Bokens författare guidar läsarna genom en dramatisk historia och riktar blickarna mot framtidens utmaningar.Socionomutbildningen - då, nu och i framtiden vänder sig till studenter och lärare vid socionomutbildningarna, till yrkesverksamma, politiker och förtroendemän och en socialt intresserad allmänhet.

This book provides a rich analysis of the history of Swedish victim support. With the majority of research on victim support centering on the Anglosphere, this book offers a unique case study for considering the role of the victim in the criminal justice system. While Sweden has enacted many laws to support victims, and victim assistance programs have grown rapidly, welfare policy has become more restrictive and crime policy, to some degree, more punitive. Drawing on archival material and interviews with key representatives for the Swedish Association for Victim Support (BOJ), this book examines what role the victim movement has played in a changing welfare state. It argues that BOJ filled a function in the decentralization and privatization of the Swedish welfare state and explores distinctive features of the Swedish victim movement and the form it has taken, as compared to that in other countries.This book will be of interest to scholars and students of criminology, sociology, social policy, civil society studies, and social work, and those engaged in studies of victims and victimology.

This book provides a rich analysis of the history of Swedish victim support. With the majority of research on victim support centering on the Anglosphere, this book offers a unique case study for considering the role of the victim in the criminal justice system. While Sweden has enacted many laws to support victims, and victim assistance programs have grown rapidly, welfare policy has become more restrictive and crime policy, to some degree, more punitive. Drawing on archival material and interviews with key representatives for the Swedish Association for Victim Support (BOJ), this book examines what role the victim movement has played in a changing welfare state. It argues that BOJ filled a function in the decentralization and privatization of the Swedish welfare state and explores distinctive features of the Swedish victim movement and the form it has taken, as compared to that in other countries.This book will be of interest to scholars and students of criminology, sociology, social policy, civil society studies, and social work, and those engaged in studies of victims and victimology.

Vad innebär det att vara socionom och fatta beslut i en komplex praktik? Vilka krav och förväntningar finns på en socionom? Vad präglar ett professionellt förhållningssätt? Denna bok handlar om socionomens myndighetsutövning, med fokus på professionalitet och handlingsutrymme för socionomer som arbetar i myndigheter. Socionomer utövar sitt yrke i ett spänningsfält mellan olika faktorer. Arbetet påverkas av samhällets förväntningar, rättsliga och organisatoriska krav, professionella grundvärderingar samt förväntningar och behov hos de människor socionomerna möter i sin yrkesvardag.Med stöd i forskning, lagstiftning och exempel från det sociala arbetets praktik diskuteras utgångspunkter och utmaningar i yrkesrollen som socionom. Boken utgör en god grund för reflektion över vad det innebär att vara socionom och sträva efter att göra gott (etiskt perspektiv), att göra rätt (rättsligt perspektiv) och att göra nytta (resultatinriktat perspektiv). Boken riktar sig till socionomstuderande och yrkesverksamma socionomer, men också till andra yrkesgrupper som är verksamma inom myndigheter. Lina Ponnert är socionom och docent i socialt arbete vid Socialhögskolan, Lunds universitet. Hennes forskning rör den sociala barn- och ungdomsvården, förhållandet mellan rättssystem och socialtjänst, samt bedömningsarbete och beslutsfattande. Kerstin Svensson är socionom och professor i socialt arbete vid Socialhögskolan, Lunds universitet. Hennes forskning handlar i huvudsak om organisationer och professioner med fokus på socialt arbete.

Längtan efter sinnesro och mening med livet är sådant som de allra flesta funderar över. Vi söker något som ger vår tillvaro liv och sammanhang, vi vill bli älskade och sedda. Gud kan hjälpa oss med det. Han ser varenda människa, bryr sig om oss och vill få en plats i våra liv. Du är Guds ögonsten - värdefull och älskad.Kerstin Svenssons älskade almanackor med vackra motiv och inspirerande bibelord, citat och tänkespråk har varit en självklarhet i många hem sedan den första almanackan såg dagens ljus 1983. I boken Oändligt älskad låter Kerstin Svensson sina läsare få ta del av 55 utvalda bilder och texter ur hennes enorma bildskatt på över 400 blyertsteckningar, akvareller och oljemålningar.

Vår tid präglas av ett högt uppskruvat tempo, där många krav ställs på oss från alla håll. Innerst inne vet vi att det finns andra värden i livet än pengar, prylar och karriär. Därför behöver vi trycka på pausknappen ibland, skapa tillfällen för reflektion och tid att tänka våra tankar klart. Att vårda sitt inre kan fylla de djupaste behoven vi har, ge själen ro och samtidigt göra att livet känns meningsfullt. En viktig del av den ro vi behöver är förenad med tron på Gud. Hos honom finner vi ro och styrka. Rofyllda stunder ger tillfällen att vårda din själ och ger dagarna och livet ett innehåll som har bestående värde.

Handlingsmæssigt råderum i socialt arbejde er en lærebog i praktisk socialt arbejde. Forfatterne beskriver ikke, hvordan man som socialrådgiver bør gøre. I stedet stræber de efter at sætte gang i tanker og refleksioner om de forskellige konkrete situationer, man som socialrådgiver møder i praksis, og hvordan de kan give afsæt for udvidelse af socialrådgiverens handlingsmæssige råderum. Som socialrådgiver befinder man sig i et spændingsfelt mellem ens professionelle rolle, organisationens interesse og klientens eller borgerens interesse. I dette spændingsfelt, 'det handlingsmæssige råderum', skal man udføre sit arbejde og finde ud af, hvad der er det rigtige at gøre i hver enkelt situation. Handlingsmæssigt råderum i socialt arbejde henvender sig til både studerende og professionelle inden for socialt arbejde.